Utvärderingar
Aktuella utvärderingar
Administrera
Hjälpsida
|
Visa resultat
Här kan se resultatet från utvärderingen och exportera statistiken till ett annat program. Det går också att
göra en enkel filtrering genom att klicka på svarsalternativen och kommentarerna eller en avancerad filtrering
genom att använda knappen längst ned.
Chalmerslärares uppfattningar om undervisning, 20130913
Status: Avslutad Öppen för svar: 2013-08-30 - 2013-09-09 Antal svar: 46 Procent av deltagarna som svarat: 64% Kontaktperson: Samuel Bengmark»
1. I genomsnitt bedömer jag att Chalmers undervisning är av43 svarande
mycket låg kvalité» | | 0 | | 0% |
låg kvalité» | | 0 | | 0% |
okej kvalité» | | 16 | | 37% |
hög kvalité» | | 27 | | 62% |
mycket hög kvalité» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 3.62 2. Jag anser att normalt brukar min egen undervisning vara av44 svarande
mycket låg kvalité» | | 0 | | 0% |
låg kvalité» | | 0 | | 0% |
okej kvalité» | | 10 | | 22% |
hög kvalité» | | 30 | | 68% |
mycket hög kvalité» | | 4 | | 9% |
Genomsnitt: 3.86 3. Nämn det första du kommer att tänka på som är bra med Chalmers undervisning- God pedagogoik.»
- engagerade lärare»
- Kompetenta föreläsare inom sitt ämne»
- har ingen uppfattning om "Chalmers undervisning" - alldeles för allmän fråga för att kunna besvaras.»
- Bredd och djup»
- forskningsnära»
- Litet avstånd lärare student.»
- finns även på engelska»
- Engagerade lärare»
- Engagerade lärare»
- Duktiga och engagerade studenter»
- Engagerade lärare och studenter. Anknytning till industri och aktuell forskning. »
- Ämneskompetens»
- Ambitionsnivån»
- Resurser (personal, teknologi, infrastruktur)»
- Engagerade lärare som tar sin uppgift på allvar och som vill att studenterna ska lära sig»
- koppling till omvärlden»
- Engagerade och motiverade lärare»
- Interaktivt och studentfokuserat»
- motiverade studenter»
- Vi får ut starka civilingenjörer»
- Förhållandevis aktiva studenter i olika lärandeaktiviteter och stor lärandeaktivitet mellan studenter i icke schemalagda lärandeaktiviteter. »
- vetenskaplig kvalitet och industriell relevans»
- Lärare som kan sitt område.»
- Engagerade lärare.»
- Lärarna har gedigna ämneskunskaper.»
- Enkel och bra dialog mellan studenter och lärare.
Engagerade lärare (och studenter).
En positiv minimalism som betyder att vi fokuserar på det viktigaste.»
- Inte bara föreläsningar (korvstoppning), mycket annat också.»
- Kompetenta undervisare»
- Lösa öppna problem, fallstudier, etc.»
- Hög ämneskunskap»
- CDIO-tänket»
- Bredden kombinerad med djupet i det samlade kursutbudet »
- Aktuell och gedigen kunskap hos lärarna i många olika teknikområden.»
- Kollegor som är genuint intresserade av lärarrollen.»
- active, student involvement, problem solving, small group discussion»
- Den börjar synas tydligare i agendan i Chalmers VP. Civilingenjörerna vi utbildar är attraktiva på arbetsmarknaden och får jobb.- Nollte målet i HSV:s utvärdering är väl uppfyllt, vilket kanske är det viktigaste!»
- Duktiga lärare, god organisation.»
- Engagemang»
- Vi använder ganska mycket PBL och undervisar i mindre grupper såväl som i föreläsningssal. Kvaliten varierar väl men i stort sett hög.»
4. Värdera hur mycket följande områden påverkar kvalitén i din undervisning på ChalmersMatrisfrågaDina ämneskunskaper 45 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 22 | | 48% |
Bidrar till kvaliteten» | | 23 | | 51% |
Varken främjar eller hindrar» | | 0 | | 0% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 1.51 Dina kunskaper i pedagogik 45 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 10 | | 22% |
Bidrar till kvaliteten» | | 24 | | 53% |
Varken främjar eller hindrar» | | 11 | | 24% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 2.02 Övriga kurslärares ämneskunskaper 44 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 19 | | 43% |
Bidrar till kvaliteten» | | 23 | | 52% |
Varken främjar eller hindrar» | | 2 | | 4% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 1.61 Övriga kurslärares kunskaper i pedagogik 44 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 5 | | 11% |
Bidrar till kvaliteten» | | 23 | | 52% |
Varken främjar eller hindrar» | | 14 | | 31% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 2 | | 4% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 2.29 Övriga assistenters/ övningsledares ämneskunskaper 43 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 8 | | 18% |
Bidrar till kvaliteten» | | 27 | | 62% |
Varken främjar eller hindrar» | | 8 | | 18% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 2 Övriga assistenters/ övningsledares kunskaper i pedagogik 43 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 6 | | 13% |
Bidrar till kvaliteten» | | 17 | | 39% |
Varken främjar eller hindrar» | | 17 | | 39% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 3 | | 6% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 2.39 Det befintliga karriärsystemet 44 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 1 | | 2% |
Bidrar till kvaliteten» | | 7 | | 15% |
Varken främjar eller hindrar» | | 14 | | 31% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 14 | | 31% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 8 | | 18% |
Genomsnitt: 3.47 Studenterna (förkunskaper, motivation, ansvarstagande,..) 45 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 6 | | 13% |
Bidrar till kvaliteten» | | 20 | | 44% |
Varken främjar eller hindrar» | | 12 | | 26% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 6 | | 13% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 1 | | 2% |
Genomsnitt: 2.46 Chalmersledningens syn på och hantering av undervisning 44 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 3 | | 6% |
Bidrar till kvaliteten» | | 10 | | 22% |
Varken främjar eller hindrar» | | 18 | | 40% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 11 | | 25% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 2 | | 4% |
Genomsnitt: 2.97 Min institutions-/avdelningslednings syn på och hantering av undervisning 45 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 8 | | 17% |
Bidrar till kvaliteten» | | 17 | | 37% |
Varken främjar eller hindrar» | | 10 | | 22% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 8 | | 17% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 2 | | 4% |
Genomsnitt: 2.53 Mitt ämnes/ kollegornas syn på lärande och undervisning 44 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 8 | | 18% |
Bidrar till kvaliteten» | | 22 | | 50% |
Varken främjar eller hindrar» | | 7 | | 15% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 7 | | 15% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 2.29 Administrativa stödsystem för undervisningen (Studentportal, Pingpong,…,,?) 45 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 2 | | 4% |
Bidrar till kvaliteten» | | 13 | | 28% |
Varken främjar eller hindrar» | | 19 | | 42% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 9 | | 20% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 2 | | 4% |
Genomsnitt: 2.91 Lärandemiljön (undervisningslokaler, labsalar..) 45 svarande
Bidrar avsevärt till undervisning i världsklass» | | 5 | | 11% |
Bidrar till kvaliteten» | | 18 | | 40% |
Varken främjar eller hindrar» | | 13 | | 28% |
Försvårar undervisningskvalitet» | | 8 | | 17% |
Utgör ett stort hinder för ökad undervisningskvalitet» | | 1 | | 2% |
Genomsnitt: 2.6 5. Så här ofta deltar jag i kollegiala samtal kring min undervisning:45 svarande
Aldrig» | | 0 | | 0% |
Några gånger per termin» | | 12 | | 26% |
Några gånger per månad» | | 14 | | 31% |
Några gånger per vecka» | | 10 | | 22% |
I stort sett dagligen» | | 9 | | 20% |
Genomsnitt: 3.35 6. Så här ofta deltar jag i samtal med externa avnämare:43 svarande
Aldrig» | | 9 | | 20% |
Några gånger per termin» | | 17 | | 39% |
Några gånger per månad» | | 11 | | 25% |
Några gånger per vecka» | | 4 | | 9% |
I stort sett dagligen» | | 2 | | 4% |
Genomsnitt: 2.37 7. Jag skulle höja kvalitén på min undervisning ytterligare om: (beskriv vad du anser vara viktigast för att du skulle göra ett ännu bättre jobb som lärare på Chalmers).- Samarbete med programansvariga etc.»
- det fanns en uppmuntrande kultur kring att förbereda sig väl inför undervisning (jag är doktorand för övrigt). system och övning i hur man får feedback / bättre dialog med studerande.»
- kontinuerlig höjning av ämnes- och undevisningserfarenheter/kunskaper»
- Om undervisnig kom i större focus centralt. Mer sammanhållen fortbildning, mer sammanhållet brujk av stödsystem.»
- stängning av föreläsningssalar
ändrad inställning från studenterna
kollegor som går in med liv och lust för undervisningen»
- VI hade störra möjligeheter att använda e-learning som komplement (t ex flipping the cassroom).»
- Stöd för egna pedagogiska projekt - resor diskussion med erfarna lärare»
- Pedagogikkurserna måste komma oftare och vara lättare att delta i. För lång väntetid»
- Det togs på lika mycket allvar som det sägs av ledningen. Och om man kunde jobba mer tillsammans med kollegor för att tillsammans coacha oss till en bättre lärandesituation.»
- Mindre klasser/undervisningsgrupper. Mer tid till studenterna för inlärning och mer tid för läraren att undervisa. Bättre IT-miljö, datorsalar och undervisningssalar. »
- det fanns ett större helhetstänkande kring utbildning och lärande på Chalmers och bland studenter. Alltså att lärande tilläts vara en lång och pågående process snarare än en kurs- och läsperiodsprodukt.»
- Mer tid»
- Mer tid för reflektion och eftertanke
Mer tid för samtal om undervisning, pedagogik Mer tid för att följa ämnesutveckling i ett bredare perspektiv
Mer tid för att utveckla olika lärandeaktiviteter och utarbeta olika typer av stödjande läromedel»
- Utveckla kurser och föreläsningar»
- Tar för lång tid att skriva ner ...»
- om... INTE min fortsatta karriär som forskare och lärare var helt beroende på de forskningsmedel jag drar in. Det finns inga garantier för fortsatt finansiering baserat på undervisningsmeriter.»
- Om jag fick samma kursersättning oavsett hur många studenter som klarar kursen. (Jobbet är redan gjort.)»
- Om samtliga lärare/forskare hade tillgång till att undervisa. Lärarlag gränsöverskridande mellan institutioner. Mycket är idag inmutat.»
- Jag hade en arbetssituation med en 40-timmarsarbetsvecka och realistisk bemanning och värdering/meritering för såväl undervisning som FoU. Mindre mängd ledningsarbete...»
- förbättrat administrativa stödsystem och administration i generellt»
- Om det var mer uppmuntran och fanns mer tid till att fortbilda sig inom pedagogik. Om det fanns en anda på institutionen att undervisningen är bland det viktigaste vi gör och inte bara ett hinder för forskning.»
- På ett enkelt sätt få tillgång till nya intressanta/relavanta rön inom pedagogisk forskning för att kunna implementera inom min egen undervisning. Nu får man främst input via KUL konferensen en gång om året (om man har möjlighet att gå dit) och det vore bra att få kontinuerlig input under året. T ex genom en "pedagogikblogg" med t ex ett inlägg i månaden.»
- Uppdatera mina ämneskunskaper till det modernaste inom mitt teknikområde, och ta tid att väva in det nya i undervisningsmaterialet.»
- Mer tid för undervisning.»
- Jag kände att jag hade mer tid att lägga på det, och blev erkänd och ersatt för den tiden jag behöver lägga ner för att nå den nivån jag vill hålla.»
- Om undervisningen var mer likställd forskningen i status, meritering, tillgänglig tid, påverkan på lönenivå, etc.»
- Jag hade mer tid för utveckling av pedagogiken i min undervisning och mer tid för inspirerande, internationella pedagogiska utbyten (t ex STINT).
En tydligare karriärmöjlighet efter U-lektorsnivå där pedagogiken är i fokus.»
- Studenterna hade bättre förkunskaper och mer ville lära för livet, inte så mycket bara jaga poäng.»
- högskolepedagogik kom tydligare på agendan, t.ex. genom att det fanns tydliga strukturer för hur pedagogiska projekt initieras, genomförs och implementeras.
I det här sammanhanget vore det av stor vikt att knyta ped. projekt till dagens (dvs modern)utbildnigsvetenskapliga forskning.»
- Det fanns mer tid till undervisning :-)»
- Mer totaltid (i och utanför lärosalen) per kurs.
Bättre placering av tekniska hjälpmedel i salarna (tavla, duk etc. täcker ofta delvis varandra). Ändra debiteringssystemet för salar så att man framför allt kan välja sal efter lektionstyp, behov av tekn.hjälpmedel osv, inte efter gruppens storlek. »
- Lokaler måste vara anpassade. Att grundutbildning är viktig och att det finns resureser som är tillräkliga »
- Om jag hade bättre stöd från olika ledningsnivåer i linjen att undervisningen är viktig-verkstad inte bara ord. Om jag kunde lägga mycket av administrationstiden kring en kurs på reflektion kring studenternas lärande och min igen undervisning istället.»
- Mer tid till föreberedelser och studentkontakter. Tid är viktigare än allt annat.»
- mer tid för kontinuerlig kursutveckling»
- Om manhade lite mer tid. En anna sak som påverkar är kollegors tid. Vi hinner inte prata ihop oss tillräckligt innan kurssatrt pga tidsbrist. Vissa prioriterar inte undervisning och det försvårar för andra kollegor som gör det, de får dra ett tyngre lass. Alla måste ta sitt ansvar men karriärssystemet befrämjar annat arbete.»
8. Så här placerar jag min relativa tidsanvändning på skalan undervisning - forskning (bortse från ev. andra åtaganden, t ex ledningsuppdrag, räkna 100% av din summa undervisning+forskning).45 svarande
100% undervisning / 0% forskning» | | 6 | | 13% |
90/10» | | 9 | | 20% |
80/20» | | 5 | | 11% |
70/30» | | 1 | | 2% |
60/40» | | 1 | | 2% |
50/50» | | 6 | | 13% |
40/60» | | 4 | | 8% |
30/70» | | 5 | | 11% |
20/80» | | 4 | | 8% |
10/90» | | 4 | | 8% |
0% undervisning / 100% forskning» | | 0 | | 0% |
Genomsnitt: 5.06 - Chalmers i stort önskar väl att alla ligger nära 50/50. Kanske är det som med jämställdheten att det "friska" för verksamheten ligger på förhållanden 40/60 till 60/40. Dock finns inlåsningsstrukturer åt båda håll mot ytterligheterna. Den som är mycket aktiv och framgångsrik forskare får ännu mer forskningsanslag. Den som är "beroende" av undervisning för att behålla sin tjänst får ingen tid att meritera sig forskningsmässigt, och kommer därför sälla att lyckas i en hård konkurrens om forskningsmedel.» (100% undervisning / 0% forskning)
- Inom ramen för min tjänst kan man med lite god villja hävda 10% FoU, i relation till hela min arbetstid kanske fördelningen är 75/25 med 20 timmar i veckan huvudsakligen fördelade på FoU» (90/10)
- Jag har ingen forskning i min nuvarande tjänst.» (90/10)
- Forkningen har kommit att ta en allt mindre del.» (90/10)
- Forskar inte - har annat arbete också.» (80/20)
- Undervisning och forskning är tillsammans ca. 20 %» (80/20)
- Det är min arbetsfördelning men räknar jag timmar skulle jag nog säga att arbetsbelastning under läsperioder är ca 150 % » (70/30)
- 100 % undervisning är mycket olika mellan olika institutioner när det gäller både reell tid i föreläsningssalen och tid för förberedelser.» (60/40)
- Jag lägger gandska mycket på att förbereda mig, kanske för mycket ibland. Dessutom lägger jag mycket tid på att korrigera rapporter etc och är ansvarig för masterprogram.» (50/50)
- Har också ett utbildningsorienterat 30%-uppdrag» (20/80)
9. Övriga kommentarer:- Vore fint om Chalmers i sin helhet kunde få ökad förståelse för pedagogikens betydelse.»
- Något tendensiösa frågor som inte kommer åt kärnfrågan
byt till undervisade i världsklass»
- Svårt att svara på!»
- Viktigaste att kunna utvecklas som en bra pedagog är att det läggs tid åt att jobba med detta. Träffa andra lärare är mycket bra sätt att få tips. Ping-pong har massa möjligheter till att assistera för att examinera studenter. Skulle läggas mer resurser att lära ut hur.»
- Fråga 4: informella samtal två och två eller i små grupper förekommer ofta. Samtal mellan lärare i större grupperingar (olika ämnen) förekomemr mycket sällan.
Fråga 4: Uppdelning i institutioner och A&S försvårar utbildningens kvalitet.
Mellan världsklass och hög kvalitet saknar jag alternativet mycket hög kvalitet som hade kunnat få några kryss»
- Tid som läggs på pedagogisk fortbildning och kursutveckling betalar sig enbart genom högre nöjdhet hos studenter och mig själv - tiden det tar är snarare ett hinder för att få en stabil akademisk karriär på Chalmers. När det verkligen kommer till kritan räknas inte pedagogisk verksamhet, oavsett hur mycket det talas om undervisning och kvalitet på KUL, lärandecentrum etc.»
- This will be my first term teaching (at postgraduate level), so cannot comment on aspects of quality. »
- Stöd för Chalmers lärare att utvecklas pedagogiskt bör vara både av hög kvalitet och kvantitet - vem kvalitetssäkrar, vem dimensionerar?»
- Hela systemet att bli ersatt nån sorts shablontid för undervisning gör det väldigt svårt att helhjärtat göra en bra insats. Ofta upplever jag att jag skjuter bort undervisningsförberedelser för att jag vet att jag redan lagt ner den tid jag kommer bli ersatt och vill inte "ödsla" mer tid på det för då blir mina andra åtaganden lidande.»
- Så länge föreställningen om relationen mellan forskning och undervisning uppfattas som en fråga, där kvalitet inom utbildningen garanteras genom belagd framgång inom forskningens praktik, kommer erforderlig pedagogisk utveckling att förbli satt på undantag.
»
- Jag har ingen undervisning på Chalmers kurser.»
- Det är roligt att undervisa men när man är stressad är det ganska tungt ibland. Nu är vi fler som undervisar just nu så det är mycket bättre än för 3-4 år sedan då det var ganska jobbigt.»
Kursutvärderingssystem från
|