Visa resultat

Självvärdering Master 2008, IMPACT

A: Programplanering

1. A1: Programmets lärandemål är tydliggjorda och delade/förankrade bland kursansvariga (lärarlaget)

- Alla lärare delaktiga i framtagningen av programbeskrivning. Kontinuerliga lärarmöten under startfasen.»
- Uppstartsmöte innan programmet startade, remissförfarande med programplan innan programmet startade. Lärarlaget har möten 1ggr/termin Begränsas av enskilda lärarens engagemang/tid»
- Lärardiskussion innan programstart - kontakt med lärare kontinuerligt»
- Bör förtydligas i webformatet i form av tydliga och välformulerade programmål. »
- Tydliggjort för lärare dock ej dokumenterat på websida. Dokument finns för detta och bör anpassas. »
- A1»
- Vid utvecklingen av programmet penetrerades dessa frågeställningar noggrannt»
- All teachers have participated in the process of forming the program.»
- Diskussioner, workshop. »
- Lärarlagsmöten en gång per termin, pågående diskussioner om utveckling av tre av kurserna. Förslag: Ändra studentportalens utbildningsplan till den längre programbeskrivningen som togs fram före programstart.»
- Lärarlagsmöten genomförda. »
- Själva formuleringarna är mindre spridda, men målen är delade av de flesta. Homogen miljö av lärare.»
- Möten för utveckling av en ny fortsättningskurs har gett halva lärarlaget en mycket god bild av programmet, medan det finns en del brister i övrigt. Fler lärarlagsmöten i höst.»
- Upprepade lärarmöten inkluderande i princip alla inblandade lärare. Lärandemål utskickade till samtliga lärare. »
- Lärarlaget har varit samlat och diskuterat lärandemål.»
- Aktivare möte med alla inblandade lärare. »
- Olika konstellationer av lärarmöten inkluderande med alla inblandade lärare. Lärandemål utskickade till samtliga lärare. »
- Diskussioner med lärare när programmet planerades. Vi (VP och MK) har läst kursplanerna. Förslag till åtgärd: möte med lärarlaget för information och diskussion om lärandemålen.»
- Tydliggjorda och delade 100%, men vi har ju bara gjort planeringen för år 2 ännu, så vi vet ej om de blivit förankrade.»
- NB : Kommentarer här gäller min roll som MK MPARC men också som lärare tillsammans med Ola Nylander i MPARC Studio 2B Housing Inventions : Visions of Residential Futures»
- Programmer har funnits under ganska lång tid. Väl inarbetat samarbete mellan ett mindre antal lärare.»
- Vi utnyttjade den erbjudna kursen om hur man skriver kursplaner med lärandemål. Alla kursansvariga i det nya masterprogrammet deltog. Detta var första gången vi på institutionen tillsammans diskuterade och skrev kursplaner för ett samlad paket av kurser inom utbildningen. Vi ser detta som det mest positiva i utvecklingen av det nya masterprogrammet. Vi försöker nu aktivt följa upp denna diskussion. »
- Ett flertal lärarmöten genomfördes under planeringsskedet där målen diskuterades. Förslag till programbeskrivning skickades ut för synpunkter. Målen uttrycks vid informationstillfällen och i rekryteringsmaterial. »
- Genom diskussioner i lärarlaget och läsning av lärandemålen»
- Kontinuerliga möten/workshops»
- Liten grupp med täta kontakter - huvudsakligen inom en forskargrupp och programmet etablerat sedan flera år.»
- Alla har fått möjlighet att ge förslag och kommentera lärandemål. Kan dock alltid behöva diskuteras igen förslagsvis på lärarträff.»
- Gäller MP Business Design: Möten och genomogångar. »
- Tydliga lärandemål finns. Dessa förankrades i lärarlaget vid planering av masterprogrammet. Nu finns behov av uppföljning. »
- Programmet är väl etablerat (funnits sedan tidigare) och personliga kontakter mellan kursansvariga är mkt goda.»
- Tydliga lärandemål finns. Dock finns behov av uppföljning bland lärarna.»
- Någon formell förankring har inte skett, men en jämförelse av programmets lärandemål och de ingående kursernas lärandemål visar på en god överenstämmelse. »
- Tydliga lärandemål finns i programbeskrivningen. Dessa förankrades i lärarlaget under utvecklingsarbetet. Idag finns visst behov av uppföljning. »
- Bland programmets lärare är djupförståelse av fysik, dvs programmets mål,en självklarhet.»
- I samband med uppstarten förankrades lärandemålen bland lärarlaget. Detta både med egenägda kurser och klurser med speciellt intresse.»
- De är diskuterade vid samtliga kursnämnder»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Nyckellärarna (4-5 stycken) har varit starkt involverade»
- Programmets lärmål är kommunicerade genom programbeskrivning och genom diskussioner med enskilda kursansvariga. Förankringen kan förbättras, bl.a. genom uppföljning av enskilda kursers lärandemålbeskrivningar och examinationsformer. »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		2		4%
20%»		0		0%
40%»		1		2%
60%»		10		23%
80%»		20		47%
100%»		9		21%
Vet ej»		2

Genomsnitt: 4.73

2. A2: Programidén beskriver hur lärandemålen skall nås

- Vi har en helt omarbetad kursstruktur som åtminstone delvis, genom kursföljden, hjälper oss fullfölja lärandemål.»
- Stor variation i undervisningen, labbar, industrinära, integrerad kommunikation TTS (Topics To Study), metoder för industriell problemlösning, gästföreläsare/gästlärare. Referensgrupp/analysgrupp/programråd saknas fortfarande men arbete pågår. Potential finns för förbättring inom TTS»
- beskrivet i text via web. Förankrat hos lärare innan programstart»
- Text finns men bör förtydligas speciellt i webversion.»
- Otydligt och ej dokumenterat»
- A2»
- Vid programutvecklingen diskuterades dessa frågeställningar noggrannt. Dock har ingen uppföljning genomförts.»
- The representatives of involved laboratories have been deeply involved in the process. »
- Oklar fråga»
- Under året har kurserna varit i fokus, inte så mycket programmet som helet. Men programidén var redan från början genomarbetad enligt CDIO.»
- Traditionellt upplägg. Projekt/programmeringsuppgifter i många kurser.»
- Tydliga beskrivningar.»
- Oklart vad som menas med "programide". Vi vet vad vi vill med programmet, men just den termen är svår att matcha med studentportal mm.»
- Lite oklart på vilket sätt programiden skall förmedla hur lärandemålen skall nås.»
- Otydlig fråga. Lärare och studenter troligtvis ej insatta i programidéns detaljer, dock står helhetsidén ganska klar. »
- Viss grad av utvecklingspotatial ses som möjlig.»
- Borde kanske göra intervjun bland lärarna.»
- Lärare och studenter medvetna om övergripande programidén. »
- Vi formulerade programidén så att lärandemålen skall nås. En uppföljning av detta vore bra.»
- A hade redan innan masterinförandet utvecklade metoder för undervisningen. Förslag: Utvärdering efter det att år 2 har genomförts.»
- Programmets formulering bör bearbetas vad gäller MPARC programmet i sin helhet måste bearbetas, både innehållsmässigt och språkligt, det är min pesonliga uppfattning som MK efter 1 år»
- Vi har en pågående diskussion om programide. Hur den ska utformas för att göras attraktiv för studenterna. »
- Det finns en tydlig programidé som beskriver hur programmet ska genomföras. Kopplingen till målen kunde vara bättre.»
- Varierar mellan olika kurser. Uppföljning kommer att förbättra svaga punkter»
- Oklart vad "programide" är. Finns ej som rubrik i programbeskrivningen.»
- Det finns en bra programide. Texten som beskriver den kan dock säkert bli bättre. Det är säkert bra att diskutera programiden bland lärarna för att försäkra sig om en gemensam bild av den. »
- Gäller MP Business Design: programidéen är ju mer sammanfattad än målen så fullt ut kan den inte beskriva detta.»
- Programidé finns som beskriver processen i programmet, kommunikation och samverkan med näringslivet. Koppling finns till lärandemålen. Nu finns behov av uppföljning. »
- Programidén beskiver en klar struktur med progression efterhand. Kopplingen till lärandemålen kunde vara bättre. »
- Subjektiv bedömning av utfallet, samt information från kursutvärderingar och möten.»
- Progamidén är beskriven i programbeskrivningen, men kopplingen till lärandemålen skulle kunna göras tydligare. »
- Se programplan. Programmets lärandemål presenteras utförligt vid informationsträffar och kursstart.»
- Programiden bygger på tvärfunktionallitet och projektbaserat lärande. De två spåren i mastern lades parallelt med den stora projektkursen för att öka på tvärfunktionalliteten.Dock skulle detta kunna beskrivas tydligare »
- Läsa kurs-PM och diskuterade vid kursnämnder»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Omfattande dokument som aldrig publicerats»
- Programidén beskriver hur lärandemålen skall nås och detta har genomförts i kurserna (map på form och innehåll) i stort. Det finns några kurser, där innehåll, form och examination fortfarande inte harmonierar helt med programmets idé och mål. »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		1		2%
20%»		0		0%
40%»		5		12%
60%»		8		20%
80%»		19		48%
100%»		6		15%
Vet ej»		5

Genomsnitt: 4.58

3. A3: Programplan beskriver hur ingående kurser bidrar till att studenten når programmets lärandemål. (Progression, röda trådar, programdesignmatris.)

- Programdesignmatrisen har i praktiken inte använts för planeringen, utan den har egentligen tagits fram i efterhand för att för utomstående beskriva kurser och lärandemål. Detta fungerar (i detta fall) så länge koordinatorn klarar av och vill ta ansvaret att hålla samman programmets tekniska innehåll. »
- Lärandemålen är uppfyllda enligt programdesignmatris - svårt att få till progression på bara 6 kurser.»
- Bör förbättras - Enskild kurs bidrag till programmål ej tydliggjorts. Programmen har dock klara delar av programmål.»
- Brister finns. Detta är diskuterat men ej dokumenterat i lärarkollegiet. Bör förbättras. »
- Finns dokumneterat. Skickas till vprfeekt för dokumentation. Har diskuterats i lärarkollegiet.»
- A3»
- Diskuterades i lärargruppering initialt dock inte dokumenterat i någon omfattning. Detta bör göras.»
- The program idea is based on different tracks in the program.»
- CDIO-principerna används för både programmet som helhet och de flesta ingående kurserna.»
- Det finns mycket mer i "Programme Description" än i "Study programme syllabus" i portalen. Kan var värt att kopiera över mer beskrivande text.»
- Den gör bara det!»
- Programplanen beskriver detta tydligt. Grafisk illustration av "spår" inom programmet finns i palnen och i informationsmaterial.»
- Tydligt beskrivet i programplanen, bör dock tydliggöras vid genomförandet av varje enskild kurs. Feedback och följande justeringar efter kursutvärdering. »
- Vi kanske borde komplettera för de nya tillkomna kurser från tex TF (Mikael Käll och Fredrik Höök).»
- Uppdatering med hjälp av uppföljningsmöten med lärarlag. »
- Vi planerade programmets kurser med detta i åtanke.»
- Ett pågående arbete i samverkan mellan program och inst. Förslag: Utvärdering efter det att år 2 har genomförts. Programdesignmatris bara delvis relevant då vi ej ges ingenjörsutbildning.»
- Här finns en otydlighet som borde åtgärdas»
- Programmet har en ganska genomtänkt programide.»
- Vi har tre inrktningar på programmet. För varje inriktning finns en röd tråd däremot är kopplingen mellan de olika inriktningarna svagare.»
- Programmet har en tydlig och genomtänkt uppläggning när det gäller progression och röda trådar. Det finns en programdesignmatris, men denna kunde utvecklas när det gäller formulering av målen i detalj.»
- Samma som för punkt 2»
- Programplanen innehåller en tydlig beskrivning, men vi har inte följt upp kopplingen till genomförandet.»
- Finns men kan bli bättre. Återkommande diskussion i lärarlaget behövs. Texten i programplanen kan bli bättre.»
- Gäller MP Business Design: kurserna är sinsemellan koordinerade men sättet som de introduceras/motiveras i programplanen kan bli bättre»
- Programdesignmatris finns. Det finns gemensamma tankar och idéer om kursernas syfte bland lärarna i lärarlaget. Detta kan beskrivas tydligare i programbeskrivningen. »
- Kurspaket för olika "spår" (dependable programming/dependable architecture) »
- Programdesignmatris finns, men programmet kan struktureras tydligare med röda trådar.»
- Subjektiv bedömning av utfallet, samt information från kursutvärderingar och möten.»
- Programbeskrivningen innehåller en programdesignmatris, men kopplingen mellan lärandemålen i respektive kurs och de övergripande målen skulle kunna beskrivas bättre. »
- Se programplan. Programmets lärandemål presenteras utförligt vid informationsträffar och kursstart.»
- Programdesignmatris finns genomförd. Dock skulle denna behöva uppdateras för att se att samstämmighet finns. »
- genom de olika stegen: Programplan kurs-PM Tenta/examination»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- samma dokument»
- Programplanen beskriver hur kurserna bidrar till programmets lärandemål. Beskrivningen av progressionen kan dock förbättras! »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		1		2%
20%»		3		7%
40%»		4		9%
60%»		10		24%
80%»		16		39%
100%»		7		17%
Vet ej»		3

Genomsnitt: 4.41

4. A4: Samordning med krav/önskemål från beställaren är tydliggjord.

- Beställarens roll är otydlig i sammanhanget.»
- Om maskin betraktas som beställaren har stort arbete lagts på att CDIO-anpassa undervisningen. Anpassningen har lyckats så bra att studenter utifrån måste komplettera.»
- Goda kontakter Programansvarig och MK innan och under programmets utveckling borgar för god samordning.»
- Dialog med PA sker- förändring i program genomförd i diskussion med PA.»
- Vid programutveckling fanns dialog. samråd har skett vid modifiering.»
- A4»
- PA har varit med i processen och Ok programmet.»
- The target with the program is to deliver one of the top ten wireless and photonics programs in the world. »
- Oklar fråga»
- MPK ingår i IT-programmets programråd och möten hålls två gånger per termin.»
- Fortsatt diskussion behövs. MPK är nu med i programrådet för D.»
- Mer interaktion med beställaren.»
- Mycket svag direktkoppling till civ.ing.prg. som "beställare" - det känns som att institutionen "beställde" programmet. Potential till koppling via programråd D.»
- 1. Vem är beställare? Högskolan, studenter, MPK? 2. Om högskolan, vilka krav har högskolan ställt? »
- Oklart vem som är beställare. PA insatt i kursutbud, men ingen interaktion. »
- Vem är beställaren?»
- Vi har en referensgrupp med näringslivsrepresentanter. Men vi kanske oftare borde ha lite mer feedback och kanske nya företag.»
- Vem är beställaren? Oklar fråga? Dialog skett med både UOA och PA»
- Smärre korrigeringar i kursinnehållet efter önskemål från PA. »
- Vi har inte fått några speciella krav från beställaren (PA Teknisk fysik), men denne har varit positivt inställd till programmet.»
- Då jag kommit in som MPK efter det att programmet till största del var färdigdesignat har jag svårt att bedöma detta.»
- Har tät samverkan med utbildningsprogram = beställaren.»
- PA har inte haft några synpunkter.»
- PA har godkänt programmet. Hade då synpunkter på vårt val av obligatoriska kurser. Har senare haft synpunkter på det svenska namnet. »
- Samordning har skett men den är inte tydliggjord. Beställaren har läst igenom och haft synpunkter på förslag till programbeskrivning. »
- Nja... Otydlig ansvarsfördelning mellan olika parter (gäller masterprogram)»
- MPK är med i programrådet. Dessutom finns regelbundna (3 ggr / termin) möten mellan PA, utb.sekr, stud.vägl., och MPK inom IT-prg.»
- Vem är beställaren - är det Maskinteknik? Jag svarar vet ej eftersom jag är osäker på frågan. Vad för typ av krav/önskemål?»
- Gäller MP Business Design: detta görs bl a genom regelbundna kursledarmöten»
- Beställaren har inte uttryckt specifika krav, men har granskat och kommenterat förslaget till masterprogram. Masterprogrammet bygger vidare på den tidigare inriktningen ”,Management för byggsektorn”, och är av tradition väl förankrad.»
- Det finns inga tydliga krav från beställare, men programbeskrivningen har granskats och kommenterats. Studenterna har utryckt krav och önskemål om profileringar. »
- Jämförelse med Överenskommelsen»
- Beställaren har inte ställt tydliga krav, men programbeskrivningen har granskats och synpunkter har beaktats i planeringsarbetet. »
- I det initiala skedet stämdes krav och önskemål upp mot läromålen i de enskilda kurserna. Dock skulle det behövas göras en kontinuerlig uppföljning av detta. »
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Samordning med systembiologi GU, ny allmän datakurs och med Biotekniklinje OK. Men t ex samordning med komplexa system återstår»
- Förstår inte frågan! »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		2		6%
20%»		3		9%
40%»		6		18%
60%»		10		31%
80%»		6		18%
100%»		5		15%
Vet ej»		12

Genomsnitt: 3.93

5. A5: Mångfald, genusfrågor och hållbar utveckling är integrerade i programplan och kursplaner.

- Hållbar utveckling är direkt implementerad. Övriga frågor har inte lyfts fram, inte för att intresse saknas, utan för att vi, säkert som många andra, inte såg några problem inför starten av mastersprogrammen. Med ett års erfarenhet ser vi att vi behöver adressera vissa mångfaldsfrågor: Till 2008/09 kommer vi se över hur labgrupperingar tidigt i utbildningen kan skapa bättre integration/identitet. SAMTIDIGT ska det tilläggas att vi inte sett några allvarliga problem i mångfaldsfrågan. Fortfarande är kursinnehåll och pedagogik de utmaningar som är störst och kräver mest av oss som lärare.»
- En miljökurs med inriktning mot materialteknik i grundutbudet. Det finns ideer om att diskutera problem med nano-material i ett hållbarhetsperspektiv. Kompletteringskurs för studenter med annan bakgrund. Fasta integrerade grupper för att garantera mångfald. Programmet har kvinnliga lärare, men hur tar man ett genusperspektiv på materialteknik?? Programrådet har/kommer att diskutera dessa frågor vid varje möte. S»
- Finns insalg i flera kurser dock inte tydligt uttalat i text på programbeskrivning. Integrationen fungerar i verkligheten tillfredsställande/bra men inte dokumneterat i text.»
- IMPACT stödjer fn projekt inom Integration/Hållbar utveckling. Ej tydligt beskrivet i program - Bör förbättras. Ej dokumenterad profil för Mångfald/Genus. programmet har dock godkänd/bra köns- och internationell profil.»
- Hållbar utveckling finns dokumenterat. mångfald ej tydligt. Genus inget specifikt problem övervägande del tjejer ej heller alltid positivt.»
- A5»
- Hållbar utveckling central i MP och i dokumentation. Mångfald/Genus inte dokumenterat. programmet fungerar dock bra ur dessa aspekter med jämn fördelning kön/internationellt. Vissa kurser hanterar Mångfaldsfrågor framgångsrikt och integrerat.»
- The diversity is fulfilled. The genus question is very carefully watched and we are actively trying to improve the number of female students. Sustainable development is not part of the program but we are lacking sustainable education.»
- Varierar kraftigt per område. »
- Styrd gruppindelning för att få blandade grupper. Lärarna styr indelningen. Vissa inslag av hållbar utveckling finns men inte i kurs- eller programplan.»
- Mångfald: internationellt lärarlag och studentgrupp. Svårt att relatera till hållbar utveckling - tekniken är "generisk".»
- Quantum Eng kursen är utvecklad för att hämta upp mångfalden av förkunskaper. Både genus och hållbar utveckling kan förbättras.»
- Både lärarlag och studentgrupp är mycket internationell så mångfald finns det gott om, men relativt problemfritt. Vore bra med fler svenska studenter. Hållbar utveckling känns svårt att applicera på detta ämne (nya ideer är välkomna).»
- 1. Hållbar utveckling är integrerad. 2. Till viss del är mångfald/genus integrerat - det finns i programplanen, och vi jobbar med frågorna i vissa kurser.»
- Hållbar utveckling beskrivet på flertalet kurser. Mångfald och genusfrågor vagt formulerat. »
- Mångfald:sker genom blandade grupper och sociala program aktiviteter. Genus: Likabehandling (inga riktade särbehandlingar) Hållbar utveckling: Vissa inslag integr»
- Det finns en kurs som heter miljöanpassad produktutveckling i programmets utbud. Det finns flera kvinnliga lärare inblandade.»
- Mångfald kommer att integreras. Vissa delar för hållbar utveckling finns med. Inget kring genus.»
- Hållbar utveckling är implicit involverat i modern ingenjörsvetenskap. Mångfald och genusfrågor vagt formulerat. »
- Mångfald och genus: finns inte nämnt i program- och kursplaner, men vi strävar efter att behandla alla lika, och sätta samman arbetsgrupper med hänsyn till mångfald. Hållbar utveckling: delvis integrerat i vissa kurser.»
- Detta är något vi kommer att jobba vidare med»
- 3 olika fält där integreringen kommit olika långt: Mångfald etnisk ca 30%, mångfald ålder,handikapp ca 80%, genus - svårt att besvara, är mycket diskuterad, men inte alltid synligt och Hållbar utveckling ca 80%.»
- Genus och särskilt mångfald kräver större uppmärksamhet, hållbarhetsaspekter kunde utvecklas i mer kritiska och konkreta banor»
- Ett relativt stort antal internationella studenter.»
- Vi har aktivt arbetat på ett antal kurser där hållbar utveckling intar en central roll.»
- Hänsyn till hållbar utveckling uttrycks tydligt i programplanen och återkommer i kursplaner där det är relevant. Programmet arbetar medvetet med blandade studentgrupper i många av kurserna. Denna målsättning uttrycks i programbeskrivningen. Genusfrågor nämns med kunde utvecklas mer.»
- Hållbar utveckling till 100% i masterprogrammet "Design for sust development". Även mångfald (inkl postkolonialism) och genusfrågar är starkt närvarande i vissa kurser.»
- Miljö tex har tidigare varit med i en spefikkurs men inte integrerat (på ett strukturerat sätt) i de olika kurserna. Detta ses nu över bla mha ett IMPACT projekt»
- Programmet är öppet för studenter med olika bakgrund (mer eller mindre teknisk) vilket ger en mångfald. »
- Hållbar utveckling definitivt. Mångfald och genus till viss del men kan dock bli mer genomtänkt och tydligt.»
- Gäller MP Business Design: en ständig angelägenhet. Dock kan det alltid bli bättre.»
- Hållbarhetsfrågor tas upp i programbeskviningen och kommer in naturligt i relevanta kurser. Programmet arbetar medvetet med blandade grupper för att utnyttja mångfald, men denna strävan uttrycks inte i programbeskrivningen. Genusfrågor har inte kommenterats. »
- Mångfald: Programmet har av tradition stor andel internationella studenter. Kulturella skillnader beaktas sedan tidigare.»
- Ämnesområdet Geo and water är naturligt och av tradition kopplat till hållbar utveckling. Detta framgår av programbeskrivning och relevanta kursplaner. Det pågående IMPACT-projektet handlar om att ytterligare implementera och förtydliga hållbarhetsfrågor inom programmet. Programmet arbetar med blandade grupper för att medvetet utnyttja mångfald, men denna strävan kan uttryckas tydligare i programbeskrivningen. Genusfrågor har inte behandlats.»
- Mångfalden är väl uppfylld genom att de internationella studenterna är fler än de svenska. Vi kämpar dock med att rekrytera fler tjejer till utbildningen »
- Ämnesområdet anknyter naturligt till hållbar utveckling och detta har tydligt uttryckts i programbeskrivningen. Programmet låter studenterna arbeta i blandade internationella team och denna strävan beskrivs i programbeskrivningen. Genusfrågorna görs inte till något problem, d v s Chalmers nuvarande policy tillämpas.»
- Frågan har liten relevans för aktuellt masterprogram. »
- Dessa aspekter finns inte med i progtramplanen men dock i kurserna. Ett IMPACT project pågår för tillfället för att förbättra dessa aspekter.»
- Studera program- och kursplan»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Dessa aspekter tas inte upp i programplanen specifikt, med undantag för social hållbarhet som är ett av programmets kärnvärden. Kurserna Physical och Cognitive Ergonomics adresserar frågan om människans samspel med teknik, likaså gör olika projektkurser. Mångfald- och genus-aspekter borde integreras på ett bättre sätt. Programmet har dock fördelen att det är ett program med mångfald beträffande studenternas bakgrund. »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		4		9%
20%»		11		26%
40%»		5		12%
60%»		11		26%
80%»		9		21%
100%»		1		2%
Vet ej»		3

Genomsnitt: 3.31

6. A6: I vilken utsträckning har IMPACT bidragit till A1-A5?

- TTS (Topics To Study)utvecklat ur projekt finansierat av IMPACT.»
- Inledande IMPACT projekt innehöll stora delar kurs o programutveckling. »
- IMPACT Hållbar Utveckling projekt 2008»
- Stöd till hållbar utvecklingsprojekt.»
- A6»
- Flera IMPACT projekt stödjer utveckling inom HU, Mångfald, industri. Mycket positivt med engagemang från lärare.»
- The IMPACT contribution has been used for course developmnet and coordination. »
- Svår fråga då det är mycket som spelar in. »
- IMPACT-projektet ProgreCSE arbetade mycket med CDIO-anpassningen under 2007. SolveIT arbetar med kursutveckling för heterogena studentgrupper under 2008.»
- IMPACT projektet CollabCSE under 2007 och SolveIT under 2008.»
- Bidragit till A5 framförallt.»
- Lärarmöten delvis initierade av IMPACT-projektet. Ytterligare möten direkt kopplade till IMPACT planerade till tidig höst. »
- ECUST samarbetet har resulterat i att flera kvinnliga studenter redan till hösten 2008 kommer till Chalmers.»
- Lärarmöten»
- IMPACT har bidragit till kursutveckling med hänsyn till lärandemålen för vissa kurser. Ett pågående IMPACT-projekt syftar till att öka inslaget av hållbar utveckling i ett antal kurser.»
- Gäller A1, A2 och A5.»
- IMPACT har haft stor betydelse för vår start av MPARC sub track Housing Invention och för sammanhållning inom hela spåret Spaces for Healthcare, Housing and Work.»
- Programmet fanns och var utvecklat när IMPACT startade.»
- IMPACT har bidraget till initiering av nya kurser och kursmoment, samt till en hel del kursutveckling. Vidare har IMPACT medel utnyttjats för marknadsföring.»
- Planeringsarbetet genomfördes innan IMPACT kom igång. Stöd från IMPACT har både 2007 och 2008 används för arbete inom lärarlag. Detta har bidragit till ökat gemensamt ansvartagande och insikt om de gemensamma målen och kopplingar och progression mellan kurserna.»
- Har utjort ett stöd för att vidareutveckla det tämligen nya masterprogrammet "Design for sust dev". Mer pengar hade dock varit önskvärt för att ytterligar befästa kvalitet inom vissa områden... »
- Det mesta skedde före IMPACT.»
- Har bl a jobbat med progression inom IMPACT. Det största bidraget till punkterna ovan har arbetet med att skriva programplaner haft.»
- Gäller MP Business Design: hållbar utveckling moment har fått bidrag från IMPACT. I övrigt var dessa frågor behandlade innan IMPACT»
- Programförslaget togs fram innan IMPACT-projekten kom igång, men projekten har bidragit till ökad kommunikation inom lärarlaget och därmed ökad medvetenhet kring mål och programidé. Mer tid har kunnat läggas på programövergripande frågor, vilket har bidragit till en större medvetenhet bland lärarna och därmed högre kvalitet hos programmet.»
- Andra bidrag dock....(Projekt som gynnar samverkan)»
- Programmet planerades innan projekten från IMPACT kom igång. IMPACT-projekten har medfört en ökad samverkan mellan lärarna inom lärarlaget. »
- IMPACTs bidrag har varit av stort värde då det gäller att erbjuda två spår i utbildningen. Nya kurser har tagits fram för spåren.»
- Programplaneringen gjordes innan IMPACT-projekten kom igång. Projekten har använts för utveckling av två av programmets kurser. Detta arbete har inneburit en realisering av programmålen. »
- Tre kurser har kunnat utvecklas med hjälp av IMPACT-medel. Detta har lett till att studenterna bättre når programmets lärnademål.»
- Stöd till hållbar produktframtagning samt för att skapa en röd tråd inom kärnkurserna på programmet. Därför har det varit till god hjälp.»
- programmets lärare har deltadit i tre -impact projekt»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Impact har ekonomisktmöjliggjort att vi lagt arbete på »
- Föregående års IMPACT-projekt gav möjlighet att diskutera progression och examination t.ex. Årets IMPACT-projekt adresserar hållbarhet specifikt. Ett resultat kommer att bli att hållbarhet kommer att integreras på ett bättre sätt i programplan och kursplaner. »

IMPACT-bidrag
44 svarande

0%»		4		10%
20%»		15		38%
40%»		8		20%
60%»		5		12%
80%»		6		15%
100%»		1		2%
Vet ej»		5

Genomsnitt: 2.92

B: Programmets genomförande

7. B1: Kursmaterial är anpassat för undervisning på engelska

- Har tidigare haft ett internationellt masterprogram. Någon kurs har gått från Sv till Eng.»
- I stort sett bra men vissa kusrer behöver följas upp och en del arbete kvarstår. »
- Dokumentation i kurs PM. Någon kurs behöver förbättra levererat material. Elevrespons positiv»
- Dokumenterat i kurser PM och kursmtrl. Samordnad kurs med GU har utvecklingspotential. Allt mtrl ej på Engelska i denna kurs.»
- B1»
- Inga dokumenterade avvikelser från eng språk förekommer. Inga åsikter från studenter har framkommit.»
- All material is in the noble language of the Queen, however we hate the spelling "programme".»
- Klart för "vanliga kurser". Instruktioner för examensarbetesprocessen håller på att översättas.»
- Allt material var redan tidigare på engelska.»
- Nästan allt var redan på engelska. »
- Bortsett från något enskilt fall, inget problem. »
- Allt är på engelska.»
- Främst översättning av existerande material. »
- Av tradition har vi länge undervisat på engelska.»
- Fullständigt genomfört till läsår 09/10»
- 100% för år 1 och arbete pågår ännu för år 2. Förslag: Utvärdering efter det att år 2 har genomförts.»
- Tar tid kraft och resurser att arbeta med allt på engelska - behöver få utrymme för stöd till högre språklig nivå - inte minst rent fackspråkligt - när få tid till det?»
- I de kurser som genomförts hittills har kursmaterialet varit anpassat. Ytterligare förbättringar kan göras.»
- I princip (för masterprogrammet "Design for sust dev") bedrivs all undervisning på engelska, med undantag för vissa studiebesök»
- Läroböcker + artiklar på engelska (sedan länge).»
- Det kan ev finnas några brister i någon kurs men till största delen fungerar det.»
- Gäller MP Business Design: vi gjorde denna anpassning för några år sedan.»
- Lärarna har även tidigare arbetat med kursmaterial på engelska, så detta var ingen stor tröskel. »
- Fullständigt genomfört läsåret 08/09.»
- Kursmaterial har införts på engelska på bred front, men smärre brister finns. »
- Programmet har utvecklats ur ett tidigare internationellt masterprogram och erfarenheter och material finns sedan 10 år tillbaka. Egenproducerat material har språkgranskats. »
- Till absolut största del dock kan det finnas svagheter inom enstaka kurser men det är inte något som har identifierats till dags dato.»
- Vi har kört på engelska i 7 år»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Redan så tidigare i Bioinformatikprogrammet»
- Kursmaterialet är på engelska (engelska böcker etc.) Övrigt material (presentationer, PM, etc.) finns också på engelska. »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		1		2%
20%»		0		0%
40%»		0		0%
60%»		0		0%
80%»		9		20%
100%»		33		76%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 5.67

8. B2: Lärarnas förmåga att undervisa internationella studentgrupper är säkrad (pedagogik, språk, mångfald).

- Språkutbildning sker för närvarande i ett fall. Mångfald diskuteras...som praktiskt exempel, hur skapar man labgrupper för att integrera studenterna så de får en gemensam identitet. Pedagogikutbildning kan i något enstaka fall bli aktuellt till kommande år. »
- Engelskakurs arrangerad i IMPACTS regi. Inga klagomål på engelska i kursutvärderingarna.»
- Inga direkta problem dokumneterade. Signaler på en positiv respons finns.»
- Dialog med lärarae. Studentrespons är positiv.»
- God engelska i de flesta fall. Positiv respons från studenter finns. Positiv kritik finns. »
- B2»
- Erfarna lärare med engelska som undervisningsspråk garanterar detta. En stor styrka för programmet med goda lärare.»
- Some improvement in the ability to teach in English is still required.»
- Kurs och programutvärdringar, diskussioner. »
- Många internationella lärare, och även övriga har god engelska. »
- Internationellt lärarlag. Vana vid internationella studenter. Förbättringspotential finns när det gäller hantering av kulturella skillnader. (Tas upp i Diversity@EDIT.)»
- Engelskan vardagens arbetsspråk. Pedagogik kan alltid förbättras!»
- Många etablerade kurser och lärare.»
- Kursutvärderingar belyser dessa frågor, förbättringar vid behov. »
- Det behöver förbättras. Tex det är för många som behöver förbättra i pedogogiken (MKM110) när det gäller engelska och föreläsningsmetodik.»
- Lärarlaget diskuterar dessa frågor kontinuerligt.»
- Främst översättning av existerande material. »
- Vi har erfarenhet av att undervisa internationella studenter och lärarlaget är internationellt. Vi har inte upplevt att vi har något problem att undervisa internationella studenter, och studenterna har inte påpekat några sådana problem.»
- Språk ca 80%, pedagogik ca 100% och mångfald ca 60%.»
- Hälften av lärarna har mångårig erfarenhet av undervisning på engelska. För övriga är undervisning på engelska inget större problem. Vi har inte arbetat speciellt med pedagogik och mångfald.»
- Kan kräva ytterligare insatser, tex vid nyrekrytering av lärare»
- Det finns utrymme för förbättringar, främst inom mångfald, pedagogik. »
- Fungerar i de flesta fall. Någon lärare bör bli bättre/säkrare på engelska.»
- Gäller MP Business Design: Vi har en mångkulturell lärarkår.»
- Lärarnas kompetensområde ligger inom management, ledarskap och kommunikation, så förmågan att hantera internationella grupper är naturligt god. Undervisning på engelska är inget problem. När det gäller särskild pedagogik för internationella grupper saknas diskussion och slutsatser.»
- Flerårig erfarenhet.»
- Många av lärarna har mångårig erfarenhet av undervisning för internationella grupper. För många av lärarna är det första gången som undervisning sker för internationella grupper och vissa brister finns, men upplevs inte som något större problem »
- Mångårig erfarenhet finns i lärargruppen (se ovan). Inom gruppen finns lärare med olika nationell bakgrund. »
- Föreläsarna verkar normalt i en internationell miljö. Kursvärderingarna är i huvudsak positiva.»
- God erfarenhet av undervisning blad lärarna och information kring IMPACTS engelskaundervisning har delgetts. Kursutvärderingarna viktiga för att identifiera brister. Det har identiferast skillnader mellan internationella och Svenska studenter och ett arbete för att lösa detta har påbörjats. »
- Säkrad ? Flera lärare med internatuonell erfarenhet»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Det finns svaga länkar men samtliga lärare har getts möjlighet att gå vidareutbildning i engelska. Problemet är tid! Kanske att kurserna skulle kunna ges under mindre undervisningstunga perioder?»

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		1		2%
20%»		0		0%
40%»		0		0%
60%»		6		14%
80%»		22		52%
100%»		13		30%
Vet ej»		2

Genomsnitt: 5.07

9. B3: Kursernas lärandemål är tydligt uttryckta och konstruktivt samordnade med examination och undervisning (constructive alignment)

- Vi har arbetat aktivt med dessa moment. De flesta kursplanerna är idag (efter två års utveckling) bra, i koordinators ögon. »
- Att genomföra B3 fullt ut är ett kontinuerligt arbete som måste pågå på lång sikt. Har behandlat problematiken under ett lärarmöte.»
- Dokumenterat i studieportal. Bör följas upp av MK vid en utvärdering av hela programmet.»
- KursPM Flesta i skriftlig form vid kursintroduktion dock ej i studentportal.»
- De flesta kurser tydligt beskrivna. Någon har potential till förbättring.»
- B3»
- De flesta kurser bra dokumenterade. Nya kurser har viss utvecklingspotential.»
- The teaching goals are clear but can be improved.»
- Två kurser har fått kommentarer angående detta och dessa ses över inför nästa läsår.»
- Kursutvärderingar visar att detta fungerar bra.»
- Tidigare MK har inventerat.»
- Målen är bra. Det finns vissa problem med genomförandet: kanske kraven på aktiv studenttid är för lågt ställda på vissa kurser.»
- Tydligt uttryckt: Ja. De andra punkterna varierar mellan lärare, men helt OK.»
- Obligatorisk fråga i kursutvärderingen. Studenter, koordinator och viceprefekt i dialog med ansvarig lärare. »
- Det kanske behöver förbättras i MKM105 och MKM110 tex när det gäller examinationsinnehåll. (mer variation på belyser grundläggande koncept).»
- Exempel på goda lärandemål och förebilder att jobba efter efterlyses.»
- Via studenternas svar i kursenkäter.»
- Det är oroande att elever allt för ofta har en avvikande uppfattning här...»
- Här finns mer att göra men för första gången har vi haft ordentliga diskussioner i denna riktning.»
- Alla kurser utom 2 har tydliga lärandemål. Dessa kan ytterligare förbättras. Vi saknar uppföljning beträffande samordning med examination och undervisning.»
- KAn styrkas genom fortsatt internt kvalitetsarbete (som mycket väl kan stödjas av ytterligare impact-medel för att skapa utrymme för sådant»
- Det varierar mellan olika kurser. Lärandemålen stämmer väl med genomförandet av/innehållet i kurserna, men medvetenheten om att examinationsformerna skall stämma med lärandemålen är lägre.»
- Det finns säkert något att förbättra.»
- Gäller MP Business Design: programmet har i många år arbetat med en variation av examination»
- Alla kurser har tydliga lärandemål, men uppföljning krävs beträffande koppling till examination och undervisning. »
- Elever uttrycker dock inte alltid denna uppfattning i kursenkäter.»
- Tydliga lärandemål finns i huvuddelen av kurserna. Mål för projektarbeten kunde vara tydligare. Koppling till examination och undervisning bör följas upp. »
- Lärandemål finns i alla kurser, men studenterna är inte alltid så väl medvetna om målen. Programmet har på ett medvetet sätt arbetat med olika examinationsformer för att samordna med lärandemålen. »
- Generellt fungerar detta. Vissa problem har identifierats och kommer att förbättras till nästa år.»
- Genom diskussion med lärare, kurs-PM»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Vissa kurser har varit svårexaminerade pga blandad elevgrupp.»
- Har haft genomgång av kursbeskrivningar och examinationsformer med en större del av lärarna på programmets obligatoriska kurser. Här finns fortfarande brister som skall åtgärdas.»

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		1		2%
20%»		1		2%
40%»		4		9%
60%»		14		32%
80%»		18		41%
100%»		5		11%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 4.44

10. B4: Bra informationsutbyte inom lärarlaget.

- P.g.a. av överbelastning av lärare har våra lärarmöten lyst med sin frånvaro sedan LP3. »
- Lärarna har träffats och pratat flera gånger. Förändingar av kursinnehåll har gjorts efter diskussioner.»
- Kan förbättras inom lärarkollegiet. IObalnd svårt att samla lärare. Vid en utvärdering av programmet som helhet blir detta önskvärt.»
- Fläckvis dialog - stor arbetbelastning - bristande tid för möten.»
- Dialoger med lärare fungerar tillfredsställande . Möten är enkla eftersom flertalet lärare är på samma avdelning.»
- B4»
- Vid utveckling avprogrammet var det stor och intensiv diskussion inom programmet och lärarlaget. Inga kontinuerliga möten men dialogen mellan koordinator och lärare fungerar tillfredsställande.»
- The cooperation between the teachers varies between different tracks and can be improved.»
- Detta är tidsberoende, vi har mindre nu än tidigare då mycket har standardiserats. Därmed»
- Dålig uppslutning på lärarlagsmöten. Pågående utvecklingsprojekt av tre av kursern ger dock bra utbyte mellan de inblandade.»
- Lärarlagsmöten fungerar bra. "Vice-koordinator" inom ett delområde bidrar till bättre utbyte. Bättre utbyte mellan olika spår/delämnen önskas.»
- Träffas till vardags men inte med specifik avsikt att diskutera undervisningen.»
- Se svar på A1.»
- Aktiviteter med lärarlag, kommer att öka... Två olika campus försvårar. »
- Vi kallar inte bara lärarna till mötet. En vägs kommunikation idag.»
- Delvis gemensamma kursutvärderingsmöten inom programmet. »
- Både lärare och studenter ser förbättringsbehov här.»
- Lärarlaget kommer att träffas mer frekent framöver»
- Information om program, mål etc 100% medan det är nära omöjligt att alla lärare är helt informerade av varandras genomföranden.»
- Vi har haft en mindre aktiv grupp av lärare som kontinuerligt trffas och diskuterar masterprogrammet. Denna grupp och viceprefekt är sedan ansvarig för att det förs vidare.»
- Vi har en etablerad kommunikation inom lärarlaget. Uppföljning av programmet kunde vara bättre vid gemensamma diskussioner om mer tid fanns till förfogande.»
- Ont om tid för utbyte mellan olika lärare. Kan också stödjas av impact?»
- Liten grupp med täta kontakter - huvudsakligen inom en forskargrupp. Lärarlagsmöten ett par gånger per termin.»
- Vi har haft lärartrfäffar för att gynna informationsutbyte men tyvärr blev det inget möte i våras. Det behövs därför ett möte under hösten.»
- Gäller MP Business Design: regelbundna möten»
- Det finns behov av fler möten inom lärarlaget. Det var bättre i planeringsfasen. Nu finns behov av uppföljning. »
- Bra kommunikation inom mindre lärargrupper, men sämre inom hela lärarlaget. IMPACT-projekten har bidragit till ökat informationsutbyte mellan olika forskargrupper. »
- Lärarlaget har regelbundna programmöten varje månad. Eftersom lärarna tillhör samma avdelning fungerar detta väl. »
- Intimt informationsutbyte/umgänge inom en relativt liten institution.»
- Både formella och informella möten sker inom lärarlaget. Dock skulle tätare möten med hela lärarlaget behövas och kommer att införas. »
- Vi försöker att ha lärarträff innan läsperiodens början. Lite lärargrupp har bra kommunikation.»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Genom att många av kurserna har lärare från flera institutioner.»
- Begreppet "lärarlag" har inte etablerats. Diskussionen mellan flertalet lärare och koordinator har dock varit livlig. Mer formella strukturer bör dock skapas med fokus på masterprogrammets kurser. »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		1		2%
20%»		2		4%
40%»		8		18%
60%»		16		37%
80%»		10		23%
100%»		6		13%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 4.16

11. B5: I vilken utsträckning har IMPACT bidragit till B1-B4?

- Bidragit till B2 - Engelska kurs i inst regi.»
- Marginellt bidrag från IMPACT < 10% (5%)»
- IMPACT stöd 2007/08 till utveckling av kursmaterial på engelska. uppskattat stöd som gjorde skillnad.»
- Lärandemål- Arehag, Hållbar Utv diksussion på möten och vid workshops IMPACT. (se fråga 5 tidigare)»
- B5»
- Egentligen mindre än 20 troligen ca 10%. IMPACT har givit tid för vissa lärara att kommunicera utveckling»
- We still need more resources for improvement of spoken English.»
- <10% Ingen lärare behövde gå engelskakurs.»
- CollabCSE resp. Diversity@EDIT. Inga lärare har (behövt) gå språkkurs.»
- Svårt att konkretisera. Viss aktivitet har lättare kunnat genomföras genom IMPACT, motivationshöjande. Merparten skulle ändå har gjorts.... »
- Ingeting.»
- IMPACT har framför allt bidragit till kursutveckling (pedgogik och examination i förhållande till lärandemål).»
- Gäller B1 - B3.»
- Programmet fanns och var utvecklat när IMPACT startade.»
- Utveckling av kursplaner stöddes delvis av IMPACT medel.»
- IMPACT-projektet 2007 har till viss del använts för planering av de obligatoriska kurserna. Detta har påverkat kursplaner, lärandemål och kommunikationen i lärarlaget.»
- Impact har använts i mindre utsträckning för att stödja detta, eftersom vi i första hand har satsat på delarna under A ovan. Kan alltså behöva ytterligare stöd...»
- En lärare har gått en givande engelskakurs (inkl. pedagogik). Medverkan i Diversity@EDIT-projektet.»
- Endast något.»
- Gäller MP Business Design: fanns redan innan IMPACT i stor utsträckning»
- Projekten var inte i första hand inriktade på dessa frågor. »
- Framför allt genom att ha stimulerat informationsutbyte inom lärarlaget.»
- Se ovan.»
- För de två kurser som utvecklats med stöd från IMAPCT har lärandemålen utvecklats. »
- Dessa delar fungerar väl så IMPACT-medel har inte sökts för dessa ändamål.»
- IMPACTS engelskakurs är ett bra alternativt. Vet dock inte om någon i lärarlaget använt denna. IMPACT har bidragit vid samordnignen av de obligatoriska kurserna. Främst för att skapa och förstärka den röda tråden i kurserna. »
- Vi har deltagit i IPACT -projekt»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Föregående IMPACT-projekt fick möjlighet att adressera undervisnings- och examinationsformer bl.a. »

IMPACT-bidrag
44 svarande

0%»		10		25%
20%»		14		35%
40%»		11		28%
60%»		4		10%
80%»		0		0%
100%»		0		0%
Vet ej»		5

Genomsnitt: 2.23

C: Programmets vidareutveckling

12. C1: Viktiga avnämare är identifierade och former för återkoppling från dessa är etablerade

- T.ex. examensarbetesdag tillsammans med industrin.»
- Avnämarna (industri) identifierade. Bra former för återkoppling funna men ej genomfört. För studenter finns kursutvärdering och studentmöten har genomförts.»
- IMPACT projekt inom området under 2008 som stärker idnustrins konakter pågår. Forsknigsmiljöer (viktiga för just detta program) dock bra utvecklade.»
- Industrins avnämare informella kontakter, men forksningsmiljöer väl utvecklade. »
- Avnämare identifierade och inom forskningen klart aktiva. Industrikontakter är dokumenterade»
- C1»
- Via Centrum för Processteknik och dess medlemsföretag och branscher har dialog och feedback under utveckling och med färdigt program skett. Forskningsmiljöer är aktivt involverade i centrala kurser i programmet.»
- The recipients of the students are clearly identified but we lack the feed back system.»
- Vi kan avnämarna men inte mycket formell återkoppling. Vi har dock den viktigaste: våra studenter är extremt eftersökta»
- Programråd IT + examensarbeten + informationsmöten riktade till studenter (med liten närvaro).»
- Mer kontakt med företag för exjobb och potentiella arbetsgivare önskas. Kanske utnyttja programråd D mer.»
- Många går vidare till forskning.»
- Kontakter finns indirekt via inblandade forskare / lärare. (Bl.a. MPK jobbar halvtid på ett företag.) För tidigt att utvärdera. Separat programråd för MP på sikt?»
- Enstaka kurser och exjobb har interaktion med industrin. Viss återkoppling via civilingenjörsrådet och s2s programråd.»
- Mycket kontakter med industrin, både programmet och enskilda kurser. Programråd planeras med industriinslag. Industrins inflytande dock ej starkt på programmets helhetsinnehåll. »
- Imapact projekt stöder detta.»
- Vi har en stor engagemang av industriföretag bla annant när det gäller referensgruppen samt deltagande i projektkursen MKM130.»
- Hittills har återkoppling enbart skett via programrådet Z samt via institutionsrådet. Vi vill att programrådet Z tar en mer aktiv roll eller att vi på MP programnivå finner bättre former. Koppling till EDITZ-utredningen finns även i denna frågan.»
- Gästföreläsare och företagsbesök i kurser. Input via institutionsrådet. »
- En viktig avnämare är den akademiska världen, som vi naturligtvis känner väl. Vi har också goda kontakter med relevanta myndigheter (t.ex. Lantmäteriverket, FOI, SMHI, SP). Vi har viss kontakt med industrin, men den håller vi på att förbättra. »
- Då jag kommit in som MPK efter det att programmet till största del var färdigdesignat har jag svårt att bedöma detta.»
- Framför allt i regionen.»
- Avnämare identifierade nära 100% men återkopplingsformer varierar mellan 100% och 0%.»
- Inom MPARC och Track "Spaces for..." är kontakter med branschen mycket väl väl etablerad »
- Vi har sökt kontakt med studenterna som har passerat programmet. »
- Detta ärför oss en vikitg fråga. Vi arbetar aktivt med detta. Vi har kontakt med ett antal personer i industrin men mycket svårt at få en bred och representativ återkoppling från avnämnarna.»
- Diskussioner förs inom utbildningsgruppen inom Konstruktionscentrum som är ett organ för samverkan mellan högskola och näringsliv. Ett flertal företag sponsrar utbildningen genom handledarinsatser.»
- Kan troligen förbättras fördjupas...»
- Kontakten ned avnämare är delvis via programråd och i vissa kurser men framför allt genom lärarnas forskningsnätverk. Mer resurser / tid för avnämarkontakter önskas.»
- Ett alumni-studie har genomförts (impact-projekt). Bättre kontakt med avnämare bör dock skapas t ex med ett programråd eller liknande.»
- Gäller MP Business Design: vi har väl utvecklade samarbeten»
- Avnämarna är identifierade och former för samverkan är etablerade genom CMB (Centrum för management inom byggsektorn). Former för uppföljning och återkoppling måste utvecklas. »
- Framför allt regionalt.»
- Avnämare har identifierats och dessa har tidigare påverkat utformning av utbildningen. Programmet bygger vidare på denna tradition. Bra näringslivskontakt med programmet i dess helhet saknas. »
- Avnämare har identifierats och externa lärare som representerar olika typer av avnämare medverkar i programmet. Organiserad samverkan med avnämare saknas. »
- Ännu har inga "Masters" utexaminerats så frågan kan ej besvaras. Vi planerar att avnämarna skall vara ungefär desamma som för färdigutbildade civilingenjörer från F.»
- Industrinära projekt samt inslag från industrin i ett flertal kurser. Industriella avnämare är identifierade. Återkopplingen bör förbättras.»
- Vid planering av masterprogrammet hade vi seminarium med 20-tal represemtamter för industrin. Elkraftrådet, med sex industrier, får regelbundet information om hur det går med undervisningen och har möjlighet att lämna förslag till förbättringar.»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Vi vet att vi måste vara i topp eftersom arbetsmarknaden lokalt begränsad. Forskning och forskarutbildning kräver kvalitet och bra elever»
- Det finns inget råd för mastersprogrammet, däremot för TD-programmet (civ.ing.programmet). Inom ramen för det senare finns utbyte /återkoppling med /från avnämarna (svenska). »

I vilken mån har detta genomförts?
43 svarande

0%»		1		2%
20%»		3		7%
40%»		9		21%
60%»		14		34%
80%»		9		21%
100%»		5		12%
Vet ej»		2

Genomsnitt: 4.02

13. C2: Metod för uppföljning av masterprogram är etablerad, liksom processer för vidareutveckling av programmet

- Uppföljningen sker via kursutvärderingar och baserat på detta sker vidareutveckling. Till exempel arbetar redan nu i LP4 en av våra lärare om en labserie för LP1 efter sommaren. Vad gäller övergripande uppföljning borde FÖRSTÅS Chalmers centralt sedan länge tänkt ut hur man ska följa upp hur alla dessa mastersprogramsutvecklingstimmar använts. »
- Programråd saknas fortfarande. Tankar finns för vidareutveckling.»
- Uppföljning sker via kursutvärdering av enskilda kurser. detta är något som programmet behöver jobba med. feedback från avnämare saknas av naturliga skäl (start 2007)»
- För tidigt innan programutvärdering med studenter. Kursutvärdering genomförs för varje kurs dock ej enligt ny webbaserad struktur.»
- Detta är under utveckling. För tidigt för genomförande.»
- C2»
- Visst arbete med feedback - industri etablerat. Utvecklingsarbete kvarstår och det är för tidigt att utvärdera programmet .»
- The separate courses have well working feed back mechanism but the entire program lacks this overview.»
- Fokusgrupp utvärdering av master samt enkätutskick till klara studenter »
- Programutvärdering har ännu inte genomförts (det är för tidigt eftersom programutveckling fortfarande pågår). »
- Det känns tidigt, men vi kommer att ha diskussioner i lärarlaget till hösten. Programutvärdering med studenter vore önskvärd för att utvärdera enskilda kurser i förhållande till programmets mål.»
- Koordinatorn har utrymme för initiativ här.»
- För tidigt att utvärdera programmer i stort. Kursutvärdering är ett viktigt instrument, som inte fungerat helt som önskat.»
- Processer för vidareutveckling ej helt bra.»
- Arbete med lärarlag skall fortsätta och utökas. Planerad webbenkät till studenterna beträffande programmet som helhet till årsskiftet. »
- Programenkät + Impact projekt för vidareutveckling pågår.»
- Nej idag bara på kursnivå.»
- Kursenkäter genomförs fullt ut. Viss programuppföljning med enkät och studieresultat. Process för vidareutveckling är inte etablerad men planeras att införas.»
- Förslag till webbenkät för studenterna och lärare beträffande programmets upplägg och genomförande. »
- Kurs- och programenkäter genomförs regelbundet. Lärarkollegiet diskuterar mastersprogrammet regelbundet. Fler möten med lärarna och studenterna behövs.»
- Uppföljning görs genom de obligatoriska kursutvärdringarna, dessutom har vi intervjuat ett stort antal av studenterna.»
- Saknas: Utvärdering av vår "screening" process...»
- Sedan tidigare är detta viktiga punkter av kollegiets arbete.»
- Kontinuerlig diskussion. Aktiv masterkoordinator.»
- Mindre aktiv grupp av lärare är bildad.»
- Metod för systematisk uppföljning saknas, annat än genom kursutvärderingarna. Uppföljning av masterprogrammen sker även genom en "masterstudetnkommitte" vid institutionen. Vi har i år arbetat med vidareutveckling av en av specialiseringarna i programmet, men någon etablerad process har inte utvecklats.»
- Kan troligen också förbättras fördjupas...»
- Regelbundna möten med lärarlaget där vi diskuterar programmet. Programutvärdering (studentenkät mm.) har genomförts tidigare.»
- Har påbörjats i och med alumni-studien (impact-projekt). Behöver dock följas upp och få kontinuitet.»
- Gäller MP Business Design: vi arbetar med ständiga förbättringar»
- Formell metod för utvärdering av programmet saknas. Kursutvärderingar kan genomföras mer systematiskt. Viss uppföljning sker genom gemensamma kursmöten för parallella kurser i samma läsperiod, genom masterstudentråd och koordinatorsmöten vid Bygg- och miljöteknik. »
- Saknas: Utvärdering av vår antagningsprocedur (hur väl fungerar våra urvalskriterier).»
- Metod för programuppföljning saknas. Uppföljning sker genom kursutvärderingar och masterstudentråd vid Bygg- och miljöteknik. »
- Programmet har mångårig erfarenhet (tidigare masterprogram) av programutvärderingar, utöver kursutvärderingar. Återkoppling från tidigare studenter (som är redan i några år yrkesverksamhet) saknas. »
- Kontinuerlig kvalitetssäkring och kursutveckling utgående från kursutvärderingar och elevkontakter.»
- Programråd saknas. Uppföljning av masterprogrammet sker delvis genom kursutvärderingar. Programutvärdering inte genomförd än. »
- Uppföljning OK med kursnämnder. Vidareutveckling, idag ligger det mycket på enskild lärare, kan utvecklas.»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Vi har inte varit konsekventa med kursutvärderingar. Bättring lovas.»
- Kursutvärderingar genomförts, liksom gruppdiskussioner med studenterna på masterprogrammet. Tillsättas bör dock en mer formell "ref.grupp" för just mastersprogrammet. »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		2		4%
20%»		10		23%
40%»		14		33%
60%»		7		16%
80%»		6		14%
100%»		3		7%
Vet ej»		2

Genomsnitt: 3.33

14. C3: Arenor för pedagogisk utveckling och annat utvecklingsstöd är etablerade

- Vet ej vad som åsyftas.»
- Lunch+em-möte för lärarna. Med workshop med något tema. 1ggr/termin. Arenan finns således, och en rad med teman.»
- Inget utvecklat inom programmet men behoven finns tillfredsställt i befintliga pedagogiska och språkkurser (IMPACT)»
- Centrala möjligheter av kompetensförstärkning och inom IMPACT skall utnyttjas. Ingen uppbyggnad inom MP är möjlig/önskvärd.»
- Förlitar sig på befintliga kompetensförstärkningsfunktioner,. CKK, IMPACT. Bygger inget eget.»
- C3»
- Bygger på centrala möjligheter och de engelska kurser som erbjuds via IMPACT. Detta bör inte byggas lokalt.»
- See above.»
- ? »
- Vi deltar i IMPACT-projekt, men har inget lokalt forum för pedagogiska frågor.»
- Chalmers centrala pedagogiska kurser och IMPACT-workshop etc. Vi bygger inga egna lokala arenor.»
- 10 p pedagogik kurserna är i princip enda "arenan".»
- Inget specifikt för programmet. Bör vara Chalmers-gemensamt eller i varje fall områdes- eller institutionsgemensamt.»
- Fikarummet, informella diskussioner Lärare läser kurser.»
- Samtliga lärare erbjuds pedagogiska kurser via CKK, ett fåtal följer dessa. Programkoordinator driver CDIO inom programmets kurser. »
- Informella fikarumsdiskussioner.»
- Doktorander som deltar i övningarna har deltagit i engelska. Informationen har förmedlats men få utnyttjar det.»
- Mest informella kontakter (korridor och fikarum) samt vid lärarmöten.»
- Aktiviteter genom IMPACT. »
- Vi känner ett behov av att förbättra oss, t.ex. genom fler lärarmöten.»
- Pågående arbete, bla inom kollegiet och genom internationell samverkan i European Association for Architectural Education.»
- Tiden räcker knappast till för detta!»
- Vi försöker koppla samman äldre erfarna lärare med yngre lärare.»
- Diskussioner inom lärarlag har genomförts, men hittills har vi inte arbetat med pedagogisk utveckling.»
- Nej: total avsaknad av tid för detta bland lärarna pga överbelastning»
- Inte precis. Räknar med att viceprefekter gör detta jobb.»
- Gäller MP Business Design: något mer tid till detta hade varit önskvärt»
- Se ovan»
- Inte på programnivå, men väl annars.»
- Pågående IMPACT-projekt om hållbar utveckling innebär en arena för utvecklingsstöd. »
- Vid avdelningen förs diskussioner om aktuella pedagogiska frågor efter behov under regulära möten. Organiserade arenor bör finnas på högre nivå i organisationen, men ändå motsvara de egna behoven. »
- Flera av programmets lärare följer eller har följt pedagogiska kurser.»
- De resurser som finns centralt används men på Programnivå finns inget speciellt stöd etablerat. »
- Lärarträffar»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Vi får se om vi henner detta nästa vår..»

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		12		29%
20%»		15		36%
40%»		6		14%
60%»		4		9%
80%»		3		7%
100%»		1		2%
Vet ej»		3

Genomsnitt: 2.36

15. C4: Väl fungerande rutiner för administrativt stöd för antagning etc. är etablerade

- Lokalt administrativt stöd saknas fullständigt. »
- Central översättning av betyg saknas. Varje koordinator sitter själv och gör detta jobb - trots att vissa studenter söker flera program på Chalmers. Svagt adm stöd för masterprogrammen. Kandidatprogrammen/deras programråd/adm stöd kanske skulle ta större ansvar för masterprogrammen, speciellt små mastersprogram.»
- Nationella ansökningsstödet uppfatts som marginellt och ej funktionellt. Chalmers del är dock bra med tanke på förutsättningarna.»
- Nationellt en katastrof och det fungerar inte tillfredsställande. Chalmers lokala stöd är bra i förhållande till de möjligheter som den nationella antagningen ger.»
- Nationellt fungerar detta oacceptabelt. En ren katastrof. Chalmers delen har försökt men ....»
- C4»
- Nationellt en katastrof med förseningar som regel. Tyvärr verkar antagningsproceduren inte genomtänkt. Chalmers adm stöd får dock gott betyg eftersom de försöker vara tjänstvilliga.»
- The acceptance process works well but not the NyA program.»
- Nej, detta är en evig soppa. NyA var ett skämt, "U" påvisar att studenter kan engelska t ex. »
- Våra egna rutiner fungerade mycket bra men samarbetet med antagningsenheten fungerade mindre bra. (De "släpper igenom" för många studenters frågor direkt till MPK.) NyA är bra, men förseningarna gjorde planering av antagningsarbetet omöjlig.»
- Mycket klagomål på datorsystemet samt förseningar i processen. Viktigt att NyA kan förbättras och testas innan det blir skarpt läge igen.»
- Inget på MC2, bara på CA. Hanterbart om utvärdering enbart 1-4:e hands sökande.»
- Antagningsprinciperna är besvärliga - borde gå att sätta ett meritvärde som gräns (ej antal). Borde hjälpa med att göra ranking centralt. Många förseningar gjorde planeringen meningslös.»
- Rutiner finns, men är ej helt bra. Samarbete centralt-lokalt bör förbättras. Stor förbättringspotential finns.»
- Internationellt acceptabelt, med nationellt undermåligt. Mycket förseningar. Datorbaserade antagningsprocessen tidskrävande och komplicerad. »
- Mycket kan bli bättre. En ansökan borde bara utvärderas en gång ur ett Chalmersperspektiv. Utvärdering kommer att ske genom uppföljning av de studenter som antagits och deras studieresultat korrelerat mot meritvärderingen. Önskvärt att kunna ange både ett maxantal för antagning samt ett minsta meritvärde för antagning.»
- Tycker att det är bra stöd från studiecentra M när det gäller antagning. Vi på programnivån ordnar en speciell träff med studenter med stöd av IEEE CPMT Sweden Chapter.»
- Potential finns för att processerna kan förbättras. Viktigt att studenterna ska vända sig till studentcentrum med sina studieadministrativa ärenden och inte till institution och MPK.»
- Många problem med NyA och och den virtuella organisationen. »
- Antagningen fungerar ganska bra. På institutionen fungerar administrationen bra.»
- Fungerar bra inom vårt masterprogram, bör dock bli mycket bättre på Chalmers-nivå.»
- Elever riktar ofta frågor av allmän karaktär (boende etc) till koordinator. Bättre (exponerad) service för elever vore här önskvärd.»
- Fungerar bra genom gott stöd från Studentcentrum. Förslag: Fortsatt samarbete kring utvecklande mellan studentcentrum och programmen.»
- Ser att snabbt bli mycket bättre - kaotiskt i början»
- Har varit problem med övergång från väletablerat internationellt masterprogram till en i mängden. Samarbetet mellan GU och Chalmers (programmet ges vid båda lärosäterna) har komplicerat adminstrationen.»
- Vår adminstrativa chef har aktivt arbetet med detta. Vi har också samarbete med GU och programmet är gemensamt med GU. Antagningen koordineras.»
- Väl fungerande rutiner för antagning finns, dock ej för administrativt stöd av dessa.»
- Administrativ personal gör sitt bästa för att stödja men antagningssytemet är ju en katastrof som omöjliggör all planering och framförhållning!!»
- Det görs en hel del centralt i NyA, men det finns inget lokalt stöd för processen. NyA är ett inte ett bra system. Inte så många sökanade att det upplevdes mycket besvärligt.»
- Administrativt stöd fungerar mycket bra. Endast små brister.»
- Gäller MP Business Design: vår särskilda antagning har fungerat mkt bra i år. Dock krävdes en del övertid som vi vill reducera till nästa år»
- Fungerande rutiner finns för antagning, men administrativt stöd kunde vara mycket bättre. »
- Antagningsenhet fungerar bra, "NyA" kan utvecklas ytterligare. Samordning av granskningsarbete önskvärt (för att minimera dubbelarbete)»
- Fungerande rutiner för antagning finns, men administrativt stöd kunde vara betydligt bättre. »
- Fungerande rutiner finns, men administrativt stöd är inte tillräckligt. Nuvarande system måste förbättras.»
- Med undantag för antagningssystemet NYA.»
- Nya har varit trögt och krånligt. Mycket papper att kolla på. Dock håller detta på att förbättras.»
- Gott samarbete med antagningsenheten. »
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»
- Söktrycket var inte så stort, så det blev hanterbart ändå.»
- Stödet består i stödet centralt, från "central antagning" beträffande rutiner etc. Ingenting som programmet ansvarat för dock. Programmet har inte utvecklat ngt stöd för antagning, vet f.ö. inte vad det skulle omfatta. »

I vilken mån har detta genomförts?
44 svarande

0%»		3		7%
20%»		12		28%
40%»		8		19%
60%»		10		23%
80%»		4		9%
100%»		5		11%
Vet ej»		2

Genomsnitt: 3.35

16. C5: I vilken utsträckning har IMPACT bidragit till C1-C4?

- Titta centralt på hur motsvarigheten till progråd skulle kunna organiseras.»
- Möjligheter till engelska kurser är uppskattad . Dock har enligt MK ingen från prgrammet gått kursen. IMPACT har stött pedagiska ideer och projekt.»
- Erbjudit engelska kurser och workshops för pedagogiska diskussioner. Stöd till hållbar utveckling är positivt.»
- Avnämare-fadderverksamhet resultat av IMPACT satsningar. Positiv respons.»
- C5»
- IMPACT projekt med industrianknytning i olika former. Speciellt nämnas bör AZ inblanding i Processanalytisk teknik block.»
- Här är Impact viktigt, både morot och piska för att förbättra »
- Det vore bra att tydliggöra MPK-rollen som "director" och "sista instans", inte första stället att fråga.»
- <10%»
- Kräv bättre stöd för masterantagningen.»
- Bidragit till C1.»
- Viss ökning av industrikontakter via IMPACT, en ökning förväntas framöver. »
- Se under C4. »
- Doktoranderna har deltagit i engelska.»
- Ett pågående IMAPCT-projekt syftar till ökade industrikontakter.»
- Stöd från IMPACT har haft avgörande betydelse för att etablera studions internationella forskningsram»
- IMPACT medelhar utnyttjats för kursutveckling.»
- Identifiering av avnämnare och återkoppling till dessa.»
- IMPACT-projektet 2008 har använts för uppföljning/utveckling av en av specialiseringarna.»
- Har svårt att se att impact har bidragit här»
- Alumni-studien har betytt en hel del.»
- Gäller MP Business Design: inte direkt kopplat till IMPACT projekt»
- Har inte ingått i IMAPCT-projekten. »
- Även genom ett enskilt IMPACT-projekt i år (BOM-EAW) »
- IMPACT-projekten har inte använts för dessa frågor. »
- IMPACTS bidrag har varit relativt litet.»
- Specifika projekt ger större möjlighet till riktad satsning, men fortfarande en droppe i havet. 100 kkr jämfört med undervisningsbudget 5 Mkr»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»

IMPACT-bidrag
43 svarande

0%»		15		40%
20%»		11		29%
40%»		8		21%
60%»		1		2%
80%»		1		2%
100%»		1		2%
Vet ej»		6

Genomsnitt: 2.05

Ö: Övrigt

17. Ö1: Ev. egna uppsatta mål för programmet

- De flesta kurserna har fungerat bra eller utmärkt (trots att flera är fullständigt nyutvecklade). Någon enstaka kurs har fungerat mindre bra och förändringar till 2008/09 genomförs här därför både vad gäller bemanning och innehåll.»
- Målet 30 studenter har ej nåtts (21 svenska +28 internationella antagna). Röda tråden. God kommunikation mellan lärare. Pågående process mot god pedagogik och industrinära (processen är alltså målet). »
- Programmet verkar fungera bra. Vissa kurser behöver fortsatt utveckling. Internationell utbildningsmiljö är uppnådd 7 int av 36 totalt dvs ca 20% (intag 2007) 2008 verkar högre inslag av internat. studenter. »
- Mål ca 40 elever med 10 internationella av god kvalitét. Internt mål ca 25% av tillgängliga Chalmers studenter skall välja programmet.»
- 25 studenter i programmet varje år varav 15 från Chalmers och 10 internationellt/nationellt. (Inter)Nationell rekrytering ...»
- Ö1»
- Spridning inetrnationell med betoning på Europa ett mål. Ca 30 % internationella studenter och totalt ca 40 vore önskvärt.»
- 1. Quality: yes 2. Number of international applications: yes 3. Number of Swedish applications: barely»
- Vi arbetat med att integrera masterstudenterna bättre i kårverksamheten. Fler kurser önskas. Bättre hantering av bemanning och kvalitetskpntroll av exjobben.»
- Det vore bra med bättre samordning med framför allt valfria kurser inom Eng.Math. & CAS & BioInf. programmen (fortsättning av arbetet inom CollabCSE). Studenter inom olika närliggande behöver informeras om lämpliga valfria kurser. Programmet bör kunna fungera som en bro mellan grundutbildning och forskning.»
- Mindre obligatoriska kurser är önskvärt. Tydligare spår. Arbete pågår.»
- Bättre uppföljning av storlek och (studenternas) arbetsinsats i kurser. Efter nästa år behövs en utvärdering av hela programmet.»
- S2 har en strategisk plan som relativt väl uppfylls.»
- Förtydliga röda trådar mellan kurserna, både för lärare och studenter Planerad webbenkät till studenterna beträffande programmet som helhet till årsskiftet, med efterföljande programjusteringar. »
- Vidareutveckling av programmet fokuseras med bionanoprofil.»
- Öka antalet internationella studenter, bl.a. genom byte av namn på programmet. »
- Målet att öka antalet studenter har vi inte lyckats med ännu. Ett större antal studenter (eller bättre finansiering på annat sätt!) är viktigt för att långisktigt kunna erbjuda utbildningen.»
- Öka antalet studenter på programmet.»
- Vi har genomfört/planerat det vi fick lov att genomföra. Fortfarande måste vi kunna se arkitektutbildningen i ett sammanhang, därav gäller detta svar för arkitektprogrammets 2 masterprogram. Ytterligare ett program behövs - Interior Architecture!»
- Vi försöker öka antal studenter. Vi har en positiv trend.»
- Egna mål?»
- Bli tillräckligt attraktiv för att kunna sålla bland sökande.»
- Gäller MP Business Design: vissa nya moment i nya kurser har inte varit till belåtenhet.»
- Lärarutbyte och samarbete med andra liknande masterprogram internationellt.»
- Öka antal studenter på programmet.»
- Att programmet ska vara attraktivt, god rekrytering, rekrytering från andra svenska högskolor. Att programmet upplevs som speciellt. »
- Rekrytering genom kandidatprojekt»
- Att behålla den egna specialiteten och pedagogiska angreppssättet i ett internationellt perspektiv (samhällsbuller och ljudupplevelser). Att få fler europeiska studenter. »
- Attrahera flera utländska toppstudenter»
- Tätare och bättre lärarlagskontakt samt att spåren blir mer tydliga. »
- Undervisa både teoretiskt genom föreläsningar och övningar OCH praktiskt genom laborationer. Men detta kräver extra resurser i fråga om lab och labpersonal, vilket ej tillgodoses i befintliga anslag. Önskas extra tilldelning för att kunna ha den kvalitet som industrin efterfrågar.»
- <a href="http://www.cuil.com/">new search engine</a> [url=http://www.cuil.com/]new search engine[/url] <a href=http://www.cuil.com/>new search engine</a> [url= http://www.cuil.com/ ] new search engine [/url]»

I vilken mån har detta genomförts?
29 svarande

0%»		2		8%
20%»		7		29%
40%»		1		4%
60%»		5		20%
80%»		8		33%
100%»		1		4%
Vet ej»		5

Genomsnitt: 3.54

18. Ö2: Masterprogrammets förkortning*

19. Ö3: Institution*

20. Ö4: Vad har varit det mest positiva med IMPACT?

21. Ö5: Vad har varit mindre bra med IMPACT?

* obligatoriska frågor