|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ENKÄTER | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Visa resultatHär kan se resultatet från utvärderingen och exportera statistiken till ett annat program. Det går också att göra en enkel filtrering genom att klicka på svarsalternativen och kommentarerna eller en avancerad filtrering genom att använda knappen längst ned.
TISJL 1213-1 Underhållsteknik, LNB484Status: AvslutadÖppen för svar: 2012-10-29 - 2012-11-18 Antal svar: 25 Procent av deltagarna som svarat: 60% Kontaktperson: Ulrika Borre» Utbildningsprogram som genomför enkäten: Sjöingenjör 180 hp Utbildningsprogram studenten tillhör: Sjöingenjör 180 hp
Läs detta först!I denna enkät finns möjlighet att i fritextfälten ge kommentarer kring både vad som varit bra och vad som varit mindre bra med kursen.Du har större möjlighet till påverkan om du håller kritiska kommentarer på en konstruktiv nivå. Din egen arbetsinsats1. Ungefär hur många timmar per vecka har du arbetat med kursen?Vi avser här den totala arbetstiden, dvs både undervisning och eget arbete. Försök uppskatta tiden sett över hela läsperioden.25 svarande
Genomsnitt: 2 - Gick inte att lägga ner tid på detta.» (Högst 15 timmar) 2. Ungefär hur stor del av undervisningen har du deltagit i?25 svarande
Genomsnitt: 4.56 - Efter första föreläsningen slutade jag mer eller mindre att gå. var slöseri på tid. Tiden var bättre spendarad hemma.» (25%) Mål och måluppfyllelseI kursplanen fastläggs kursens lärandemål, dvs vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt du ska ha tillägnat dig i kursen.3. Hur begripliga är kursens mål?25 svarande
Genomsnitt: 2.08 - Det fanns inga kursmål i kurs-PM!!! Det fanns ytterliggare problem med pm som gjorde att vi fick stryka ett moment.
Vi fick inte någon gammal tenta att luta oss mot heller. » (Jag har inte sett/läst målen) 4. Är målen rimliga i förhållande till dina förkunskaper och kursens poängtal?Denna och nästa fråga besvaras bara om du känner till kursens mål.17 svarande
Genomsnitt: 1.82 - Kan ju ej svara på detta eftersom det inte fanns några kursmål. Men tentan var lagom, lite lätt kanske. » (?) 5. Testade examinationen om du uppnått målen?21 svarande
Genomsnitt: 2.33 - Samma som ovan» (?) Undervisning och kursadministration6. Till hur stor hjälp har undervisningen varit för din inlärning?25 svarande
Genomsnitt: 2.76 - Föreläsningar som till stor del var repetition. Då menar jag att Henrik ofta gled in på sidospår och i min mening snackar skit med klassen i stället för att göra det han skall. Det tog lång tid att genomföra det som kunde ha
gått fort. Han är säkert en mycket kompetent ingenjör men han är inte någon vidara föreläsare. Vad det gäller den engelska delen i den här kursen kommer Anna-Maria in och styr och ställer. Min känsla är att hon är där för att tala om för oss när vi gör fel, inte för att lära oss. Dessutom har hon problem att ta konstruktiv kritik,som nämnt ovan var riktlinjerna nästintill obefintliga och när vi då frågar vad det är det är vi skall göra i tex projektet går hon i försvarsställning,det går inte att föra en diskunion med henne. hon behandlar oss som vi var mellanstadie elever och har inte någon förankring i shiping. Om man inte vet vad en vinkelslip är på svenska har jag svårt att se att hon ska lära oss det på engelska. Hon är enligt min mening en stor del till varför jag är väldigt missnöjd med den här kursen. Det är 8 veckor av lån som inte gett mig nått. Dessutom kan jag rekommendera att lärarna snacka i hop sig innan kursen så dom inte står bredvid varandra och har skilda meningar om vad vi skall göra i kursen när vi frågar dom. Det skapar bara irritation hos oss och upplevs som rätt oproffsigt.
Det är kanske kan tyckas vara hård kritik mot lärarna men det är väll ändå dom som har det yttersta ansvaret för en bra kurs. Det har dom inte lyckats med. » (Mycket liten) 7. Till hur stor hjälp har kurslitteratur och annat kursmaterial varit för din inlärning?25 svarande
Genomsnitt: 2.04 - Hade inte behövt köpa boken. Allt fanns på pingpong eller på nätet. » (Mycket liten) 8. Hur väl fungerade kursadministration, webbsida, utdelat material mm?25 svarande
Genomsnitt: 2.76 - med tanke på kurs pm och förmedlande av vad man vill få ut av olika moment och kursen i sig så har det varit fruktansvärt dåligt uppstyrt men en hel del material har dock getts ut» (Mycket dåligt) Arbetsklimat9. Hur var möjligheterna att få hjälp samt att ställa frågor?25 svarande
Genomsnitt: 2.96 - När vi inte förstod en fråga och bad om hjälp fick vi till svar "det är fusk om jag säger det". » (Mycket dåliga) 10. Hur väl har samarbetet mellan dig och övriga studenter fungerat?25 svarande
Genomsnitt: 3.84 - Men det säger ju inte nått om kursen i säg.» (Mycket bra) 11. Hur var arbetsbelastningen på kursen?25 svarande
Genomsnitt: 2.56 - det enda som har vart bra i den här kursen är gäst föreläsningarna.» (För låg) 12. Hur var totala arbetsbelastningen under läsperioden?25 svarande
Genomsnitt: 2.56 - Läser man bara miljökursen och denna så är belastningen väldigt låg.» (Låg) Sammanfattande frågor13. Vilket är ditt sammanfattande intryck av kursen?25 svarande
Genomsnitt: 2.52 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex) - Inga kursmål eller gammal tenta. Fick ingen hjälp när jag bad om det. » (Mycket dåligt) 14. Vad bör främst bevaras till nästa år?- Arbetet Overhaul report och gästföreläsarna. »- Gästföreläsningarna» - gästföreläsningar» - Separatorföreläsningarna! Föreläsaren har en god teoretisk kunskap och en mycket bra tillämpad kunskap inom området. Därtill har han förmågan att kommunicera denna kunskap. Föreläsningarna av chris marine och unitor var också mycket bra!» - Gästföreläsarna» - Gästföreläsningarna. » - vissa gästföreläsare var mkt bra till exempel separations föreläsningen» - Gätsföeläsningarna» - Gäst föreläsarna. Dock är dom rätt reklaminriktade några utav dom. » - Separator-föreläsningen var bra. Bra om Smörjoljor. Bra om brännoljorna. Kul med projektarbetet och presentation så man får tänka till lite.» - De otroliga gästföreläsningarna! De var oerhört intressanta!» - AMOS» - Överhalnings rapporten samt Amos (men få databasen att funka så vi faktiskt kan göra uppgifterna)» - Amos föreläsningarna, dock kunde de kanske ligga på en mindre basic nivå. » - Separator föreläsningen var grymt bra» - Alla gästföreläsningar» - Gästföreläsningarna. Laborationer.» - gästföräläsningarna» - Laborationer. » 15. Vad bör främst förändras till nästa år?- kurs-PM. Skicka läraren på kurs om retorik samt att han borde bli glad när man visar intresse och vill lära sig något. Alternativt byt ut honom. »- Alla dessa knepiga teoretiska frågor från boken, t.ex. sju ledord i TPU. Känns meningslöst.» - Min uppfattning är att det har funnits en mycket god grundidé bakom projektet. Dvs att vi skall få grundläggande kunskaper om vanliga underhållsarbeten. Dock har förmågan att konkretisera detta för varandra och studenterna varit bristande. Det har lett till att studenterna inte förstått uppgiften till fullo och blivit än mer förvirrade då de fått olika svar då de försökt få klarhet. Jag tror att en grundläggande fördel hade varit om manualer delats ut med projekten. I verkligheten måste man självklart kunna jaga rätt på den information som behövs. Men jag hoppas att syftet med kursen inte är att se vem som har bäst kontakter. Om manualerna vore givna skulle större krav kunna ställas på att förstå den teoretiska bakgrunden och det praktiska utförandet. Det vore också fördelaktigt om rapportens utförande kunde förtydligas. Uppgiften är att skriva en teknisk rapport till rederiet. Det som efterfrågas är snarare det min gamla kemilärare på högstadiet ville ha. "En berättelse som hans allmänbildade gamla mamma skulle kunna läsa och förstå." Jag har svårt att se hur detta skulle kunna gå ihop. Vad jag kan förstå brukar inte en rapport av utfört arbete vara en berättelse. Snarare återges enbart avvikelserna eftersom det är det intressanta och alla förväntas känna till förutsättningarna. Vad gäller rapportens layout finns också en otydlighet. Det är helt riktigt att det inte är tillräckligt bra om det används en uppsjö olika varianter inom en organisation. Men det räcker inte med att säga det, man måste göra det man säger också. Om syftet är övning i att följa en rapportmall då bör denna vara väl utformad. Inte bara några uppslängda rubriker med stavfel utan snarare ett mycket väl utformat exempel på hur det ska se ut. Exempelvis teckensnitt och storlekar på rubriker och brödtext, sidhuvud och sidfot, Chalmers logotyp, allt enligt Chalmers riktlinjer. (Förtydligande: om man i word högerklickar på normal i word och där klickar på modify kan man ställa in teckensnitt, storlek mm vilket kommer att tillämpas i hela dokumentet, samma sak går att göra med rubriker och allt annat.) Har man inte tid att göra korrekt mall är det bättre att hänvisa till riktlinjerna, låta studenterna göra det själv och sedan påpeka felen. Allt för att vara tydlig. Gör inte uppgiften krångligare än nödvändigt. Låt både projektets syfte och uppgiften vara att studenterna skall förklara ett underhållsmoment för de övriga i klassen. Då kommer många frågor besvara sig själva. Ha peering på både det skriftliga och muntliga. Att ge feedback på en muntlig redovisning och sedan låta det gå minst ett halvår innan nästa gång är helt meningslöst. Lägg redovisningen i slutet av lv 6 eller början av lv 7. På fredagen i lv 7 har alla börjat fundera på tentan och vad de ska göra nästa läsperiod. Ha krav på närvaro och att ha läst alla rapporter. Eftersom projekten täcker in sådant som alla bör känna till är det inte ett orimligt krav att om bara presentationerna och rapporterna håller tillräckligt hög nivå. Har man haft en mall som alla följt är det relativt enkelt att foga ihop rapporterna till en publikation. Innehållsförteckning, sidnummer och figurnummerring blir rätt automatiskt.» - Föreläsare, kurslitteratur, Information kring arbetet, upplägget på arbetet. Vore väldigt bra om vi kunde få manualer när vi skrev arbetet.» - Då projektet tog upp större delen av tiden så bör betyget även spegla den arbetsinsatsen. » - uppstyrningen samt förberedelsen från föreläsarna måste förbättras avsevärt om det ska vara ens försvarbart att undervisa den kursen» - Jag vet inte ens vart jag skall börja. Hade jag vart kurs ansvarig hade jag nog tagit en funderare på om det är rätt lärare till den här kursen. Sen funderar på vad man faktiskt bör lära sig i undehålsteknik-väg. » - Mer uppstyrt kring vad ska man kunna, vad är det du skall göra i kursen, vad är betygsgrundande osv. Skulle gärna efterlysa mer pedagogiska lärare. Jag gillar Henrik som person men han är inte den mest pedagogiska läraren.» - jättebra att vi får öva på engelska, men den tar för mycket plats i kursen. Det ligger en engelskakurs i årskurs två, utveckla den istället. Alltså, ingen redovisning på engelska» - Övningstenta... samt mer utförliga läsanvisningar (de vi hade täckte inte alla övningsfrågor). Vi som satsar på ett högre betyg än trea uppskattar en övningstenta väldigt mycket, mest då det ger en tydlig fingervisning om var nivån ligger. Att få ett svar av läraren i stil med, "att om ni har gjort övningsuppgifterna så har ni goda chanser att bli godkända" är ingen tydlig indikation på var nivån ligger för en 4 eller 5. Dock ett bra svar om man endast vill ha en trea. » - Sammarbete mellan lärarna. Raka besked, kurs pm med mål» - Tydligare riktlinjer om vad som gäller med engelskaarbetet» - Tentamen. Tentamen är skriven till 85% i sakfrågeform. Denna typen av frågor hör hemma på högstadiet och kan kanske förekomma på vissa mindre avancerade gymnasieprogram. De hör inte hemma på en högskola. Det är rent av pinsamt. Tentan var ett enda långt glosförhör som vilken person som helst som hade kunna klara av om de fick frågor och svar på övningsuppgifterna dagen innan. Det krävdes egentligen ingen förståelse för att klara av tentan. Man behövde vara memorerar svaren från övningsuppgifterna. Ställ FÄRRE och mer djupgående frågor där du bakar in förståelse och 4-10 överningsfrågor i en fråga. Sakkunskap är någonting som man kan få svar på, men det ska vara sekundärt. Det ska framkomma automatiskt i en djupare fråga. Detta är otroligt viktigt för att hålla en högre standard på vårt program. Sen att alla klarade tentan var inte för att folk hade pluggat på mer. Det var för att tentan var ställd som en glosförhör så att vem som helst kan klara den om de kan memorerar sakkunskap. Jag hoppas kunna se en förändring till nästa år. Detta är en grundprincip av lägsta klass, fråga vilken utbildad gymnasielärare som helst. För att ge ett konkret exempel så kolla på instuderingfrågorna till miljökursen (som liknade underhållskursen, även de i sakkunskapsform). jämför dessa med tentamen där du snabbt inser att dessa frågor har mer djup och det krävs att man har en viss förståelse för at klara av tentan. DETTA ÄR OTROLIGT VIKTIGT OCH ÄR ELIMENTÄRT på en högskola. » - Bättre kursupplägg. Ny kurslitteratur då den vi brukade under kursen är föråldrad. Förbättra kurspm och förmedla tydligare de mål som skall uppnås i kursen. Annat upplägg på tentamen.» - Ta bort den boken och tydligare direktiv ifrån lärarna.» - Mål i kurs-PM. Engelska delen ska vara betygsatt. Mer tydlig över betygsättning. Feedback från både Henrik och Annamaria om projektet. Bättre instuderingsfrågor för både UH-teori och laborationer.» 16. Övriga kommentarer- Det är fruktansvärt pinsamt att ha gått den här kursen. Ryktet om välutbildade sjömän från Chalmers kan lätt påverkas. »- Jag tror att det är viktigt att kunna ta ett steg tillbaks och utvärdera det underhållsarbete som utförs. Men för att kunna dra relevanta slutsatser och kommunicera detta krävs vissa kunskaper. Det är mycket möjligt att kursboken från 1993, reviderad 1997 fortfarande står sig. Men att i så hög grad enbart återge detta material är inte tillräckligt bra. Den första föreläsningen var i rätt riktning. Men i övrigt var det allt för mycket sammanfattning av boken. Om detta hade kombinerats med att återge erfarenheter från projekt i närtid hade det kunnat bli mycket bättre. Det som aldrig framgår är vad tillgänglighet egentligen betyder. Vad innebär en tillgänglighet på 0,65? Har man en mängd data och kan beräkna tillgängligheten under olika perioder kan detta vara intressant. Men jag har svårt att se hur värdet i sig skulle kunna ha någon relevans. Vad gäller Amos kan jag inte se att jag uppfyller kravet: "Använda och förstå datorbaserade underhållssystem som används ombord." Jonas är verkar ha hyfsat bra koll på systemets knappalogi och gör sitt bästa. Men det blir svårt att göra sig en bild av hur ett bra system skulle kunna se ut när han saknar grundläggande kunskaper om underhåll. Även om det kanske inte går att göra ett system som är perfekt vore det bra om det gavs en bild av hur ett riktigt bra system kan vara gjort. Om det exempelvis krävs att man förutom components har functions för att kunna hålla reda på vilka delar som är monterade på motorn och vilka som är i reserv alla vilka underhållsåtgärder som utförts på dem så bör detta finnas. I verkligheten använder säkert många sig av en separat redovisning i excel. Men jag kan då inte förstå varför man lägger ner pengar på ett underhållssystem. Underhåll bör väl ändå handla om precision. Pann- och kylvattenavsnittet var mycket intressant. Kanske lite väl mycket tid gick åt till att labba då de flesta har gjort det flera gånger förut. Diskussionen labben genererade var däremot mycket intressant och är kanske något som bör utvecklas ytterligare. Instuderingsuppgifterna bör återspegla hela materialet, i synnerhet om det inte finns någon övningstenta.» - Mkt otydliga mål. Dessutom ändrades betygsättningen för vissa mål under kursens gång till endast godkänt, eftersom detta inte stod på kurs-pm, vilket hade mkt negativt påverkan av motivationen under kursen.» - Den här kursen har seriöst fått mig att funderar på om jag är på rätt ställe! Det ställs hyfsat höga krav på oss elever under våra 4 år men som lärare värkar man kunna komma undan med lite vad som helst. En sån här kurs får inte finnas på högskolan. Jag Blir till och med arg nu när jag sitter och skriver detta trots att vi avslutade kursen för över en vecka sedan. » - Den här kursen har jag upplevt som extremt dålig. Man blir skoltrött utav att läsa den. Den har även ifrågasatt varför man lånar pengar för att studera den här linjen. Kommer det fler sådana här kurser så hoppar jag hellre av än fortsätter.» - Bättre kommunikation bland lärarna emellan. Att de är överens om vad som är rätt och fel. Exempelvis granskning utav uppgifter.» - Intstuderingsfrågorna hade mycket lite att göra med föreläsningarna.» Genomsnitt totalt för detta stycke: 2.52 Beräknat jämförelseindex: 0.38
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
28%