Visa resultat

Översyn naturvetenskap, Studentundersökning

Bakgrund

1. Hur lång aktiv studietid uppskattar du att du har haft, omräknat till heltid?*

518 svarande

0-1 år»		97		18%
1-2 år»		97		18%
2-3 år»		101		19%
3-4 år»		91		17%
4-5 år»		92		17%
5-6 år»		31		5%
6-7 år»		6		1%
> 7 år»		3		0%

Genomsnitt: 3.22

Programmet som helhet

2. Hur nöjd är du med programmet som helhet?*

1 - inte alls nöjd»		4		0%
2»		12		2%
3»		80		15%
4»		300		58%
5 - helt nöjd»		117		22%
Vet ej»		5

Genomsnitt: 4 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

3. Hur väl uppfyller programmet de förväntningar du hade innan du började?*

1 - inte alls»		5		1%
2»		31		6%
3»		105		21%
4»		217		44%
5 - mycket väl»		131		26%
Vet ej»		29

Genomsnitt: 3.89 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

4. Hade du valt samma program om du fick välja på nytt?*

Ja, helt säkert»		187		36%
Ja, troligen»		199		38%
Kanske»		62		11%
Nej, men annat program på Chalmers»		51		9%
Nej, men annan utbildning inom teknik»		5		0%
Nej, annan högskoleutbildning»		12		2%
Nej, jag hade inte valt att studera vidare»		1		0%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 2.08 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

Genomsnitt totalt för detta stycke: 3.31

Programinnehåll

5. Hur nöjd är du med programinnehållet (kursutbud, kvalitet på undervisning, osv.) totalt sett?*

1 - inte alls nöjd»		3		0%
2»		23		4%
3»		124		24%
4»		290		56%
5 - helt nöjd»		75		14%
Vet ej»		3

Genomsnitt: 3.79 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

6. Hur stor andel av dina föreläsare har en god pedagogisk kvalitet?*

0-20%»		24		4%
20-40%»		76		14%
40-60%»		160		31%
60-80%»		197		38%
80-100%»		57		11%
Vet ej»		4

Genomsnitt: 3.36 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

7. Hur meningsfulla anser du de obligatoriska moment som du hittills har genomfört vara?*

MTS-kurser*
518 svarande

1 - inte alls meningsfulla»		83		37%
2»		48		21%
3»		40		18%
4»		25		11%
5 - helt meningsfulla»		24		10%
Vet ej»		298

Genomsnitt: 2.35 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

Miljökurser*
518 svarande

1 - inte alls meningsfulla»		54		16%
2»		87		25%
3»		75		22%
4»		75		22%
5 - helt meningsfulla»		46		13%
Vet ej»		181

Genomsnitt: 2.91 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

Informationssökning*
518 svarande

1 - inte alls meningsfulla»		100		26%
2»		108		28%
3»		86		22%
4»		57		15%
5 - helt meningsfulla»		27		7%
Vet ej»		140

Genomsnitt: 2.47 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

8. Hur stor andel av programmets utbildning i de generella kompetenserna (tex. rapportskrivning, projektarbete, presentationsteknik) upplever du meningsfulla?*

0-20%»		19		3%
20-40%»		32		6%
40-60%»		84		17%
60-80%»		229		47%
80-100%»		116		24%
Vet ej»		38

Genomsnitt: 3.81 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

9. Vilka av följande moment skulle du vilja ha (mer av) i din utbildning?*

518 svarande

(på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)

Demonstrationsövning»		187		36%
Räknestugor»		242		46%
Seminarier»		104		20%
Laborationer»		100		19%
Grupparbeten»		65		12%
Arbetsplatsförlagd praktik»		164		31%
Studiebesök»		218		42%
Gästföreläsningar»		219		42%
Ekonomi»		87		16%
IT-kurser»		65		12%
Karriärplanering»		92		17%

- Skulle gärna sett mer tanke bakom de gästföreläsningar vi haft i Bioteknik.» (Gästföreläsningar)
- Mer valfria kurser redan under dom första åren på Teknisk Fysik.» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Laborationer, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Ekonomi)
- Praktik borde införas!» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Grupparbeten, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar, Ekonomi, Karriärplanering)
- - göra det enklare att kunna läsa in en handelsexamen samtidigt - bra med mycket demonstrationsövningar och räknestugor i 1:an och 2:an så man kommer in i pluggandet. I 3:an har man lärt sig att plugga utan det och då är det också färre sådana. Bra!» (Demonstrationsövning, Räknestugor)
- Få information från personer som gjort oväntade karriärer av sin utbildning här.» (Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar, Karriärplanering)
- Det är inget jag saknar generellt, det varierar mellan kurserna.» (Arbetsplatsförlagd praktik)
- möjlighet till kortare (~10 p) projektarbeten som förberedelse inför slutlig examens uppsats. kanske ett under år 3 och 1-2 under mastersutbildningen. En möjlighet att prova på mer specialiserade områden vilka skulle kunna utgöra bas för exjobbet.» (Seminarier, Gästföreläsningar)
- Med "IT-kurser" avser jag programmering.» (Seminarier, Laborationer, Gästföreläsningar, IT-kurser)
- Matlab-kurs skulle vara perfekt!» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Seminarier, Grupparbeten, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar, Ekonomi, IT-kurser, Karriärplanering)
- Jag vill ha bort MTS-skiten och miljöeländet. Det är ju helt uppenbart att man inte lär sig någonting vettigt på MTS-kursen, och att Chalmers bara har den där för att det ska "se bra ut utåt". Man tvingar ingenjörsstudenter att genomlida någonting som helt handlar om att sitta och lyssna och tänka på annat snarare än att lära sig något.» (Laborationer)
- Vore intressant att jobba med problem från industrin under en längre tid. Motiverande och lärorikt.» (Seminarier, Arbetsplatsförlagd praktik)
- Jag tycker det är bra som det är. Däremot vore det bra med fler IT-kurser till den som tvingar mig att kryssa i alternativ på denna fråga!» (IT-kurser)
- Ingen uppfattning om hur nivån ser ut idag så kan inte svara på ett meningsfullt sätt men då jag måste svara något fyller jag i den översta. Vänligen bortse från den.» (Demonstrationsövning)
- inlämningsuppgifter som examinationsmoment» (Laborationer, Studiebesök)
- Projekt med faktisk koppling till verkliga situationer» (Grupparbeten, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- En kurs eller liknande i matematisk programvara så som Matlab och Mathematica. Dock inte den som TM har.» (Laborationer, Gästföreläsningar, Karriärplanering)
- Miljökurser» (Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Seminarie innan labb med kursansvarig har varit guld värt (genomfördes i analytisk kemi) För få räknestugor med för stora grupper genom hela utbildningen! Känner nu att jag saknar lite ingenjörs relaterad ekonomi och funderar på att läsa till detta på egen hand, hade ju varit bra om detta kunnat inkluderas i utbildningen. Fler gästföreläsare på grundnivå är ett skönt avbrott!» (Räknestugor, Seminarier, Gästföreläsningar, Ekonomi)
- Mer koppling till arbetslivet » (Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Karriärplanering)
- Vad det gäller ExpFys: Mer om rapportskrivning och framförallt tolkning av data och hur man gör en relevant felanalys senare i utbildningen tex år 2 när man fått skriva några rapporter.» (Seminarier)
- Vikigast, en kurs i MATLAB, de moment som finns är i ALA och de är väldigt grundläggande, om vi läste mer avancerade saker skulle det löna sig. jag läste en kurs på sommaren på uppsala universitet (användning av matlab) och det lönar sig mycket» (Demonstrationsövning, Seminarier, Studiebesök)
- Jag tycker det är en ganska så bra mix redan. » (Demonstrationsövning, Laborationer)
- Eftersom TEKNISK FYSIK är en såpass bred utbildninge, där få vet vad de kan syssla med efter avklarad utbildning, vore bra om fler föreläsningar/seminarier gavs från företag av alla de slag. T.ex. Finansbranchen, elektronik, fordonsindustrin etc.» (Räknestugor, Seminarier, Studiebesök, Gästföreläsningar, IT-kurser, Karriärplanering)
- Grupparbeten med tillhörande redovisning för grupp» (Seminarier, Gästföreläsningar)
- Mitt ifylld svar "Demonstrationsövning" är ej korrekt. Jag önskar inte mer av något av det som föreslås som alternativ i denna fråga, men tilläts inte registrera svaret utan något fält ifyllt utöver denna kommentarsruta. I rutan skrev jag vad jag faktisk önskar mer av, vilket är: "Vanlig föreläsning = kompetent lärare står längst fram i salen och förklarar med hjälp av tavla och krita." (Ett svårslagbart koncept för inlärning, enligt mig.)» (Demonstrationsövning)
- Den här frågan var cp, jag tycker inte det behövs nåt av det ovanstående, men enkäten vägrar acceptera det så jag kryssar i demonstrationsövning fast menar det inte egentligen.» (Demonstrationsövning)
- Koppling till näringslivet är alldels för dåligt.» (Seminarier, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Karriärplanering)
- Utbildning inom olika programvaror, t.ex. Latex, R och C/C++» (Demonstrationsövning, Arbetsplatsförlagd praktik, Karriärplanering)
- Vi har väldigt många bonusuppgifter som kan lämnas in i grupper om två, men det är inget grupparbete. Några sådana hade lätt kunnat göras om till att göras i större grupper. Vi behöver öva på grupper i storlekar 3-10 pers också.» (Räknestugor, Grupparbeten, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Det är bra som det har varit hittills. Det har dock ryktats om att det kommer bli färre räknestugor ju längre fram man kommer i utbildningen, vilket är lite synd om det är sant.» (Räknestugor)
- Det är bra som det är. Men det går inte det dumma webbformuläret med på.» (Räknestugor)
- Föreläsningar» (Räknestugor)
- Grupparbeten som i större projekt som ska planeras, genomföras och redovisas. Lite som kandidatarbetet, men mindre.» (Grupparbeten)
- Bättre lärare. Låt forskare vara forskare om de inte vill undervisa också. Några som gillar att undervisa är riktigt, riktigt bra men de andra är under all kritik.» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Laborationer, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Presentationsteknik som är BRA, inte BARA till för folk som är livrädda för att tala.» (Grupparbeten, Studiebesök, Karriärplanering)
- Skulle vilja ha mer presentationsteknik än vad som finns i kurserna idag. Man har en del redovisningar men det är inte så ofta det läggs så stor vikt vid dem. Skulle vara bra med att ha med detta i någon mer kurs än kandidatarbetet. Skulle även vara bra att få öva på opponering innan man gör kandidatarbetet! » (Demonstrationsövning, Räknestugor, Arbetsplatsförlagd praktik, Ekonomi)
- Gärna mer gästföreläsnigar och studiebesök för att se hur man kan få användning för sina kunskaper i arbetslivet och för att få en motiverad och intresserad av det man läser. En extra räknestuga i veckan hade underlättat mycket i många kurser- Kan ev vara gemensam med fler studenter, men att möjligheten att fråga om hjälp finns.» (Räknestugor, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Presentationer av arbeten» (Räknestugor, Arbetsplatsförlagd praktik, Gästföreläsningar, Karriärplanering)
- Jag upplever att en del av matematiken som vi kemister läser känns överflödig. Det hade gått bra att läsa mindre matematik i vårt program.» (Räknestugor, Gästföreläsningar)
- sammartbeten mellan kurser som ger övning i "tvärvetenskapliga" kunskaper. » (Räknestugor, Laborationer, Gästföreläsningar, Ekonomi)
- Verklighetsanknytning, "Vad skall/kan jag använda denna kunskapen till?".» (Räknestugor, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Personlig utveckling: Någon slags mentor/konsulent och utvecklingssamtal, känner själv att jag knappt lärt mig något under min studietid och är rädd att jag inte kommer klara av arbetslivet.» (Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Karriärplanering)
- karriärsplanering värd namnet (inte bara cv-granskning och dylikt)» (Demonstrationsövning, Gästföreläsningar, IT-kurser, Karriärplanering)
- Mer verklighetsorienterad inlärning. Det finns så mycket som man borde ha kunnat som efterfrågas som ingenjör, som man aldrig ens tog i med tång.» (Laborationer, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Jag skulle vilja ha färre extramoment så att man kan koncentrera sig på de teoretiska inslagen. Som det är nu så hinner man inte med att läsa sina läxor på grund av alla labbar, rapporter, inlämningsuppgifter etc. » (Seminarier)
- Tårta är ett moment som jag gärna skulle se mer av!» (Studiebesök)
- Överhuvudtaget mer kontakt med människor som faktiskt jobbat ute i industrin. CivIng ska vara en yrkesutbildning inte en akademisk examen utan kontakt med den framtida arbetsmarknaden!» (Demonstrationsövning, Laborationer, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar, Ekonomi, IT-kurser)
- är nöjd» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Grupparbeten, Arbetsplatsförlagd praktik)
- Intressanta gästföreläsningar och lunchföreläsningar är aldrig fel. Eventuellt ekonomi men den kunskapen kan man ju alltid skaffa sig på annat håll.» (Gästföreläsningar, Ekonomi)
- Moment där man får en naturlig kontakt med föreläsaren, eller någon annan kontakt som man kan svara på frågor som dyker upp om kursen. » (Demonstrationsövning, Seminarier)
- Vore väldigt bra med mer koppling till industi och information om vad utbildningen kan leda till för jobb etc» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar, Karriärplanering)
- Jag tycker inte att det behövs mer räknestugor men man är tvungen att fylla i något.» (Räknestugor)
- generella kompetenser, dock inte som grupparbeten. nivån är väldigt låg.» (IT-kurser)
- När syon och PA kommer och informerar om vad som kommer hända under året. Det borde ske en gång per termin istället för en gång per period för man glömmer fort.» (Räknestugor, Grupparbeten, Studiebesök, Karriärplanering)
- Presentationer (t.ex. att läsa in sig på och presentera en artikel inför klassen) » (Demonstrationsövning, Seminarier, Laborationer, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Blandade gruppövningar i årskurs 1 mellan KfKb-studenter och K-studenter!! Tråkigt att inte lära känna dem förrän kandidatarbetet, mer eller mindre.» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Grupparbeten)
- Färre grupparbeten » (Demonstrationsövning, Studiebesök)
- Matlabkurs» (Arbetsplatsförlagd praktik, Gästföreläsningar, Karriärplanering)
- Det är en bra blandning.» (Grupparbeten)
- Räknestugor tillför inte mig så mycket eftersom det ofta blir väldigt hög ljudnivå i klassrummen vilket medför koncentrationssvårigheter för mig. Praktik hade varit ett trevligt inslag. Upplever att många har problem med förståelse av teori eftersom de inte förstår hur tekniken ser ut i verkligheten. Sedan kanske inte alla förstår det även med praktik men jag tror att det hade underlättat för somliga.» (Demonstrationsövning, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök)
- Fler räknestugor i stil med SI där elever resonerar kring problem och löser dessa inför andra elever. under övervakning av kompetent personal givetvis, att lära sig att presentera komplicerade resonemang på ett förståeligt sätt måste vara viktigt inte minst för arbetslivet? Tendensen är att räknestugor blir stirrande på en tavla utan att tänka problemlösarmässigt. Fler seminarier att prata inför publik måste väl också vara nyttigt inför framtiden? existerar knappt enligt mig....» (Räknestugor, Seminarier)
- Genus, miljö» (Demonstrationsövning, Seminarier, Laborationer)
- Jag tycker praktik skulle vara väldigt värdefullt!» (Demonstrationsövning, Seminarier, Laborationer, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök, Gästföreläsningar)
- Mer kopplingar mellan verkligheten och teorin. » (Laborationer)
- Man kanske kan göra om räknestugorna lite. Som ett komplement till att räkna själv och fråga föreläsare kunde det ibland förekommer problem som delas ut som eleverna ska lösa i grupp och sedan redovisa.» (Seminarier, Gästföreläsningar, Ekonomi)
- Alternativa examinationsformer - tentor är så himla gammaldags. Dock skall inte detta inskränka på kursernas svårighetsgrad!» (Demonstrationsövning, Räknestugor, Laborationer, Studiebesök, Gästföreläsningar, Ekonomi)
- Dödslasrar och plasmareaktorer! Laborationer med utbildningssyfte med ovannämda hjälpmedel givetvis.» (Laborationer, Studiebesök)
- Lärarna får gärna själva berätta om sitt forskningsområde. » (Räknestugor, Arbetsplatsförlagd praktik, Studiebesök)
- Mer miljö, hållbar utveckling och samhällsaspekter. Även Etik saknas oftast. Överlag fler forum för diskussion och reflektion.» (Seminarier)

10. Chalmers erbjuder stöd i olika former. Vad är din uppfattnings om:*

Karriärplanering*
518 svarande

visste ej att det fanns»		206		60%
inte intressant för mig»		56		16%
har besökt och är nöjd»		64		18%
har besökt och är inte nöjd»		16		4%
har ingen uppfattning»		176

Genomsnitt: 1.67

Rapportskrivning (biblioteket)*
518 svarande

visste ej att det fanns»		167		47%
inte intressant för mig»		62		17%
har besökt och är nöjd»		96		27%
har besökt och är inte nöjd»		25		7%
har ingen uppfattning»		168

Genomsnitt: 1.94

Mattehjälp*
518 svarande

visste ej att det fanns»		52		18%
inte intressant för mig»		148		53%
har besökt och är nöjd»		67		24%
har besökt och är inte nöjd»		11		3%
har ingen uppfattning»		240

Genomsnitt: 2.13

11. Hur stor andel av kurserna under din kandiatutbildning skulle du helt vilja ta bort eller byta ut?*

0-10%»		242		59%
10-25%»		139		34%
25-50%»		23		5%
50-100%»		4		0%
vet ej»		110

Genomsnitt: 1.48 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

12. Vilka kurser skulle du vilja ta bort eller byta ut?

- Fasta Tillståndets Fysik»
- programmeringsteknik»
- Fysiken omkring oss, pressentationsteknik»
- Termodynamik»
- jag kanske har misstolkat innehållet i utbildningen bioteknik totalt, men tycker överlag att det är tråkigt/ointressant att stora delar av utbildningen är allmänt teknisk utan inriktning! * Mekanik med biologiska exempel - Inte en särskilt krävande kurs i och för sig, men totalt onödig i sammanhanget. * Tillämpad matematik K - En extremt oanvändbar kurs i sammanhanget. Eftersom matematik är viktigt skulle den dock kunna bytas ut mot annan mattekurs. * Transportprocesser - Denna kurs ifrågasätter jag STARKT! Intagningspoängen på bioteknik är över 18.0 av 20.0. Det året jag läste denna kursen kuggade 80% (!) av de som skrev tentan. Eftersom många inte ens gick på tentan är antagligen antalet underkända ännu högre. Jag tycker att det bör uppmärksammas som onormalt att 8 av 10 kuggar en kurs då det ändå rör sig om otroligt duktiga studenter som haft höga gymnasiebetyg. Kursinnehållet motsvarar tydligen inte examinationen särskilt bra! Att innehållet dessutom känns orelevant gör inte saken bättre. Ta bort! * Electricitetslära - Totalt onödig kurs. Tag bort! »
- Minska mängden obligatorisk modern fysik. Gillar det höga teoretiska och mattematiska innehållet, men hade velat ha möjligheten att använda sig till att inrikta sig mot klassisk fysik.»
- Miljökursen som den var när jag läste den 2007 var inte väl anpassad till övriga kursplanen. Mycket av teorierna som användes var sådant som vi inte gått igenom än. Istället för att inspirera studenterna till att intressera sig för miljöfrågor så åstadkom den i det närmaste det motsatta.»
- 2 av de 3 Tekniska kommunikationskurserna. Känns som utfyllnad med tanke på att civilarna, vad jag förstår, bara läser 1 eller ingen teknisk kommunikation. Lägg in en kemikurs istället. »
- KMS, yt och materialkemi, organisk och oorganisk kemi. »
- Optik»
- Termodynamik. Läser hellre en mindre godtycklig kurs.»
- Göra om matematikkurserna»
- Fysiken omkring oss, miljöfysik, presentationsteknik,»
- Möjligtvis fysiken omkring oss, alla andra kurser har jag upplevt som högst relevanta!»
- miljökursen (som hölls för inskrivningsår -06) innehöll inte alls det som en miljökurs för blivande biotekniker borde»
- Fysiken omkring oss, alternativt har ett mer strukturerat och "vettigt" innehåll.»
- Reglerteknik tas bort eller göras mindre. Mindre processkurser generellt. Skulle varit tillval tidigare i utbildningen. »
- Jag skulle vilja ändra tempot på en del kurser. Biokemisk miljövetenskap skulle man kunna dra upp tempot på. Elkursen skulle kunna göras bättre, likaså molekylär bioteknik som man gärna kan dra upp tempot i.»
- Vill ha en mer seriös miljökurs»
- Inte byta ut, men ändra fokus på vissa kurser. programmeringsteknik är en Java-kurs, inte en teknikkurs. Även ha möjlighet att läsa både reglerteknik och hållfasthet»
- "Fysiken omkring oss" - en meningslös kurs med värdelös föreläsare. Ersätt med en kurs i Mathematica och spara endast den del som innefattar laboration-rapportskrivning-Latexkodning.»
- Byt ut matten mot den som F läser så att man får den matten som behövs för vidare utveckling»
- Slå ihop miljökurserna till en större (KMS, PPHS, KMV behandlar samma sak) GKT och SAT är väldigt lika. med tanke på att vi har massor av kemiteknik och ytterst lite ren kemi och få valbara kurser skulle GKT/SAT kanske kunna bli en obligatorisk och en valbar kurs. Dessutom tas reaktionsteknikdelen av GKTn upp i KRTn igen.»
- Separations- och apparatteknik är innehållsfattig och verkar inte träna oss för verkliga lösningar ändå. Kunde bakas in i grundläggande kemiteknik som är också är måttligt arbetskrävande.»
- Tillämpad matematik, fourieranalys. Byt ut mot programmering i C samt en rejäl kurs i linjär algebra»
- Javaprogrammeringen. Skulle vara bättre att få läsa ett programmeringspråk som vi använder oss mer av. Det är många som i slutet av sin utbildning behöver programmera i C eller Fortran. Så C skulle vara mycket bättre! Och en matlab-kurs skulle vara så sjukt mycket mer värt. Man sitter just nu timmar efter timmar med inlämningsuppgifter i matlab som inte alls behövde ta så lång tid om man kan matlab bättre.»
- Miljöfysik, fysiken omkring oss, kandidatarbetet, »
- Organisk kemi Kemisk miljövetenskap»
- Läsa mer variabelanalys, ta bort(förändra) tillmatten.»
- MTS-kursen, miljökursen, och lägga till en kurs i partiella differentialekvationer i stället. Vill även ta bort Fysiken omkring oss, eftersom att man inte fick ut någonting av det (flumkurs). »
- matematisk statisitik: gör mer omfattande eller lägg in det lilla man får lära sig i någon annan kurs. »
- transportprocesser»
- Teknisk biologi, Mekanik med biologiska exempel»
- Fysiken omkring oss.»
- Vet inte om jag tycker att de bör tas bort egentligen, men "Kemiteknik, miljö och samhälle" och vår fysikkurs behöver förbättras rejält...»
- Programmeringsteknik vill jag ändra så att innehållet speglar kursens namn. Att man inte är bunden till ett språk. Lär oss istället matlab exempelvis. Datorintroduktionen innehåller många onödiga moment, hade istället kunnat vara en del av en större och bättre programmeringskurs.»
- Tillämpad matematik»
- Industriell ekonomi, reglerteknik, matematisk orientering och presentationsteknik»
- Informationssökningskursen»
- Experimentell fysik del 1 (framförallt ändrat upplägg i A och B-delen då bristande organisation och utrustning försvårade arbetet avsevärt, del C var däremot mycket givande). Miljöfysiken, presentationstekniken och fysiken omkring oss behöver förändras i hög grad med tydligare kunskapsmål och överskådlig utformning om de ska hålla samma kvalitet som de övriga kurserna.»
- Miljöfysik»
- Byta ut Termodynamik, göra om Sannolikhet, statistik och risk.»
- Miljöfysik, Informationssökningen i biblioteket, Presentationstekniken och kanske Fysiken omkring oss»
- Kemiteknik miljö och samhälle»
- Datastrukturer, Industriell Ekonomi »
- programmeringstekniken: byta ut till mer avancerad nivå för de som vill»
- Jag kan känna att det vore bra om vi läste samma mattekurser som Teknisk fysik under ettan (linjär algebra, envariabelanalys och flervariabelanalys)för att lättare klara de senare mattekurserna vi faktiskt läser med dem.»
- Mekanik med biologiska exempel, Molekylärbiologisk metodik, Medicinska signaler och system med elektricitets lära»
- Miljöfysik, Fysiken omkring oss»
- Mekanik med biologiska exempel, Molekylär bioteknik»
- matematisk modellering »
- Inser att termodynamik och mekanik är vettiga kurser för matematiker i allmänhet, men helt ointressanta för mig personligen. Är mest inriktad på matematikens tillämpningar inom IT.»
- teknisk biologi, mekanik med biologiska exempel»
- tillmatte»
- Miljökursen då den var för enkel. Antingen att den byts ut eller att den förbättras avsevärt. MTS-kursen (läste kursen som ges av Intize) gav mig inte så mycket. Jag lärde mig knappt något på föreläsningarna men klarade ändå kursen. »
- Termodynamik»
- Överlag tycker jag att alla kurser är välavvägda och bra sammanlänkade.»
- Tillämpad matematik, och gör om mekanikkursen! Skulle mycket hellre ha läst en "ren" mekanikkurs än mekanik med biologiska tillämpningar.»
- Den grundläggande analysen bör läsas med F/TM eftersom nästan all efterföljande matte samläses med dessa program.»
- Programmeringsteknik borde ha mer algoritmer, mindre GUI.»
- Organinsk oorganinsk kemi, svår och dåligt upplaggd när jag läste den. PPHS var lätt och gav inget, likaså KMS borde frächas upp, om det ska vara en intro till kemiteknik borde de läggas upp»
- Jag skulle gärna slå samman teknisk kommunikation med exempelvis Lisebergsprojektet som ligger i Fysiken omkring oss. Fysiken omkring oss prioriteras bort eftersom det är så mycket schemalagd tid i övriga ämnen i åk 1.»
- Tillämpad matematik! Det skulle man kunna säga är definitionen på en meningslös kurs.»
- Miljöfysiken»
- Miljöfysik»
- Förbättra kursen i matematisk statistik.»
- Industriell Ekonomi och Organisation, Tillämpad matematik i kemitekniken bör göras om»
- Inledande teknisk kommunikation»
- Dela upp analys och linjär algebra i separata kurser för att få tydligare gränser om vad som är vad och göra det lättare att hänga med.»
- Mycket förändringar har gjorts, kan inte komma på någon kurs på rak arm som bör tas bort. Hade dock velat ha fler ingenjörskurser.»
- Fysiken omkring oss»
- expfys, miljöfysik»
- Efter att ha läst teknisk fysik och börjat jobba på konsultfirma är min uppfattning att man inte får ett jobb på att ha läst kvantfysik och matte. Läste min master på System control and mechatronics och det måste ha varit mitt bästa val hittills. På mechatronik verkar alla få jobb direkt, man läser något som efterfrågas. Teknisk fysik är bra om man vill doktorera annars är det mycket jobb till lite nytta. För att svara på frågan så skulle jag ha valt automation och mekatronik om jag fick välja om, dvs alla kurser på fysik skulle jag ha velat välja om.»
- Programmeringsteknik - Det finns mer relevant programmering än grafiska gränssnitt i Java.»
- Tillämpad matematik för kf skulle kunna förbättras och ge mer och bättre förberedelse för att kunna läsa matte på samma nivå som F. »
- Jag anser att både reglerteknik och hållfasthetslära borde vara obligatoriska kurser på F.»
- Kursen Tillämpad mattematik som kf läser i ettan borde struktureras om och anpassas efter behov.»
- Miljöfysik, Elfält»
- Miljöfysiken. Den var så handviftande.»
- Fysiken omkring oss: Ersätt med en mer strukturerad repetition av gymnasiefysiken, ett moment där man övar labbande labrapportskrivning (och får feedback) och en kurs i MATLAB. (Jag läste kursen HT06, så ev. förändringar sedan dess vet jag inget om.) Baka in datorintron i samma kurs. Miljöfysiken: Egentligen vill jag mest ändra den här... Känns väldigt plottrig (VT09), ostrukturerad, förutsätter till viss del kunskap som kommer i senare kurser. För stor i förhållande till antalet poäng och riktigt mysko rättning på den obligatoriska "duggan". Programmeringstekniken: Byt till en _nybörjarkurs_ i programmering, med fokus på generella programmeringselement. När jag läste den HT06 förutsattes man t.ex nästan ha koll på loopar, if-satser o dyl, och nivån lång på fortsättningsnivå för att citat:"vissa i klassen programmerat tidigare".»
- Miljöfysiken»
- Elektriska nät och system, förstår dess relevans, men el är så djävulskt tråkigt att hålla på med.»
- 1) Kemiteknik miljö och samhälle känns som en fullständigt redundant kurs som bara fyller ut poängen i årskurs 1. Det processtekniska materialet går man igenom lite handviftande, helt i onödan eftersom vi ändå får lära oss det ordentligt GKT:n. Miljö och samhällsaspekterna är desamma som återkommer i kemisk miljövetenskap och PPHS. 2) Statistiken i LP4 Åk2. Den må vara bara 4.5 hp (eller om det är 6 med labben kanske), men det måste gå att göra den kursen mer omfattande. Det är skamligt att vi inte får lära oss det mer grundligt med tanke på att statistik är så fullständigt centralt. Statistiken på Fysik som KF1 läser är en mer lyckad kurs... 3) Samtliga processtekniska kurser bör ses över. Någonstans efter den tjugonde iterationen för hand av någon balans över en processteknisk utrustning börjar det bara bli löjligt. Jag kan se poängen med att ställa upp balanser och iterera för hand i början för att få någon slags känsla för hur processerna fungerar och få lite intuition. GKT:n är på det sättet en mycket bra kurs. Men sen fortsätter itererandet i varenda processteknisk kurs. I synnerhet separations och apparatteknik är en kurs där itererandet är centralt. Här är det viktiga inte att kunna formulera modellerna för de separationstekniska förloppen, utan snarare att lära sig att dra streck i diagram och leta skärningspunkter. En kemiingenjör för 40 år itererade kanske för hand, men idag har vi ju faktiskt tillgång till datorer som villigt gör det åt oss... Jag har inte läst avancerad seperationsteknik, men min uppfattning på de som läst den är att kursen på grundnivå i princip skulle kunna bytas ut mot masterkursen. »
- Mycket på TM har ju förändrats sen de första gick, så det mesta har ju förbättrats redan.»
- Programmeringsteknik/Java(!)»
- Termodynamik Mekanik 1»
- KMS»
- Elfält»
- Inte helt ta bort, men omforma. De allra flesta går att göra otroligt mer effektiva.»
- På kemiteknik har vi väldigt många miljökurser som skulle kunna bakas ihop till färre. »
- Kemisk miljövetenskap skulle behöva förbättras så att man mer konkret förstår sammanhanget i kursen, den var väldigt spretig. »
- PPHS (År3 Lp3) Reglerteknik»
- Datorintroduktion känns för tung och irrelevant, lägg istället fokus på att drilla oss i Latex och Matlab.»
- har diskuterat mycket med kompisar och alla kurser på F känns väldigt vettiga. möjligtvis "fysiken omkring oss" eller presentationsteknik »
- Mekanik med biologiska exempel»
- Matematisk orientering»
- Biokemisk miljövetenskap - ändra på åtminstone Mekanik med biologiska exempel - helt onödig som den är nu Medicinska signaler och system med elektricitetslära - ändra på»
- Tredje året blev det en hel del ganska ointressanta (nåväl, i mitt tycke!!) kurser. Subatomär kvantfysik Fasta tillståndets fysik Högfrekvensteknik»
- Någon av kurserna med miljöinriktning måste bytas eftersom nu tar de kurserna ofta upp samma saker. »
- MatLab-delen i ALA-kurserna»
- Elektromagnetisk fältteori, Fysik för ingenjörer(vilket togs bort)»
- Programmeringstekniken som idag är i Java är helt irrellevant för den fortsatta utbildningen och extremt besvärligt för studenter utan tidigare programmeringskunskaper. Den borde istället utformas till att handla om generell programmering med fokusering på algoritmer, eftersom det är det som de flesta på teknisk fysik behöver i framtiden.»
- KMS-innehållet va ganska intressant och hade kunnat bli bra, men föreläsarna var fruktansvärt dåliga så det resulterade i att man inte lärde sig någonting alls.»
- Tillämpad matematik (K)»
- kvantfysik mot någon annan mer grundläggande fysikkurs.»
- Kemisk miljövetenskap »
- Tillämpad matematik»
- Fysiken omkring oss, miljöfysik,»
- Mekanikkursen i årskurs ett borde ersättas med en kurs som det inte går att klara utan att ha deltagit i någon undervisning överhuvudtaget. Mekanik är dock ett viktigt ämne ur ingenjörssynpunkt så kursen kanske kunde ersättas med en mekanikkurs som mer är inriktad på bioteknik.»
- Tillämpad Matematik »
- Javaprogrammering, reglerteknik»
- Jag skulle läsa mindre matematik. Ta bort teknisk kommunikation 1.»
- Optik»
- Tillämpad matemeatik behöver upprustas.»
- Analys och linjär algebra. Byt den till att istället för samläsas med k till att vi läser med F»
- Fysiken omkring oss borde struktureras upp (vet ej om den har det sen jag gick i 1:an). Borde innehålla mer om fysik i arbetslivet och vilka karriärsval man kan göra.»
- Skulle vilja förbättra Tillämpad Matematik så att den tätade kunskapsglappet mot teknisk fysik bättre.»
- Tillämpad matematik borde göras om eller bytas ut.»
- Miljökursen. Eller helt göra om.»
- Miljöfysik, FYSIKEN OMKRING OSS, informationsteknik..»
- Miljöfysiken»
- Jag vill helst inte peka ut någon enskild kurs.»
- Industriell ekonomi E IT2, 7.5hp IEK415 kändes helt meningslös. sen gillade jag inte direkt: Termodynamik K2/KF2, 7.5 hp KVM090 även om jag förstår att vi behöver läsa lite "ingenjörskurser", fast den passade dåligt med våra förkunskaper. »
- Biblioteksuppgift Moment 2»
- Inga enskilda kurser, men däremot innehåller många kurser väldigt mycket onödiga moment. Många kurser skulle behöva en omstart där de tvingas fundera igenom vad som är fundamentalt för just kursen. Inför 7.5 hp kurser rätt igenom hela utbildningen (undantag kandidat och exjobb)»
- Kvantfysik, jag kommer aldrig ha användning för mina 10 hp kvantfysik i alla fall... Vår pseudovalbara kurs i Årskurs 3 LP2 (fanns inget som var intressant för mina kärriärval, och ingen information om man vill hitta något eget alternativ)»
- Inga! Jag tycker kemiteknik med fysik har haft ett brett och robust utbud av kurser under kandidatutbildning som har banat väg för flera olika masterprogrammen.»
- Tillämpad matematik. Koloid och ytkemi»
- teknisk kommunikation del 1 och 2. Har förvisso ännu ej läst del två, men om del två håller en lika låg nivå som del ett så hör kursen verkligen inte hemma på CTH... läser hellre någonting mer meningsfullt, kursen gav mig ingenting kunskapsmässigt.»
- Tillämpad Matematik borde göras om ordentligt.»
- Den större delen av alla programmeringskurser. Dessa är dock tydligen nödvändiga för en civilingenjör.»
- Fasta tillståndets Fysik bör göras valbar med alternativ som inte är på molekylnivå. Ex Hållfasthetslära.»
- Kemikursen borde delas upp i 2 tentamen, en i termo och en i organkemi så att inte en tentamen på 4,5 hp ger ett betyg för 22,5 hp. Det återspeglar inte riktigt kunskaperna som eleven har anser jag, för om man skriver jättebra på termon men sämre på kemin har man ändå ett sämre betyg.»
- Fasta Tillståndets Fysik (jävulsk tenta) Vektorfält (är gjort sedan jag började)»
- ingen av de riktiga kurserna i alla fall. kanske de små kurserna på en poäng här och en poäng där.»
- MBT, miljö, cell II, »
- Byta miljökursen mot en bättre mijökurs, dvs förändra både kursinnehåll och föreläsare.»
- Kemisk miljövetenskap bör göras om!»
- Mekanik med biologiska exempel, biokemisk miljövetenskap.»
- KMS (i alla fall ändra upplägg och eventuellt examinator) Biokemidelen i KOO041, den var lite ostrukturerad och man fattade inte vad man skulle lära sig. »
- Vissa delar i vissa kurser möjligtvis»
- Matematisk modellering i kemitekniken (KAA051) ev. Kemisk Reaktionsteknik (KKR100) och Separations- och Apparatteknik (KAA095)»
- Tillämpad Matematik»
- Byta ut kurserna i mekanik och transportprocesser mot bioteknikkurser!»
- Analytisk Kemi (pga dåligt upplägg), Teknisk kommunikation 1-3, Industriell Ekonomi»
- Det är mer att de behöver ha en helt annat fokus/inriktning för att bli relevanta. I dagsläget är många kurser endast relevanta om man skulle doktorera på den institutionen. »
- Kemisk miljövetenskap, Kemiteknik miljö och samhälle»
- Kemisk miljövetenskap och Kemiteknik, miljö, samhälle »
- Tillämpad matematik, Transportprocesser, Medicinska signaler och system, Bioreaktionsteknik»
- Kanske inte riktigt ta bort men en ganska stor del av mattekursernas teoretiska delar har jag känt är helt onödiga. Som till exempel att man ska lära sig massa bevis inför tentan som man ändå inte har någon användning för senare. Jag är grovt besviken på just det momentet.»
- ALA kurserna skulle jag vilja byta ut mot Teknisk fysiks mattekurser. Sedan skulle det vara av större nytta att ha mer renodlade kemikurser, alltså inte så mycket kemiteknik. Men jag antar att jag helst av allt skulle se en kombination av teknisk fysik och GU"s kemiprogram.»
- Transportprocesser. Handlar dock ej om att byta kursen utan om att byta kursansvarige och/eller examinator då kursen år efter år underpresterar i andel godlända elever och orsaken antingen är dålig undervisning eller irrelevant examination.»
- Jag skulle framför allt vilja ändra på upplägget så att det hela tiden skulle vara en rimlig arbetsbörda. I dagsläget kommer många utav de tyngsta kurserna i samma läsperiod medan andra är ganska lugna.»
- Miljöfysik, Programeringsteknik, Elektriska Nät och System»
- Teknisk kommunikation. Förstår inte riktigt meningen med den. På civilingenjörsprogrammet finns ingen sådan, varför ska ingenjörerna ha det? Man lär sig under utbildningens gång hur standarden för ett rapport ska se ut. De som håller kurserna/rättar rapporterna har ju kompetens för att avgöra hur man skriver en bra utformad rapport. Det räcker gott. Hade hellre sett att man lagt resurserna på nått kemitekniskt ämne för de poängen.»
- De Ad hoc-kurser inom fysik som TM måste läsa för att få ihop sina fysikpoäng.»
- Ta bort Miljöfysik Ersätt "vi leker med JAVA" till vettigare C/C++ så studenterna lär sig att att förstå programmering»
- Den första kurs som studenter på F-programmet möts av behöver vara betydligt bättre än den var under mitt första år.»
- Fysiken omkring oss. Miljöfysik.»
- Miljöfysik för F, utbytt mot en riktig miljökurs istället för som den nu är, en kuriosakurs i miljöfrågor som konstituerar bra räkneuppgifter.»
- Javaprogrammering»
- Kemisk Miljövetenskap, skulle också vilja flytta vår tillämpade matematik till senare årskurs. Med fördel till 3:an»
- presentationstekniken, miljöfysiken. Presentationstekniken lär man sig bättre genom att ha presentationer i andra kurser också och att man där även får fedback på hur presentationen var. »
- Jag tycker att det skulle vara en gemensam ingång för bioteknik, kemiteknik och kemiteknik med fysik, och så skulle man valt inriktning efter ett år eller eller ett och ett halvt! Jag hade valt kemi om jag hade valt igen, inte bioteknik. »
- Fysiken omkring oss, alternativt strukturera upp den, just nu verkar det inte finnas klara direktivt på vad den ska innehålla.»
- Transportprocesser»
- Fysiken omkring oss»
- KMS KMS KMS KMS KMS KMS, KMV och PPHS »
- Optik (byta), Termodynamik (byta), Miljöfysik (bort)»
- Fysiken omkring oss.»
- Miljöfysiken känns onödig, men det är trolig att jag känner så för att arbetsbelastningen och bedömningen är aldeles för hög.»
- Bl.a ekonomin»
- Programmeringsteknik, Miljöfysik, Mekanik 2»
- MTS»
- mts obligatoriet»
- Datorintroduktion»
- datorteknik. Optiken är en rolig kurs, men jag har hellre mer numerisk analys eller större miljökurs. Gör mindre. Presentationstekniken bör bakas in i en inledande metodkurs samt att man bör ha redovisningsmoment under hela utbildningen.»
- Jag vill byta kemitekniks statistik kurs till Kf:s, den verkar mer innehållsrik och innehåller moment som inte vår gör. KMS-kursen i ettan vill jag ta bort, men behålla stuiebesöket. Kursen i analytisk kemi, tycker jag är lite för djup. det är bättre att lägga in lite mer om sådant i en annan kurs. Istället vill jag ha mer matematik. Kursen i tillämpad matematik nästan helt bortkastad. Den borde bytas ut eller förändras kraftigt! För mycket vikt vid FEM. Opedagogiskt upplägg, även om man vill lära sig så är det svårt. Det är slöseri med poäng.»
- Datorintroduktion och teknisk kommunikation känns tämligen onödiga»
- Eventuellt göra tillämpad kvantfysik valbar. Miljöfysiken borde kunna göras intressantare och mer givande. »
- KMS, Göra om den stora kemikursen i åk 1, Ändra upplägget på Transportprocesser och göra kursen lättare att förstå, Ta bort GKT-projektet, Produkters kemi och Miljökursen i åk 3. Det finns dessutom många kurser som man skulle behöva bättra på många sett och få en röd tråd i utbildningen, vilket idag inte finns.»
- Miljöfysik, MTS Programmeringskursen borde bli mer integrerard i resten av programmet.»
- tillämpad matematik»
- Termodynamik på K, industriel Ekonomi»
- Fysiken omkring oss är för flummig. Gör om till en Lab-intro-kurs på typ 1.5-2 hp och lägg poängen på annat.»
- fysiken omkring oss, presentationsteknik»
- Miljöfysik, fysiken omkring oss. Åtminstone göra om.»
- Högst personligen: Elnät, ej välja om PDE, programmering.»
- Tillämpad matematik»
- Fysiken omkring oss. Kvantfysik del 2. Subatomär fysik.»
- Miljökursen (eller kanske inte ta bort, men innehållet definitivt ses över), transportprocesser (för fysikalisk kurs för ett kemiteknikprogram och passar inte alla, kunde dock finnas som valbar för de som är mer intresserade).»
- Experimentell fysik»
- Jag tycker att man ska ta bort kursen subatomär fysik eftersom det endast är blivande kärnfysiker som kommer ha nytta av den, vilket långt ifrån alla vill bli. Ett alternativ skulle vara att ha den som valbar men inte obligatorisk.»
- Miljökurserna KMY KMS och PPHS»
- Vektorfält och klassisk fysik, Miljöfysik»
- Fysiken omkring oss, det enda vettiga som finns där är att öva rapportskrivning och labbar, sen är det ju roligt att gå på Liseberg, men hur mycket lär vi oss? Första javakursen, jag tror att det finns relevantare progspråk att lära sig, mer matlab eller python, high level språk alla fall. »
- Miljöfysik (ändra upplägget)»
- Ta bort de "biologiska exemplen" på mekanikkursen och ge oss en riktig mekanikkurs ist! Är innehållet i el-kursen verkligen relevant? Miljökursen hade varit bra med annan föreläsare och annan literatur. Vad i näringslära är miljö eg?? Ändra till mer hållbar utvecklig inriktning, något som alla Chalmersutbildningar ska ha men som vår saknar! » (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)
- Fysiken omkring oss måste bort eller radikalt ändras. MTS kurs obligatorie är löjligt när inte schemalagd tid finns för detta och kursen i sig inte ger något (i mitt fall Vetenskapshistoria). » (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)
- Fysiken omkring oss borde, enligt mig, styras upp. En metodkurs där matlab, matematica, rapportskrivning, problemlösningsförfarande, felanalys osv. lärs ut. Jag anser inte att subatomär fysik bör vara obligatorisk, utan vara valbar som en del i ett mer akademiskt spår. Jag skulle istället vilja kunna välja reglerteknik+hållfastighetslära eller kanske digital och datorteknik. Optiken är en rolig kurs, men jag har hellre mer numerisk analys eller större miljökurs. Gör mindre. Presentationstekniken bör bakas in i en inledande metodkurs samt att man bör ha redovisningsmoment under hela utbildningen.» (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)

13. Hur väl bidrar utbildningen till att tydliggöra din roll som ingenjör i samhället?*

1 - inte alls»		48		11%
2»		116		28%
3»		133		32%
4»		81		19%
5 - mycket väl»		34		8%
vet ej»		106

Genomsnitt: 2.84 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

14. Hur nöjd är med de möjligheter du ges att reflektera över etiska frågor som kan uppkomma i en ingenjörsroll?*

1 - inte alls nöjd»		83		23%
2»		95		27%
3»		81		23%
4»		46		13%
5 - helt nöjd»		41		11%
vet ej»		172

Genomsnitt: 2.61 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

15. Hur nöjd är du med hur väl utbildningen förbereder dig för näringslivet?*

1 - inte alls nöjd»		27		8%
2»		69		20%
3»		114		34%
4»		92		27%
5 - helt nöjd»		33		9%
vet ej»		183

Genomsnitt: 3.1 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

16. Hur nöjd är du med hur väl utbildningen förbereder dig för en akademisk karriär?*

1 - inte alls nöjd»		5		1%
2»		18		4%
3»		56		14%
4»		170		44%
5 - helt nöjd»		133		34%
vet ej»		136

Genomsnitt: 4.06 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

17. Vilket/vilka av följande alternativ upplever du hindrar dig att klara din utbildning?

(på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)

Studietakten»		191		36%
Svårighetsgraden på tentorna»		126		24%
Matematik»		61		11%
Engelska»		22		4%
Laborationerna»		17		3%
Mycket litteratur»		44		8%
Skriftliga uppgifter»		21		4%

- -» ()
- * Opedagogiska föreläsare och luddigt formulerade kursmål. Examinationer som inte motsvarar föreläsningar, ibland upplevelsen av att föreläsare vill medvetet göra en extra svår tenta och vid examination belysa delar som varit mindre relevanta under föreläsningar. Upplever ibland att vissa föreläsare anser det som "status" att ha en svår kurs med många underkända. Om en kurs har "för bra" resultat med många godkända görs ofta kursen svårare tills nästa år.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna, Mycket litteratur)
- Inget» ()
- Inget. Jag har snart klarat min utbildning.» ()
- Teknisk kommunikation. Inte för att det är svårt. Men med två kurser samtidigt känns det som om för mycket fokus går till en 1.5HP kurs som i mitt fall känns överflödig. » (Matematik)
- Studie"vägledare" och andra byråkrater är det största hindret för studenters framgång.» ()
- Inget, allt gick bra» ()
- Jag har klarat utbildningen så jag upplever inte att något hindrar mig.» ()
- 50 % på en del tunga kurser känns overkill. Särskillt på Reglerteknik och KRT.» (Svårighetsgraden på tentorna)
- Konstig fråga, det är inget som hindrar mig från att klara utbildningen. Om något skulle det vara högre krav.» ()
- Inget» ()
- När det är svårt för svårhetens skulle istället för innehållets skull» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Det är svårt att säga om en tenta är för svår eller om studenten inte förberett sig tillräckligt. Jag vill gärna gå en utbildning som har höga krav på studenterna.» ()
- utomstående orsaker» ()
- Vissa schemakollisioner som uppstår mellan vissa kurser. Tiden som finns tillgänglig vid tentamina.» ()
- Dålig studieteknik från gymnasiet» (Matematik)
- Bristande mattematik när man kommer till vissa masterprogram. Framförallt är "Tillmatte" kunskaperna bristfälliga. » (Matematik)
- En enkät som denna, som helt korkat _antar_ att jag vill kunna reflektera över några etiska frågor. Man märker faktiskt att det inte är någon som har läst på Teknisk Fysik själv som har konstruerat denna enkät.» ()
- hitta intressant exjobb» ()
- ekonomi, att man måste jobba vid sidan av studierna» ()
- Bristande pedagogik hos föreläsarna » ()
- Behöver högre nivå på matten och fysiken på gymnasiet! Ej lägre på högskolan utan högre i gymnasiet. I gymnasiet var matten rena skämtet. Att de nu vill få den lättare är befäng. Hjälp de som behöver istället och ge mer utmaningar till de som vill ha det.» (Matematik)
- Man kan absolut klara det med denna studietakt men under vissa terminer har det kännt som att Chalmers är ens liv och att man inte kan göra någotannat! » (Studietakten)
- Att läsa matte med Kemi första året, för att därefter läsa med Fysik... fungerar INTE.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna, Matematik)
- Tror än så länge att jag kommer klara utbildningen på utsatt tid» (Studietakten, Laborationerna)
- Ser det inte som hinder, snarare något vi måste göra för att klara oss. » ()
- Kan inte påstå att något hindrar mig.» ()
- Inget» ()
- Jag känner att jag klarar av det.» ()
- Studietakten vissa läsperioder är galet hög.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Ledande fråga.» ()
- Dom hindrar mig inte från att klara mig men tar mycket tid i anspråk vilket försvårar inlärningen.» (Laborationerna, Skriftliga uppgifter)
- Studieportalen» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Studietakten på vissa kurser exempelvis transportprocesser. En bra kurs men det krävs väldigt mycket mer pluggtid per vecka jämfört med i princip alla kurser. Krävs otroligt mycket mer jobb än de 7,5hp som den är på.» (Studietakten)
- examinatorer» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Jag förstår inte varför ni antar att jag inte skulle klara av min utbildning? Har inga kursen efter mig. » ()
- i kombination med möjligheten att få pedagogisk hjälp. Detta vänjer man sig dock vid efter några år, men studieresultaten tar stryk. » (Studietakten)
- Detta är dock inget jag vill att de ska ändra på!» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Ibland svårt att läsa två kurser samtidigt då alla föreläsare inte alltid verkar inse att man har två kurser samtidigt och därför lägger in massa obligatoriska moment (små projektarbeten o dyl.) som tar tid.» (Studietakten)
- Jobb» (Studietakten, Mycket litteratur)
- Inget» ()
- Det är befängt mycket föreläsningar, åtminstone i åk 1. Det blir därför oklart vad som är det viktiga i kursen och det ges lite tid att räkna själv. Färre och kompaktare föreläsningar samt mer tid för egenplanerade studier är önskvärt.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Borde finnas möjlighet att läsa extra kvällskurs i engelska på olika nivåer.» (Studietakten, Engelska)
- Svårighet att gå från tentamatte till att tillämpa den i fysikkurser är inte alltid helt självklart.» (Studietakten, Matematik, Laborationerna)
- Studietakten är svår att hänga med i, särskilt till en början (dock lär man sig detta efter hand). Tentorna är överlag svåra, vilket iofs är bra då en hög standard kan hållas. Dock skall påpekas att eftersom tentorna på TF är såpass mycket tyngre och "svårare" än andra linjers tentor, är det svårt för en person på TF att söka t.ex. WorldWide, då en person som läst I ofta har 5:or rakt igenom (eller fyror för den delen), går före.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna, Laborationerna)
- Det går strålande» ()
- Opedagogiska föreläsare/räkneövningsledare» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Min egen motivation, svårighetsgraden är klart överkomlig.» ()
- De hindrar mig inte för att klara min utbildning, men de hindrar mig definitivt från att klara den på utsatt tid (kommer vara klar på 6 år istället). Det hindrar mig också från att hinna umgås med kompisar som inte går F.» (Studietakten, Matematik)
- Examinatorernas förmåga att göra balanserade tentor.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna, Engelska)
- Att allting sprids ut men sen ska de vara färdiga i stort sett samtidigt. Rapport, tentor, inlämningar» ()
- Det har fungerat väldigt bra hittills.» ()
- Det som lärs ut är inte relaterat till det som det examineras på» ()
- Inget av det ovanstående är något som helst hinder för att klara utbildningen. De ovanstående kategorierna är saker som gör att man faktiskt kalrar utbildningen. En hög studietakt gör att man blir starkare.» ()
- Jag har redan klart min utbildning. Ingenting hindrade mig egentligen. Det är bara den där MTS-kursen som gör att man inte blir klar i tid, för den är liksom aldrig inplanerad och tenderar att bli kvar till sist.» ()
- Inget.» ()
- Läser långsamt men lär mig fort. Att kunna allt som gås igenom är inga problem, men för mycket litteratur utöver det är svårt att hinna med.» (Mycket litteratur)
- Riktigt dåliga föreläsare. Att det finns en prestige i att det ska vara så svårt att klara sig.» (Svårighetsgraden på tentorna)
- Upplever inte att det är något som hindrar mig att klara utbildningen. Mycket beror på hur mycket tid man själv lägger ner. Kan dock tycka att innehållet per högskolepoäng inte alltid är samma för olika kurser, dvs att två kurser på lika många poäng inte har lika mycket innehåll.» (Studietakten)
- Egen motivation och självdisciplin.» ()
- Jag vet inte vad syftet är med den här enkäten men vad ni än gör SÄNK INTE NIVÅN PÅ UTBILDNINGEN GENOM ATT GÖRA DEN LÄTTARE» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Tycker att ibland så tar allting så mycket tid på chalmers som t.ex inlämningsuppgifter, rapporter etc » ()
- Ingetdera» ()
- inget» ()
- Datorprogram så som t.ex. matlab» ()
- Inget hindrar mig! Teknisk fysik var perfekt!» ()
- Uppgifter att öva på inför tentor och möjlighet att använda svar till uppgifter som en inlärningshjälp. Hjälp med att lära sig rena "fakta kurser", genom exempelvis att ha mer diskussioner i dessa kurser så man bearbetar faktan eller genom att instuderingsfrågor så man kan reklektera över den rena faktan som man mest ska lära sig utantill.» ()
- Ovanstående är inga hinder utan förutsättningar och hjälpmedel för att klara utbildningen. Om man inte klarar utbildningen beror det snarare på begränsningar hos en själv eller möjligen direkta felaktigheter från föreläsare/examinatorer.» ()
- opedagogiska föreläsare» (Mycket litteratur)
- Personligen tycker jag att nivån på teknisk fysik är lagom och ger en krävande men givande utbildning.» ()
- Att jag primärt läser ett annat program vid GU» ()
- Är med i lite för många föreningar/annat på "fritiden"» ()
- Tycker att det ligger på en hög men bra nivå.» ()
- Engelska - Ovana av facktermer och -språk. Vid de mer avancerade texterna är det extra trögrott.» (Engelska)
- Vi ej har riktigt de förkunskaper vi skulle behöva ha för alla kurser.» (Svårighetsgraden på tentorna, Matematik)
- Motivationsbrist och låg självkänsla» (Svårighetsgraden på tentorna)
- Dåligt formulerade inlämningsuppgifter. Vissa kurser har haft uppgifter där man fått lägga 4 timmar för att inse att frågan är rejält felskriven, få den rättad av examinatorn för att sedan kunna börja jobba. Sådana saker är också bra att lära sig, men inte nödvändigtvis samtidigt som man ska lära sig att lösa själva de tänka uppgifterna.» ()
- Tankten är hög, men det är viktigt att hålla en hög nivå. Många utbildningar blir sämre, TF håller hyffsat.» ()
- Kan hindra, har dock inte kuggat något pga detta.» (Matematik)
- Kurserna i helhet upplever jag som väldigt avancerade - känns ibland som om de är FÖR avancerade för att uppfylla sitt syfte(göra mig till en kompetent civilingenjör, inte ett nervvrak med höga studielån..)» ()
- Inget av ovanstående, däremot att föreläsarna inte alltid är så pedagogiska.» ()
- Laborationerna är inte svåra, men de tar mycket tid i anspråk. Man måste göra förstudier, skriva förstudierapporter, göra labbarna, skriva labbrapporter, gå på förstudiesamtal och gå på introduktionsföreläsningar. Och oftast så är labbarna utplacerade så att de dyker upp helt fel i tiden, eller så har man för många labbar på en och samma gång. Jag förlorade en gång 4 veckor precis i början av en läsperiod eftersom alla mina labbar under den terminen var placerade i början av en och samma läsperiod (labbtiderna slumpades fram). Så jag fick göra alla mina (riktiga) läxor de två sista veckorna innan tentorna. Sedan fick jag läsa igenom kurslitteraturen under sommarlovet. Det var inte så kul.» (Laborationerna)
- INGET HINDRAR MIG JAG ÄR OSTOPPBAR!!» ()
- Mig själv, jag gillar inte att "nöta". Jag tycker att svårihetsgraden på tentorna är bra, det finns svåra tentor som är roliga att klara och lätta tentor som är lätta att klara.» ()
- Stressigt ibland» (Studietakten)
- Reser för mycket för mitt eget bästa :P» ()
- Sänk inte tempot på utbildningen, rädsla för att tappa studenter kommer på sikt att vara skadligt. En Civ Ing ska vara tuff att gå igenom och ha mycket att göra.» ()
- Så länge utbildningen kräver någonting så hindrar det ju än från att klara utbildningen så egentligen kan man fylla i allt. Minskar man hindren sjunker kvaliteten på utbildningen och det är det nog knappast värt. Vill man ha en enkel utbildning finns det andra vägar att gå. Alternativt utbildar man sig inte alls!» ()
- Obligatoriska uppgifter» ()
- Kombinationen av att försöka hinna med laborationer, inlämningsuppgifter, obligatoriska uppgifter och tentor. » (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Det går fruktansvärt fort. Jag behöver lite längre tid på mig för att kunna lära mig så mycket information.» (Studietakten)
- Det är väl isf en sammansättning av alla faktorer, men mest att det kan vara väldigt hög arbetstakt under läsperioden. Men det är bra för då lär man sig det, och att planera och prioritera. Sänk inte kraven mer än vad som redan gjorts, för då försämras vår utbildning!! Detta märks tydligt på masterprogrammet Biotechnology där kraven inte alls är lika höga som under grundutbildningen. Varför ställs inte högre krav på utbytesstudenternas för- och engelskakunskaper? Verkar dock ha blivit bättre nu när det kostar pengar att studera...» ()
- upplever inga större problem» ()
- Då vi läser matte med K och Bt får vi otillräckliga grunder och har ej de förkunskaper som krävs när vi läser vidare i matematiken tillsammans med F/Tm» ()
- Korkade medstudenter är det största hindret.» ()
- Doktorander som sätter käppar i hjulen, dvs skrämmer på labbar.» (Engelska, Laborationerna)
- Det var lätt.» ()
- låg pedagogisk grad hos många föreläsare: de verkar vara mycket kunniga i sina respektive ämnen, men har ofta svårigheter i att förmedla dem till oss studenter!» ()
- Det är vissa perioder då man går 8-17 men förväntas ändå hinna med många rapporter och inlämningsuppgifter. Detta ger inte tid för att faktiskt förstå kurserna och kunna plugga på dem.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- inga av dem» ()
- Stress (att jag blir stressad och mår dåligt)» ()
- Utantillkunskapsfrågor på tentor.» (Mycket litteratur, Skriftliga uppgifter)
- Otroligt dålig upplägg på vissa kurser. Man blir ibland mörkrädd att vissa lärare tillåts fortsätta... och detta på en ledande högskola!» (Matematik)
- Salstentor som examinationsform. Tidsbegränsning på tentor.» (Svårighetsgraden på tentorna, Mycket litteratur)
- Vissa moment i kurser som jag inte anser är givande men ändå utgör en del av examinationerna. När jag inte förstår syftet med allt vi är tvungna att lära oss så är det ibland svårt att finna motivation för egna studier.» ()
- Personligen upplever jag att många av kemiteknik-kurserna har en viss svårighet på själva kursen men en mycket högre svårighet på tentan.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Inget av de ovanstående tycker jag kan betraktas som oöverkomliga hinder. » ()
- Storleken på skolan och elevgrupperna. Man blir anonym som student och får ingen personlig återkoppling på hur man kan bli bättre. Tillgängligheten av information och bristen på vettiga övningsuppgifter inom många kurser, samt bristen på facit till dessa. De flesta facit innehåller bara en siffra som svar, när det för en student som försöker förstå är heöt irrelevant, medan metoden att nå svaret och exempel på hur det skall redovisas är ovärderliga. Fientligheten hos många kursansvariga till studenter som lär sig bäst genom exempel och därifrån gå vidare till härledningar och inte genom att läsa härledningar först och sedan lösa uppgifter utan att få se hur acceptabla lösningar kan se ut. » ()
- Det går mycket väl att klara, men mycket pluggande blir ytligt i syfte att klara tentor, snarare än faktiskt yrkesförberedande lärande. Detta pga den höga studietakten. Det är karaktärsdanande, men svårt att veta hur mycket man faktiskt förstår.» ()
- Alla är hinder, det är det som är poängen. Ingen av dem känns oöverkommliga» ()
- Ingenting hindrar mig eftersom jag är klar» ()
- inget hindrar mig men det hade varit en roligare studietid om vi läst fler år. De flesta av oss pluggar ändå långt över fulltid, närmare 80 h/vecka» ()
- Inget speciellt, tycker att det är ungefär lagom svårt överlag. Tycker dock att det skulle vara med datalabbar!! Jag kan ingenting om programmering eller matlab. » ()
- Ojämn och hög studietakt.» (Studietakten)
- De e ganska lugnt» ()
- Tentorna upplever jag ofta är bestående av en samling väldigt svåra uppgifter, men där det krävs ganska få poäng för godkänt. Detta gör att när man får ont om tid men vill klara tentan är det taktiskt att plugga mer på det man redan kan och hoppa över det man har svårt för. » (Studietakten)
- Studietaktkten på teknisk fysik är oacceptabel. En stor del av studenterna mår dåligt under kortare eller längre perioder under utbildningen. Vid långt samtal med programansvarig om just detta så anses vi fysikteknologer vara mycket ambitiösare och duktigare än alla andra studenter och därför anses kunna klara av den för hårda studietakten. Absurdt.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Kvaliteten på utbildningen och upplägget. Genom att hålla att det är okej med att kugga många(vilket är bra) missar ledningen att ställa krav på undervisningen och försöka förbättra undervisningen i en kurs där 50% kuggas utan att vara rädd för att man ska göra den lättare» ()
- Att inte läsa en kurs i taget, utan flera parallellt.» (Studietakten)
- Luddiga diskussionsuppgifter på tentor borde förbjudas. vill man ha diskussion så ha seminarium istället. » ()
- Obligatoriska uppgifter» ()
- Jag upplever ibland en attityd från examinatorer där studenterna "ska" kugga i en viss grad. Det tycker jag är helt fel och om alla uppnår kunskapskraven ska alla klara tentan. Dessutom är ofta steget högt till en 3a, men lika hög ytterligare tröskel till 4a och 5a. Man borde kunna klara en kurs med goda baskunskaper, men det hinns inte alltid med på tentor som examinatorn gjort kluriga eftersom de inte vill att för många ska få överbetyg.» (Svårighetsgraden på tentorna)
- Den dåliga pedagogiken hos vissa lärare, samt att kursernas upplägg varierar mycket.» (Svårighetsgraden på tentorna)
- Min lathet» ()
- Otydliga förläsningar (ibland)» (Mycket litteratur)
- Känns ibland som att kurser ger för få högskolepoäng i förhållande till deras omfattning om man jämför med andra sektioner.» (Studietakten, Svårighetsgraden på tentorna)
- Jag har svårt att prestera på tentorna. Jag blir nervös och det låser sig ibland.» (Svårighetsgraden på tentorna)
- Stundtals svårt med motivationen då syftet med vissa moment i kurser något oklart.» ()
- Byråkrati och obligatoriska krav såsom MTS-kurser, krav på att ha minst två underskrifter på exjobbspresentationer man varit på, krav på att ha läst minst 15 poäng masterkurser på Chalmers för att få examen härifrån. För mig som läste 150% när jag gjorde utbytesår så betydde dessa krav att min utbildning tog ett halvår längre att slutföra, utan att ge mig några extra kunskaper av värde.» ()
- Har inga problem att klara utbildningen. » ()
- Framför allt kurserna i experimentell fysik som löper under hela andra och halva trejde året, tar mycket mer tid än vad poängen för kurserna motsvarar. Detta gör att man inte kan studera de andra kurserna som går parallellt normalt. Jag anser med fullständig övertygelse att detta orsakar de största problemen med utbildningen.» (Laborationerna)
- föreningsliv och lathet. » ()

18. Vad är de främsta förbättringsmöjligheterna rörande programinnehållet?

- Anpassa innehållet tll bioteknik, alternativt byta namn på programmet så det matchar det som det faktiskt innehåller. Även vara tydligare i kursbeskrivningar, t ex "mekanik med biologiska exempel" där det "biologiska" innefattar en björn som går på en pinne, ja, kalla kursen bara mekanik istället! Många kursbeskrivingar syftar till att de har biotekniskt innehåll (t ex även elkursen på bioteknik) och så är inte fallet. Namnge inte kurser på ett sätt så att förväntningarna blir felaktiga! »
- Programinnehållet är bra och väl genomtänkt. De obligatoriska kurserna från Chalmers centraladministration håller sämre kvalitet.»
- Mer kontakt med "livet efteråt". Praktik, studiebesök, mentor från arbetslivet sådant som kan hjälpa när man senare ska söka jobb. »
- Kan tycka att man borde lägga mer fokus på förståelse av fysiken i de olika kurserna, ibland klarar man sig utmärkt igenom kursen genom rent hårt mekaniskt räknande, men i slutet så har man inte fått så mycket förståelse för fysiken i sig.»
- Pedagogiken hos föreläsarna. Att få en mer sammanhängande utbildning där kursena relaterar till varandra och där det finns en kommunikation mellan de olika examinatorena så att de har en uppfattning om vad som lärs ut i andra kurser.»
- Tunga processkurser borde göras som tillval alternativt sänker svårighetsgraden på tentorna. Kanske fler muntliga tentor? Inlämningar? Inte bara så att det hänger på tentan.»
- Kursen är nästan alla lika tunga, de är alla värda 7,5 poäng! Klipp inte i poängen utan att tydligt minska innehållet. Bra exempel är regler som är 7,5 för andra linjer med bara ytterst lite mer arbete.»
- fler valmöjligheter och en möjlighet att välja mellan teoretisk och tillämpat spår tidigare. I åk 3 bör det ges större valmöjligheter. Optikkursen kan kortas ned betydligt, Termodynamikkursen kan delas i två delar, där det tillämpade spåret har större fokus på klassisk termodynamik och det teoretiska spåret får tonvikt på statistisk mekanik.»
- Fler möjligheter att välja till fler kurser (icke-obligatoriska).»
- Läs matte med F. Ta bort lite (men inte allt!) av kemitekniken.»
- Fler valbara kurser, så att inte bara process linjen är möjlig.»
- Kemiteknikkurserna går sakta jämfört med fysikkurserna... och innehåller en del onödigt skitjobb typ itererationer på papper.»
- Integrera mer projektarbeten i kurserna. Jag vet att det kostar mer pengar, men det man lär sig via projekt kommer man ihåg bättre och det hjälper oss att bli bättre på att arbeta såsom man jobbar mer i verkliga jobblivet.»
- Möjlighet att läsa flervariabeln i matten tidigare än en valbar kurs i åk3 när man glömt mycket av mattetänket.»
- Sluta skicka ut onödiga enkäter så att vi hinner plugga.»
- Att kombinera kurser så att arbetsbelastningen blir mer jämn. Ska inte poängen kursen ger återspegla arbetsbelastningen som kursen innebär?»
- Tydligare koppling till industri. Kanske gästföreläsningar eller jobba med problem från industrin. »
- Mer utmaningar. »
- Mer hjälp med info om examensjobb, mer fokus på var vi kan jobba sen och försöka få in oss där mer! »
- Läs mer matte med fysik, alternativt en extra mattekurs i slutet på ettan, som förberedelse för Komplex Matematisk Analys m.fl.»
- Mer, renare, matematik.»
- Låt föreläsare och övningsledare som är engagerade och pedagogiska få hålla i undervisningen. Så var/är fallet i bl.a. inledande matematisk analys, mekanik 2, vektorfält, komplex analys, optik, reglerteknik och kvantfysik, vilket fick mig att uppskatta dessa kurser extra mycket och jag lärde mig en betydlig del av kursinnehållet. Dessvärre finns det kurser där motsatta förhållanden råder/rådde, främst programmeringsteknik och elektromagnetisk fältteori, vilket hämmade min inlärning. Dessa kurser räddades av mycket kunniga och hjälpsamma övningsledare. Vidare vore det uppskattat med fler programmeringskurser.»
- De kurser som bara TM läser verkar inte vara helt genomarbetade.»
- Ta hänsyn till kursutvärderingarna och jobba hårt för att få fler att svara på dem.»
- Större valfrihet, återgå till det tidiga konceptet»
- Lärarnas pedagogikkunskaper, det skulle göra stor skillnad. Att få en helhet, att kurserna hänger ihop på ett bättre sätt och det blir en röd tråd. Mer koppling till vad det faktiskt är som vi gör, det blir lätt väldigt abstrakt och bara matte, vad är det som händer egentligen?»
- Lärarna i olika kurser skulle behöva kolla med varandra vad vi redan kan så att dom kan utnyttja våra tidigare kunskaper när dom förklarar nya fenomen (t.ex. i kvantfysik gäller att vi redan kan mycket från Fourieranalysen och det kan man koppla samman bättre) och dessutom stämma av så att det vi lär oss i lägre årskurser är just dom förkunskaper som senare kurser använder. Det finns ett glapp där.»
- Mer verklighetsanknytning, mindre fokusering på endast bioreaktorer och jäst.»
- fler poängsatta inlämningar och labbar, mindre rena tentor»
- Lite mer repetition av kurserna. Som det är nu är det väldigt lätt att glömma bort det man en gång kunnat. »
- bättre kommunikationer mellan föreläsare och elever. Fler diskussioner kring ämnet i mindre grupper så man verkligen får tömma ut alla de frågor man har och kanske nå en högre kunskapsnivå»
- Mer koppling till hur det funkar på ett företag men utan att sänka nivån på teorin. »
- Mer analys av data tex som i Sub Atomär kursen, där man får stora mängder färdig data att analysera. Mer stokastisk analys (jag har fått intrycket av att detta används i större utsträckning än vad som återspeglas i grundprogrammet).»
- Fler räknestugor, fler laborationer»
- Det här har kommit upp hur många gånger som helst, men snälla gör något åt Matlabundervisningen. Jag har gått fyra år på Chalmers och har fortfarande inte förstått mig på Matlab eftersom jag aldrig lärde mig det i ettan. Är det kanske möjligt att separera Matlabdelen från ALA helt och hållet? För mig som aldrig har programmerat något tidigare tog det en stund innan man ens kom in i programmeringstänket, och att då försöka lära sig programmera Matlab samtidigt som man skulle använda det i en mattekurs som jag personligen hade lite svårt för, var ganska omöjligt.»
- Det känns som att Kf hamnar i kläm ibland när programmet ligger mellan F och K, hoppandet fram och tillbaka mellan de olika institutionernas kurser upplevs ibland jobbigt och inte fördelaktigt.»
- Pedagogik! Kanske alternativa undervisningsformer?»
- Många kurser samtidigt ökar stressen, många föreläsningar med lite innehåll ger lite tid för egen läsning. Antingen önskar jag färre föreläsningar eller en uppdelning av föreläsningarna där vissa kortfattat går igenom vissa moment, och där andra uttalat är till för de som inte förstod först. »
- Vi borde samläsa matematiken helt och hållet med F och TM. Det hade gett oss bättre förberedelse inför tvåan som är mycket jobbigare än ettan i nuläget. »
- Balansera kurserna. Experimentell fysik är alldeles för tung i förhållande till poänginnehåll. Det kan också vara bra att se till att arbetsbördan blir något mindre under de intesivaste perioderna.»
- Ge högre högskolepoäng för laborationskurserna och vissa kurser. Exempelvis ges ca. 6 hp för Experimentell Fysik del 1 och 9 hp för Exp. Fys del 2, 4.5 för Vektorfält, etc. men mycket, mycket mer tid än så spenderas för att fullfölja demsamma. Poängen speglar sällan den "verkliga" innehållsmängden av en kurs.»
- Jag är inte nöjd med min master Applied Physics. Jag hade inte valt något annat idag, men jag tycker verkligen kvaliteten borde höjas. Vi var många som kom från grundutbildningen på teknisk fysik som hade samma åsikt. Efter tre riktigt bra första år har jag lämnat Chalmers med en lite bitter eftersmak p.g.a. detta, tyvärr. Det viktigaste är att förkunskapskraven följs. På första föreläsningen i kursen Modern imaging, spectroscopy and diffraction techniques fick vi höra att "för er från teknisk fysik som har läst optikkursen kommer stora delar av kursen vara repetition". Det var liknande på många kurser, men inte alla. Computational physics A och B var grymma. Tyvärr är min misstanke att kraven succesivt sänks eftersom intäkter till institutionerna bestäms av antalet studenter som går kursen och klarar kursen, om jag har förstått det hela rätt. Studenter med andra bakgrunder, d.v.s. andra grundutbildningar och andra universitet/länder, inte alltid har rätt förkunskaper. Man får gärna gå applied physics med andra bakgrunder än teknisk fysik, men man ska uppfylla förkunskapskraven som står beskriven för varje kurs. Nivån på varje område ska inte sättas av den student som har minst förkunskaper.»
- Den här frågan är alldeles för vid! Förbättring med avseende på vad? Beroende på vad som avses bör svaret kunna variera nästan hur mycket som helst.»
- Allt behöver inte vara sjukt svårt bara för att man läser fysik!»
- Bättre anknytning till näringslivet.»
- Det behövs tydligare information om hur kurserna hänger ihop, vad man ska använda kunskaperna till och varför.»
- Mer valmöjlighet»
- Koppling till näringslivet. Hur får man jobb på att ha läst kvantfysik? I göteborg finns det inte många sådana jobb om man inte vill doktorera.»
- Tydligare fokus på teknikämnen på F.»
- Då vi läser många matematikkurser tillsammans med TF och TM så borde vår grundläggande analyskurs ses över så att vi har ungefär samma grundkunskaper som dem. Som det ser ut nu så känns det som att vi kan ha missat saker som fysikerna kan vilket försvårar senare kurser för oss.»
- Bör ha striktare regler för hur en rapport ska se ut redan i början av utbildningen, och inte bibliotekets riktlinjer, de matchar inte de internationella konventionerna för rapportskrivning inom fysik. Mer linjär algebra behövs. Några arbeten på engelska under grundutbildningen vore bra.»
- Stressnivån. Minihöstlov (det räcker att sista tentan ligger på onsdagen eller torsdagen på kandidatnivå, så man iaf får 2-3 dagar att hinna andas på). Bra att vi inte har poängkrav för att få gå vidare till år två eller tre o dyl, CSN räcker som stressfaktor. Lite mer anknytning till arbetslivet också, ibland känns det som att vi alla förväntas fortsätta inom akademin. Skillnaden mot de kurser jag läst på Maskin är rätt stor.»
- Mer fysikkurser»
- Återinför mastersprogrammet Fundamental Physics.»
- Jag tycker det känns som att jag lär mig betydligt mindre på mastersnivå än vad jag gjorde under grundutbildningen. »
- Fler räkneövningar och föreläsningar»
- Att höja kvaliten på kurserna. Nästan alla kurser som inte lästs med F har varit alldeles för slappa. Inte för att F:s tempo och nivå är den bästa alltid kanske, men det är skrämmande hur det är på Z och D.»
- Alla bonusuppgifter görs i matlab. Ändå läser vi java lp2 för att sedan inte nämna Java mer. Gör en ordentlig Matlabkurs istället. Ett stort stressmoment är verkligen att känna att man inte behärskar matlab. Tyvärr finns inte heller så mycket fri tid att öva på och ingen ansvarig lärare att fråga. »
- Jag hade velat veta vad som krävs för en doktorandtjänst. Jag har inte, och kommer aldrig få de högsta betygen pga dyslexi, men jag kan mycket mer än vad som kommer fram på tenotorna. Om man älskar att undervisa (och har god erfarenhet av detta sedan tidigare) samt att man gärna hade forskat så saknas fortfarande klara besked om ifall det kan räcka till en doktorandtjänst.»
- Att se till att vi faktiskt kan nånting vid tentamen, och att vi lär oss något av det. Svåra tentor är bra då det tvingar oss att ha stenkoll på kurserna, men konceptet känns ändå förlegat.»
- Vill inkludera maskinelemental i utbildningen. Kan byta ut kvantfysik, subatomär fysik eller något liknande.»
- Att behålla den höga nivån och de höga kraven! Chalmers är en av de (få) skolor i sverige som är såpass populära att man har "råd" (elev-underlagmässigt) att ställa så höga krav på eleverna att inte alla klarar sig. »
- Mer meningsfull mekanik-kurs»
- Bättre kommunikation mellan studenter och programansvarig om vad kurser ska ge på pappret och hur det ser ut i verkligheten.»
- vissa obligatoriska kurser (speciellt på masternivå) gör att det känns för spretigt, jag känner att det vore bättre att kanske göra dem valfria eller placera dem som förslag för en viss inriktning»
- bättre genomgång av matlab. Det känns som om föreläsaren antar att alla har någorlunda bra koll och går därför inte igenom varje steg av en kod/kommando.»
- Lärarnas pedagogik, i synnerhet demenstrationer. Många gånger blev föreläsningar svårförstådda i onödan, även med rejäl förberedelse.»
- Lite mer verklighetsföränkring i form av någon kurs som involverar arbete mot näringsliv på något sätt. Gärna genom att till exempel kandidatarbetena kan utföras på företag.»
- - Mer feedback på språk och disposition för rapporter o.d. Vad jag förstår så finns det redan sådana idéer för expfysen. - Fysiken omkring oss samt miljöfysiken skulle definitivt kunna förbättras.»
- Att hitta examinatorer som är mer inspirerande och kan hitta tillämpningar inom biotekniken. Fler studiebesök vore en väldigt bra morot i alla årskurser så att man kommer ihåg vad det är man kämpar för. »
- Mer förståelse hos föreläsaren om vilka förkunskaper man har. Som Kfare hamnar man ofta i kläm när man läser kurser tillsammans med F och TM. »
- Sluta tjafsa om etik hela tiden och hållbart utvecklingsperspektiv och inse att det ej är realistiskt att ha en mattekurs upplagd på sådant vis.»
- Ta bort fysiken omkring oss och lägg in en kurs i Matlab/Mathematica som TM har. Har man inte programerat innan är det sjukt svårt att sätta sig in i det och kunna göra bonusuppgifterna. Reglerteknik är alldeles för flummig, mer teori och mindre ad-hoc lösningar (dock en bra kurs att ha om den kunde fixas till). Datorintron gav inte mycket förutom ångest och stress i början av ettan när man behöver det som allra minst. För mycket inriktat på småsaker som tex att lära sig hemsidan till studentkåren utantill. Exp. Fysen har dåliga/ointresserade labhandledare och dåligt matriel i labben.»
- Pedagogåska föreläsningar. Samt en bättre kontinuitet i föreläsningarna. Mer prat över gränserna mellan kurserna»
- Bättre förberedelser inför näringslivet, inte genom lunchföreläsningar, utan genom integration i kurserna och mer engagemang från föreläsarna. Det är en svaghet att näst intill alla föreläsare förespråkar en akademisk karriär. Bättre information från studievägledare/administratör. Vi fick ingen information öht om masterprogram förrän någon vecka innan vi skulle söka. Detta borde vi fått redan under slutet av andra läsåret. Feedback på labbrapporter och grupparbeten. Hur ska man kunna bli bättre på att skriva rapporter om man inte vet vad man gör bra eller dåligt? Man ska inte behöva tjata på en examinator för att få feedback. Jag tycker det ska va deras skyldighet att ge oss återkoppling.»
- Inkludera mer kopplingar till modernare kemi/kemitekniska tillämpningar. T ex solceller, mineralbrytning, biobränslen, etc.»
- Försöka integrera mer verklighetsorienterad kunskap i programinnehållet för en ingenjör.»
- Höja standarden på utbildningen inom komminikation och presentationsteknik samt rapportskrivande. Se till att vi har de förkunskaper som krävs för kurser och utbilda lärarna i pedagogik»
- Skulle hemskt gärna ha mer praktiska inslag, gärna genom samarbete med arbetslivet. »
- Mer valbarhet, tidigare. Se över masterprogrammen så de håller någorlunda jämnt takt..vissa är ju liiiite hårdare än andra (alltså höj standarden på några som lackar efter)»
- Jag tycker att en del frågor hamnar helt i skymundan. Det är de lite "mjukare" kunskaperna som inte prioriteras överhuvud taget. Pedagogik, rapportskrivning med feedback, hur man ger konstruktiv kritik till varandra är typiska sådana saker. Jag tror att det inte bara räcker att ta in sådana saker i exempelvis presentationstekniken. Vi måste även få in det i andra kurser, kontinuerligt under utbildningen, för att visa att det är viktigt att inte bara förstå och ta in kunskap, utan också kunna förmedla den och värdera den. I alla kurser med rapportinlämningar borde man få respons på både innehåll och språk. Vi borde öva oss på att bedöma andras, opponera, i större grad. Kort sagt, vi behöver inse vikten i att inte bara kunna matten och fysiken! »
- Man borde ta bort alla onödiga moment så att vi hinner koncentrera oss på våra läxor. Det borde inte vara så att vi endast hinner läsa våra läroböcker när vi inte är upptagna med rapportskrivning eller tredygnslabbar. »
- Ta bort Industriell ekonomi E IT2, 7.5hp IEK415 och kanske lägga in lite mer programeringsteknik istället.»
- En ingenjör måste ha möjlighet att möta arbetslivet redan under utbildningen, idag uppmärksammas den akademiska biten på ett bra sätt, medans industrin missas ofta. De möten med människor som jobbat i industrin (eller studiebesök) uppskattas mycket och är mycket värdefulla för oss som inte har tänkt doktorera. Jag saknar helt det ekonomiska synsättet under utbildningen, ingenjörer bör veta något om detta. Alla håller inte med och detta bör kanske därför göras valbart, något som inte är speciellt lätt att få in i schemat när jag endast har 22.5 hp helt valfria under mina 5 år. Kf är i marknadsförningen ett beräkningsinriktat program, vilket inte helt märks genom hela utbildningen. Detta borde stundtals kunna förstärkas, kanske genom sammarbete med K, F och TF med några valbara kurser. Kanske ska ges möjlighet att välja några kurser redan i trean? Viktigast just nu känns att verkligen finna vad som är unikt med de program som finns. Jag kan tänka mig ett Kf eg borde slås ihop med Tf med möjligheten att välja spår mot kemi? Men i stort känns det som att programmen är bra och de som bestämt de senaste åren förtjänar beröm. »
- Rent generellt är programinnehållet bra.»
- Innehållet i programmet i sig är bra, däremot tror jag att man skulle kunna sänka studietakten eller svårighetsgraden på tentorna lite utan att förlora på det. »
- Satsa på pedagogiska föreläsare. Varför hamnar alla dåliga föreläsare från andra program hos oss och stannar där?»
- Vissa kurser som ligger inom kemiteknik sektorn har delvis vacklande standard, mycket är väldigt bra, men vissa föreläsare/föreläsningar är inte alls instruerande eller pedagogiska, det handlar ibland om att klicka igenom 10 sidor spower point och det ger sällan något. Ibland är även vissa föreläsningar så övergripande inom ett område att de egentligen inte får sagt ett dugg. Det borde bli mer skrivande och visande på tavlan från en del föreläsare på kemitekniksidan, Krister Ström är ett föredöme för detta. Det är också i motsats mycket hög standard på föreläsningar som ges av matematik och fysik institutionerna, kanske kan man lära sig från dessa lite mer.»
- Se över innehåll i de olika kurserna så att det inte krockar och överlappar så mycket. Ändra så att arbetsinsatsen och antal poäng på en kurs överensstämmer! Tex Cell & Molekylärbiologi 2 är 4.5 hp och Molekylär bioteknik är 13.5 hp, men arbetsinatsen är like om inte större i Cell2. Där är något fel och det känns inte bra att det är så. Statistikkursen är bra och väldigt användbar, det märker man i högre årskurser! Däremot kanske bioinformatiken tas bort därifrån och göras till en egen liten kurs om man vill att studenterna ska lära sig något om det. (Dock har ju masterprogrammer försvunnit, så det är kanske bra som det är). Även Bioreaktionstekniken och försöksplaneringen är väldigt bra och välbehövliga kurser! Dock är jag överlag ganska besviken över de riktiga bioteknik-kurserna, men en stor förbättring har gjorts när Chalmers och Dina tog över Cell & molekylärbiologi 1 & 2. Men som sagt, se gärna över kursinnehållet!»
- Skulle gärna se en lite högre svårighetsgrad på högskoleutbildningen, i de fall då jag har jämfört våra kemitentor med civilingenjörsklassernas tentor förefaller skillnaden i djup vara ENORM! Vi ska vara mer praktiska sägs det, men att kunna kemin är ändå grundläggande om vi vill avancera i yrkeslivet.»
- Dela upp kemikursen i årskurs ett till tre delar med tre separata tentamina. (Såsom Analys och linjär algebra)»
- Det bästa hade varit att läsa matten första året tillsammans med F/Tm. Detta eller att åtminstone förminska kursen tillämpad matematik och läsa mer summor/serier. Man skulle till exempel kunna slopa tentan i tillämpad matematik, och ha en tenta på bara serier och summor. »
- Bättre språkkunskaper hos föreläsare Bättre pedagogik hos föreläsare»
- Ge bättre matematik-undervisning i årskurs 1»
- Saknar kunskaper statistik och databehandling t.ex. hur man använder "error bars". »
- Mer av allt. Mindre repetition och högre krav. Det är förihelvete Chalmers vi pratar om, det här är ju löjligt.»
- Högre pedagogisk nivå hos föreläsarna!»
- Det borde finnas en stresshanteringskurs som man kan få hp poäng för»
- Mer bioteknik! Det är ju därför man går denna utbildningen. Vi har otroligt lite bioteknik och det är därför halva vår klass har hoppat av.»
- bättre utbildning i programmering och statistik. Mer näringslivskritiska soft-skills som projektledning, förhandlingteknik, presentationsteknik. »
- Att alla inom kemi-och bioteknikutbildningarna läser gemensam inledande matematik tillsammans. Eller iaf Kf. Det har varit lite svårt när Kf ska senare klara av F:ares tempo och kurser utan att ha samma grund som de.»
- Mer valfrihet, dvs färre obligatoriska kurser.»
- Mindre fokus på teorin i matematiken och mer fokus på applikationerna av matematiken. Åtminstone minska teorins del av tentorna. Jag är inte helt nöjd med att det att det i princip alltid är en tentamen som är den avgörande examinationsformen för huruvida man blir godkänd eller inte på en kurs. Alla människor kan inte prestera optimalt under stor tidspress men kan kanske prestera väldigt bra ändå under mer avslappnade former som tex i näringslivet. Man har visserligen deadlines där men seriöst, tentor är tentor och de är extremt stressande och ibland dåligt/orättvist utformade. Tentapluggande leder inte till långvariga användbara kunskaper, det leder bara till svampkunskap som försvinner lika snabbt som den förvärvades. »
- Mer pedagogik i föreläsningarna»
- Om man hade bytt ut ALA kurserna till fysiks matematikkurser så tror jag att Kf-arna hade klarat sig bättre i de mer matematiskt krävande kurserna.»
- Fler räknestugor!»
- Se till att de som har hand om kurserna (särskilt de kurser som av många elever upplevs som svåra, eller där många år efter år kuggar första tentan på kursen) undervisas av någon som verkligen brinner för att lära eleverna det de skall kunna. Att ha en professor som hellre forskar att undervisa dessa är resursslöseri. sätt dem på "lättare" kurser istället och låt de som vill att eleverna skall utvecklas ha de svåra.»
- Ha mer klassiska ingenjörsämnen, det är för teoretiskt i vissa ämnen. Kanske minska lite på molekylär och cellbiologikurserna och ha mer beräknings/ingenjörskurser så att man får lite mer bredd.»
- Inför matlab tidigare, redan i de första kurserna. Behöver inte vara de mest avancerade uppgifterna. Bättre o lägga fokus där än i kursen "matematik i kemitekniken". Tycker man i den kursen redan ska känna till grundläggande matlab så man kan använda tiden mer till problemlösning av de uppgifter man fick. Ta bort teknisk kommunikation och ersätt med en kurs inom kemiämnet. Man kan lägga sånt under några timmar på introduktionsveckorna istället. »
- Kvalitetssäkring av kurslitteraturen»
- Någon slags obligatorisk kurs för föreläsarna då många av dem tyvärr är helt odugliga.»
- Teknisk matematik saknar en röd tråd. Det borde kanske finnas flera röda trådar för olika inriktningar (matematik, ekonomi, programmering, statistik). Egentligen kanske det vore bättre om programmet togs bort och det istället tillkom matematikspår på befintliga utbildningar, men det skulle nog vara svårt att marknadsföra. Färdiga förslag på kurspaket skulle åtminstone hjälpa. Som det är nu är det alldeles för stor risk att studenter väljer kurser som inte passar ihop och inte ger någon helhet. Jag är ganska nöjd med mina kursval, men jag har fått göra mycket egen research för att hitta de som passade.»
- Tydligare röd tråd.»
- Måste se till att göra de obligatoriska momenten förståeliga och relevanta. Både MTS- och miljöobligatorierna är värdefulla och borde vårdas, men då borde de göras genom bättre integrering med övriga kurser. Det finns många kurser där MTS-områden såsom etik kan diskuteras i en kurs.»
- En satsning på pedagogik, samt eventuellt i vissa fall skrivande av kursspecifik litteratur, i kurser där förekommande litteratur endast tangerar kursens innehåll (exempelvis Elektriska Nät och System skulle behöva ny kurslitteratur, exempelvis Kvantfysik har tjänat mycket på att göra just detta).»
- Kokppla teori till verkliga exempel och visa relevans. Blanda bottom-up med top-down undervisning. Nu är undervisningen bara bottom-up och svårt att förstå i förväg vad nyttan är. ALLA borde läsa en genuskurs. Inkl. examinatorer.»
- Fler datalabbar! Ibland lättare övningsuppgifter, ibland kommer inte de svåra inlämningsuppgifterna på tentan ändå. Mer MILJÖ och etik integrerat i utbildningen, att man i vanliga lektioner ibland funderar över vad man kan använda kunskap till, och om detta stämmer överens med ens ideal. »
- Närmare anknytning med yrkeslivet, mer fokusering på förståelse (övergripande principer, analys mm) än fakta, fler tillfällen att diskutera och få svar på frågor, tvärvetenskapligt utbyte med annan sektion »
- Fler valmöjligheter samt borttagande av de både fördummande och röriga miljöprocesskurserna»
- Valbara kurser.»
- Se över vad en högskolepoäng egentligen ska innebära!»
- Höja kvaliteten. Mer fokus på ingenjörskap vilket missas av många föreläsare från fundamental fysik eller rena matematiker. Sammarbete mellan institutioner för att förbättra kurserna.»
- Det känns som att vissa tentor är onödigt svåra och examinatorn vill bara "sätta dit en".»
- Jag tror att Teknisk Fysik förlorar kvalitet på Kandidat+Master-upplägget. Kurserna på Master är inte en rak fortsättning från kandidaten.»
- Att föreläsare får mer undervisning i föreläsningsteknik. Allt blir inte bättre med powerpoint!»
- Föreläsningarna i de teoretiska ämnena borde kunna vara mycket mer pedagogiska. Stor del av det som sägs under en föreläsning går mig (och jag tror många andra) helt över huvudet.»
- Större möjligheter att förbättras och utvecklas och inte enbart bedömas, samt en bättre koppling mellan kurserna. Dels bör föreläsarna kunna ha koll på våra förkunskaper, vilket inte sker idag. Dels bör generella färdigheter som att skriva en rapport, hålla ett föredrag, lägga upp en projekt vara en röd tråd genom utbildningen. Idag hålls muntliga presentationer som är rent av dåliga, men inget säger "stopp" om man tex. drar över tiden rejält. Att själv planera ett projekt och samarbeta med andra människor är svårt, och vi lär oss inte detta i tillräckligt stor utsträckning idag vilket märks när man börjar med kandidatarbetet. F-are bör dessutom bli bättre på att interagera med sina medstudenter och både kunna ge och ta kritik för att kunna utvecklas. Idag får vi ingen respons på exempel expfysrapporterna vilket gör att man inte blir bättre på att skriva rapporter. Dessutom tror jag att vi behöver mer inslag av numerisk analys och datoruppgifter på kandidatnivå. Man kan nästan läsa hela tvåan och trean utan att använda matlab eller liknande program, vilket inte är bra.»
- Jag har ett förslag på tillägg i utbildningen. Jättemånga studenter pratar om att de vill lära sig programmet LateX, men det är svårt att komma till skott på egen hand. Kan ni inte lägg in detta i utbildningen? Om inte obligatoriskt så i alla fall valbart? Jag tycker att det är svårt att förställa sig hur man tillämpar kunskapen som ingenjör, och vilka metoder man använder i arbetslivet. Sitter man verkligen med linjal och jämviktsdiagram? Vilka datorprogram används? Kommer man behöva Matlab? Etc. Vad gör ingenjörerna? Jag önskar mer förankring till det framtida arbetslivet som ingenjör! Vi på K är generellt sett dåliga på matematik och Matlab, jag önskar mer sådana kurser.»
- Att ge en jämn fördelning av den konstanta superhöga arbetsbelastningen»
- Framförallt handlar det om att utveckla redan existerande kurser och att anpassa dem efter alla inlärningssätt. Se till att det finns föreläsningsanteckningar att tillgå på internet tex, länkar till videoföreläsningar på andra högskolor etc. För att bättre förstå poängen bakom bevis, som nog är nytt för många från gymnasiet, skulle en kort kurs i logik/bevisteori kunna ingå i typ fysiken omkring oss. »
- Skrota attityderna kring kuggstatistiken, att kuggar 75% är det en bra tenta. Sätt upp mål, arbeta med kurserna och se till så att fler studenter kan ta sig igenom och att fler vill ta sig igenom kemiprogrammet. För idag är det ett gammalmodigt som saknar en röd tråd. »
- tydlig föreläsning (helst på svenska) Det finns vissa föreläsare som går inte förstå (både svenska o engelska)»
- Mer valbart när det gäller den mer tillämpade delen, tex inte ha obligatoriskt med kemis termo då den är till stor del kemi baserad. Ha antingen fysik för ingengörer eller fysiks termo som alternativ. Möjligen även en specialkurs i matematisk termodynamik/fysik»
- Mer räknestugor, mindre arbetsbelastning på det sättet att lärare som håller kurser som går samtidigt kommunicerar med varandra så att allt inte kommer på en gång. »
- Mer diskussion om kursernas syfte och användbarhet. Användningsområden för den kunskap vi skaffar oss.»
- Fler valbara kurser som är relevanta för utbildningen»
- Mer förankring i verkligheten hos kurserna, bättre rutiner och tydligare krav för föreläsare angående vad som ska finnas på kurshemsidor. »
- Lite för mycket experimentiell fysik. Hade räckt med ! 3dygns i tvåan.»
- Ta bort byråkratin. Minska antalet labbar. Mer koppling mellan verklig praktik och teori/uppgifter.» (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)
- En betydligt skarpare kontroll av kvaliteten på kurserna!» (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)
- Ta bort presentationstekniken och informationskompetensen. Möten med bibblan under kandidatarbetet var dock bra.» (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)
Genomsnitt totalt för detta stycke: 3.05

Praktikaliteter

19. Hur nöjd är du med tentamen som examinationsform?*

1 - inte alls nöjd»		8		1%
2»		41		8%
3»		96		19%
4»		183		36%
5 - helt nöjd»		167		33%
Vet ej»		23

Genomsnitt: 3.92 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

20. Vilka examinationsformer skulle du föredra*

518 svarande

(på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)

Skriftlig tenta»		360		69%
Projekt i grupp»		220		42%
Projekt enskilt»		156		30%
Dugga»		234		45%
Munta»		147		28%
Hemtenta»		167		32%
Inlämningar enskilt»		260		50%
Inlämningar i grupp»		170		32%
Vet ej»		33

- Tycker muntor är jätte bra» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Vanlig skriftlig tenta funkar nog bra i de flesta kurserna. » (Projekt i grupp, Dugga, Hemtenta)
- Vore kul med större variation av ovanstående» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- En fördel med tentor är att det finns visst regelverk kring hur många tentor man kan ha per period etc. Det ger en viss säkerhet för oss studenter.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Munta, Hemtenta, Inlämningar i grupp)
- Kunde vart något iallafall i kemi med att fullborda ett mer avancerat labbtillfälle utan handledning.» (Skriftlig tenta)
- Alla examinationsformer där man tvingas lägga ner mycket arbete (självständigt) och tänkande själv är mycket bra då det skapar en utmärkt läroprocess. Skulle gärna se mer enskilda hemtentor där det krävs en stor arbetsinsats, men att man även får hjälp på vägen av tentabeskrivningen för att klara det mesta (dock med en rejäl arbetsinsats). Skriftliga tentor kan ibland kännas som ett lotteri där det gäller att ha haft turen att räkna ett liknande problem som de som kommer på tentan. Duggor eller inlämningsuppgifter som är utspridda över läsperioden är också väldigt bra då det stimulerar arbete under kursens gång.» (Projekt enskilt, Dugga, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Variation förnöjer och då minskas också risken att man presterar generellt dåligt för att man inte är bra på att skriva tentor. Olika typer av kurser lämpar sig olika bra för de olika examinationsformerna.» (Vet ej)
- Skriftlig tenta föredrar jag, eftersom att det bäst garanterar att man lärt sig kursinnehållet, gruppinlämmningar/projekt ibland är också bra, men främst för att öva sig på grupparbete som arbetsform.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Inlämningar i grupp)
- I vissa kurser innehåller examination ej svåra men omfattande räkneuppgifter. Om man bortser från policy med högst två tentor i varje tentaperiod, finns det då möjlighet att fördela tentan på två dagar där man skriver del A första dagen och del B andra dage? Både del A och B fungerar som vanliga tentor.» (Skriftlig tenta, Dugga, Munta, Inlämningar i grupp)
- Tenta är också bra ibland, för grundfärdigheter typ räkning! Men enskilda inlämningar/hemtentor är grymt bra för att verkligen fatta svåra grejer. Det är omöjligt att skippa de svåra bitarna om man har mer (individuella) inlämningsuppgifter. Med gruppinlämningar kommer det alltid att vara ca hälften "fripassagerare".» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Skriftlig tenta FTW!» (Skriftlig tenta)
- En mer varierad form av examination generellt hade jag uppskattat. Skriftlig tentamen är ett väldigt snävt sätt att bedömma en mycket specifik typ av inlärning. En metodik som i många avseenden saknar relevans för arbetslivet. När i arbetslivet kommer du bli instängd i ett rum utan hjälpmedel för att under 4 timmar lösa en uppgift på egen hand?» (Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Ofta är det så mycket material som ska gås igenom att man inte lär sig något utan det blir mest fokus på att klara tentor. För mig är det ganska omotiverande att inte hinna lära sig något utan bara lära sig en mall utantill för att lösa en viss sorts problem. » (Projekt enskilt, Dugga, Hemtenta)
- Hemtenta, projekt eller inlämning, själv eller i grupp, med riktigt svåra uppgifter så man måste sätta sig in i ämnet och utnyttja de informationsresurser som finns, sen en påföljande munta som kontrollerar att man inte bara tagit någon annans svar tycker jag är den bästa provformen. Känns mest likt hur man arbetar efteråt också. » (Projekt i grupp, Projekt enskilt, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Tentor är bra! » (Vet ej)
- Examination bör anpassas efter kursinnehållet, det finns ingen typ av examination som alltid är bättre.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Liiite mer variation! Efter fyra år vet jag inte hur man skriver en hemtenta (något en sammhällsvetare har garanterat stenkoll på)» (Skriftlig tenta, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Inlämningar utspridda över hela kursens gång! Detta bidrar till lättare att motivera sig att lägga mer studietid tidigt istället för att "tentaplugga" sent.» (Skriftlig tenta, Dugga, Munta, Inlämningar enskilt)
- Känns som att tentor är det alternativ som passar våra mer teoretiska kurser bäst. Dock i de kurser som inte är "så tekniska", te.x. miljökursen, skulle det kanske vara möjligt att ha en mer muntlig examinationsform (eller mer uppsatsskrivning) som är mer fokuserad på dikussion och förståelse.» (Skriftlig tenta)
- Det är nyttigt med inlämmningsuppgifter, det gör att man ligger i fas. Det vore ju skönt om man slapp salstentor, men de är ju lättaste och bästa sättet. » (Skriftlig tenta, Dugga, Inlämningar enskilt)
- Om inlämningar i grupp skall ske, är det viktigt att läraren/föreläsaren/examinatorn tar reda på om alla i gruppen verkligen gjort lika mycket, och om alla verkligen är värda lika slutbetyg på kursen.» (Skriftlig tenta, Dugga, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Det viktigaste är att det är mer varierat än det är idag.» (Skriftlig tenta, Dugga, Inlämningar enskilt)
- Beroende på kurs så passar olika examinationssätt» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Dugga, Munta, Inlämningar enskilt)
- Det borde bara vara en tenta i kurserna, och inget annat, inga inlämningar, duggor och sånt. Ofta känns det som att dessa bara är i vägen och att man inte lär sig nåt av dem, de tar bara tid ifrån pluggandet ("gött, nu är vi färdiga med inlämningarna, nu kan vi börja lära oss saker").» (Skriftlig tenta)
- Vad är egentligen skillnaden på en hemtenta och en enskild inlämning? Sen gillar jag egentligen att göra projekt, men tyvärr har jag nog aldrig känt att jag lärt mig lika mycket i kurser som examineras med projekt som de med tenta eller inlämningar. Surface and nanophysics är en sådan kurs, tre projekt som enda examination, och jag minns knappt vad kursen handlade om.» (Skriftlig tenta, Dugga, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Tenta är ok också. Det är väl snarare innehåller i kursen som avgör lämpligheten för olika examinationsformer.» (Projekt i grupp, Projekt enskilt, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Tycker det är bra som det är: många kurser med tentor, men även vissa grupparbeten och inlämningar som ska göras också.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Tycker att tenta är jättebra!» (Vet ej)
- Tentor är bra för man tvingas lära sig saker bra/djupt. Kan kompletteras med projekt/större inlämningsuppgifter för att få djupare förståelse inom vissa ämnen/delar » (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt)
- Inlämningar enskilt är bra om det är möjligt att under kursens gång få lämna in uppgiften igen och ändra på det som inte var bra från början. Annars är tidsåtgången för att göra en inlämningsuppgift inte riktigt proportionell mot inlärningsvärdet (lär sig för lite med tanke på tiden).» (Skriftlig tenta, Inlämningar enskilt)
- Labbarna var bland det bästa vi hade!» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp)
- Mer projekt skulle kunna utmana studenterna mer och vara givande, men kräver samtidigt större insatser från föreläsarna.» (Skriftlig tenta, Projekt enskilt)
- Jag har märkt att jag brukar lära mig mer i kurser med inlämningar. Jämför med fallet att man "bara" försöker klara tentan,» (Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- En kombination av dessa tre är vad jag tycker fungerat bäst. Man lär sig mycket men det blir mycket jobb för föreläsaren med så är ej möjligt i alla kurser. » (Dugga, Munta, Inlämningar enskilt)
- Kanske inte ta bort tenta helt men lägga in dessa moment som "bonuspoäng" så tentan blir en mindre del utav examinationen. Vissa kurser måste ha tentor tex mattekurserna.» (Projekt i grupp, Projekt enskilt, Inlämningar enskilt)
- Tycker det är bra när tentorna har en godkänt-del och en överkursdel. I allmänhet tycker jag att variation på examinationsformer är bra och gärna mindre projekt/labbar/duggor under läsperioden för att man inte ska tentaplugga sig igenom hela utbildningen.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Inlämningar enskilt)
- Överhuvudtaget vore det bra att minska antalet salstentor, ett lysande exempel är Kvantfysik-kursen som vi läser just nu, mycket givande examineringsform som gör att man hela tiden håller studietakten uppe.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Upptäckte idag på tentan att jag skakade så mycket av stress/nervositet att jag inte kunde knappa rätt på miniräknaren. Känns inte som om det är det som är syftet med en tenta..» (Projekt i grupp, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Variation är bra. För olika kurser passar olika examinationsformer.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Vad är skillnaden på projekt och inlämning egentligen?» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Inlämningar i grupp)
- Formerna för examination är rätt som de är, däremot missar många kurser att testa de faktiska målen och syfterna med kurserna. Tentor som mest går ut på att iterera, inlämningar som inte fyller något syfte eller är alldeles för lätta, men det är mer kursspecifika problem än strukturella.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt)
- Tenta är ett utmärkt examinationsform på de flesta kurserna.» (Vet ej)
- Jag skulle gärna arbeta i projekt som blandar teorikurser med kurser som presentationsteknik.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Dugga, Munta)
- Grupparbeten är inte bra i stor utsträckning eftersom man kan bli ihopparad med någon som inte alls är på samma nivå. Det är bra att skriva tex labrapport två och två och att göra kandidatarbetet i grupp, men annars tycker jag att examinationsformerna är bra som de är!!» (Skriftlig tenta, Projekt enskilt, Dugga, Inlämningar enskilt)
- Tror att det skulle vara en fördel i vissa kurser, de som är lite svårare, att ha duggor ungefär efter halva kursen som ger bonuspoäng till den riktiga tentan alternativt att man betar av en edl av tentan. Jag tror att det skulle leda till att fler börjde plugg i tid. Jag tror inte bara att det skulle medföra bättre resultat på tenan utan också att kunskaperna inte glöms bort lika lätt/snabbt.» (Skriftlig tenta)
- inte enbart enskilda projekt och inlämningar förstås, men som det har varit så har vi aldrig haft sådana.» (Projekt enskilt, Inlämningar enskilt)
- projekt och inlämningar ger inte en tillräckligt bred kunskap i ämnet, då man väljer "intresseområde"» (Skriftlig tenta, Dugga, Munta, Hemtenta)
- Alla sätt är okej, men det är nästan enbart salstentor. Hade varit kul med en hemtenta någon gång.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Helt nöjd med vanlig form av skriftlig tentamen» (Vet ej)
- Det beror väldigt mycket på vilket ämne det gäller, men på Chalmers hittills verkar 80-90% gå ut på skriftlig tentamen, oavsett ämensområde.» (Skriftlig tenta, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- En jämn fördelning av de ovanstående hade varit optimalt, istället för i stort sett endast skriftliga sals tentor.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- I de fall där grupparbeten skall examineras anser jag att själva processen i arbetet skall betygsättas mer än resultatet. Annars leder det till stora konflikter i onödan p.g.a olika motivationsnivå hos eleverna. Dessutom skall alla grupparnbeten som motiveras av att man skall lära sig samarbeta, ingå i grupper etc skrivas in som mål i kursplanen. Det är oacceptabelt att det i många kurser förekommer dolda kursmål i form av grupparbeten som inverkar avsevärt mer på betyg än faktiska kunskaper som står med i kursplanerna.» (Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Det som jag främst skulle föredra är tentor som berör relevant kursmaterial och ej som i vissa fall utgår från att kugga studenter och sätta dit de som ej läst tillräckligt mycket extra vid sidan av det fokuserade kursmaterialet. Sedan upplever jag att det ofta är projekt, inlämningsuppgift, labbar, dugga OCH tenta så det känns inte som en relevant fråga eftersom allt redan är med i kurserna men bara den skriftliga tentan är den riktiga examinationen. I computional fluid dynamics-kursen hade vi en så kallad "dugga" på 4 timmar som var exakt som en ordinarie tenta men hette dugga för att den var förlagd efter bara fyra veckors studier. Så definitionen dugga som litet skriftligt prov kanske borde göras mer allmänt förekommande om man nu ska utnyttja dem som examinationsform.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt)
- Jag går nu på ett mastersprogram med mycket inlämningar. Det är en mycket bättre examinationsform som uppmuntrar till reflektion på ett helt annat sätt. Det tror jag de flesta vet, problemet är väl bara att det är dyrt och svårt att genomföra för stora klasser.» (Projekt enskilt, Munta, Inlämningar enskilt)
- Skulle gärna se mer projekt, om möjligt. » (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt)
- inlämningar tar väldigt mycket tid, jag tror ej heller de visar vad studenten kan utan mer hur mycket tid och bra studiekamrater hen har.» (Skriftlig tenta)
- Alla former är bra på sitt sätt och de förstärker varandra. Den bästa förbättringen hade varit att ha flera examinerande delar, dvs inte en jättestor» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Blandning av flera är bäst» (Skriftlig tenta, Projekt enskilt, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Problemet med tenat är när de genomförs dåligt» (Skriftlig tenta, Inlämningar enskilt, Inlämningar i grupp)
- Tenta är i allmänhet bäst, men ibland passar munta eller projekt bättre. Att ha laborationer, dugga enskilda inlämningar eller projekt är bra som deleximination under kursernas gång.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Munta)
- Beror på ämne, kombinationer av allt blir ofta väldigt mycket arbete.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Hemtenta, Inlämningar enskilt)
- Beror mkt på kursinnehåll, munta trevligt men många kurser vi har lämpar sig för tenta.» (Vet ej)
- en blandning av alla dessa är bra, kurser med inlämningsuppgifter ger generellt mer än dem utan. Studievägledningen på F lämnar mycket övrigt att önska.» (Skriftlig tenta, Projekt i grupp, Projekt enskilt, Dugga, Munta, Hemtenta, Inlämningar enskilt) (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)

21. Hur nöjd är du med de faciliteter som finns?*

Datortillgång*
518 svarande

1 - inte alls nöjd»		14		2%
2»		39		7%
3»		66		12%
4»		177		34%
5 - helt nöjd»		220		42%
Vet ej»		2

Genomsnitt: 4.06 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

Studieplatser*
518 svarande

1 - inte alls nöjd»		52		10%
2»		85		16%
3»		132		25%
4»		123		24%
5 - helt nöjd»		119		23%
Vet ej»		7

Genomsnitt: 3.33 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

Studievägledning*
518 svarande

1 - inte alls nöjd»		49		13%
2»		70		18%
3»		82		22%
4»		93		25%
5 - helt nöjd»		76		20%
Vet ej»		148

Genomsnitt: 3.2 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

Genomsnitt totalt för detta stycke: 3.66

Studiesocial miljö

22. Hur nöjd är du med den studiesociala miljön (arbetsklimat, öppenhet, kamratskap, osv.) totalt sett?*

1 - inte alls nöjd»		1		0%
2»		14		2%
3»		50		9%
4»		211		40%
5 - helt nöjd»		239		46%
Vet ej»		3

Genomsnitt: 4.3 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

23. Hur hög tycker du arbetsbelastningen är på ditt program, totalt sett?*

518 svarande

mycket låg»		0		0%
låg»		6		1%
varken eller»		53		10%
hög»		268		52%
mycket hög»		188		36%
Vet ej»		3

Genomsnitt: 4.23 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

24. Hur stor andel av föreläsare och övrig personal upplever du hjälper och stöttar dig att klara din utbildning?*

0-20%»		22		4%
20-40%»		50		10%
40-60%»		80		17%
60-80%»		190		40%
80-100%»		123		26%
Vet ej»		53

Genomsnitt: 3.73 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

25. Hur nöjd är du med din teknologsektions förmåga att driva frågor rörande ditt program?*

1 - inte alls nöjd»		9		2%
2»		21		6%
3»		74		22%
4»		129		39%
5 - helt nöjd»		95		28%
Vet ej»		190

Genomsnitt: 3.85 (bidrar till totalt genomsnitt/jämförelseindex)

Genomsnitt totalt för detta stycke: 4.06

Övriga åsikter

26. Är det något mer du vill tillägga? Har du några fler tankar eller önskemålrörande ditt program?

- Det behövs fler platser att sitta och plugga på och de tysta rummen behöver bli mysigare och mer inspirerande. En bra förebild är den tysta läsesalen på biblioteket, och det är uppenbart att det behövs fler sådana platser på chalmers eftersom det alltid är fullt där och man måste komma tidigt på morgonen och ta en plats om man ska få en.»
- Har bara gått på bioteknik i två månader, så har inte haft någon tenta än, eller haft så många olika föreläsare. »
- Att programmet är svårt är ger en garanti för att det som gått klart programmet är duktiga inom vissa områden. Jag tror att det är en viktig aspekt av svårighetsgraden på programmet.»
- Jag kan inte förstå varför det är förbjudet att, under en tentas första timmen, lämna tenta salen. Denna timme är för mig personligen den mest nervösa tiden under hela tentan, och en orsak till tentaångest. Jag har större förståelse till varför man inte får lämna salen under tentans sista timme. »
- Det är katastrofalt få studieplatser i kemihuset! Kemientrén kan inte räknas som studieplats.»
- Tycker att en linje som kemiingenjör skulle kunna ha mer om vardaglig kemi. Som en mindre kurs istället för teknisk kommunikation. Teknisk kommunikation skulle kanske istället för att va en självstående kurs va integrerat som ett moment istället i en annan kurs som pass/fail moment.»
- Ser gärna att fokus på matematiken bibehålls eller stärks.»
- Alla som läser kemiteknik vill inte jobba som processingenjörer. Titta på KTH och LTH"s kemiteknik utbildningar och statistik rörande tentaresultat och omregisteringar.»
- Jag tycker att kursutvärderingarna sköts mycket bra.»
- Det borde göras tydligare från början vilka krav som ställs på studenten för att göra akademisk karriär. allt (om något) fokus läggs på att förhärliga näringslivet som fortsatt livsväg. Om man vill veta vad som krävs för att bli doktorand måste man snoka runt själv. Det är för övrigt skrämmande få teoretiska doktorandplatser - är det månne möjligt att genom samarbete/samfinansiering öppna fler platser mellan matematiska- och fysikteoretiska institutionerna?»
- Det är bra att man kan plussa. Betygsystemet med 3,4,5 tycker jag också är mycket bättre än G,VG -systemet. Det är bra om man har kvar, tycker jag. »
- Finns det något möjlighet att flytta miljöfysik-kursen till efter termofysiken utan att behöva lägga någon av termo fasta och subatomär fysik? Jag upplevde mekanik 2 lättare efter att ha läst specrel. Koordinatbytena blev lättare att förstå.»
- Ta o läs matte med F i åk 1 och kemi med k/bt. Detta borde kunna fixas på något sätt så att det funkar för alla. »
- Se över skrivarna i datorsalarna.»
- Hade gärna sett mer datorstödd använding, programmering och modelleringskurser inom kemitekniken. »
- Ha mer praktiska moment i kursen. De flesta som läser teknisk fysik vill inte bli forskare, men det är det enda programmet förbereder en för.»
- a läsa det själv. Slutsatsen blir att vi likväl kan sparka samtliga studievägledare och lägga pengarna på att göra en bra studentportal istället.»
- Jag hade uppskattat mer lyhördhet från Chalmers som organisation, gång på gång blir fördomarna besannade om att skolan är full av "gamla gubbar" som inte är ett dugg intresserade av att utvecklas och som ser ifrågasättande som ett hot mot dem själva.»
- det är en svår utbildningen men det är jag samtidigt glad för, den känns meningsfull och jag hade klagat mer om nivån varit för låg, kemiteknik är inte för alla och det är bara att inse, hade utbildningen sänkts så hade statusen gått ner mycket också »
- Industrin efterfrågar kunskap om GMP, borde ingå!»
- Gör om tillämpad matematik, skippa fourieranalys och lägg enbart tid på FEM. Jag vet inte vad en kemiingenjör gör ute i industrin. Har frågat på flera studiebesök vad folk jobbar med, inte fått några raka svar. Skulle väl antagligen vara bra om man under studietiden fick veta vad man i framtiden kan jobba med.»
- Den här undersökningen känns lite trubbig. Jag gick på F och det var så milsvid skillnad mellan kandidat- och masterprogram att jag inte visste hur jag skulle svara på frågorna.»
- Jag skrev att arbetsbelastningen är hög, det ser jag som positivt. »
- Skulle gärna vilja ha mer lätttillgängligt och översiktligt vad som kommer framöver i programmet, moment, obligatoriska/valbara kurser. Dels så att man kan få en bättre överblick över helheten och vilka valmöjligheter som finns, och lättare jämföra med närliggande program om man är osäker på om man har valt rätt.»
- Att ha tydligare spår när det gäller valbara kurser på masterprogram skulle underlätta vid valet både av program och vilka kurser man ska läsa.»
- Det vore bra om vi inte förväntades kunna saker vi inte har läst.»
- Nej.»
- Inför gärna fler programmeringskurser.»
- Det finns en man som springer runt på våning 6 MC2. Han brukar vara sur.»
- Arbetsbelastningen är mycket hög, men det är inget fel i det... Att sänka belastningen för mycket vore felaktigt då det skulle innebära att vi skulle lära oss mindre.»
- Bättre föreläsare!»
- Det behövs fler platser/grupprum att plugga på, jag upplever en platsbrist. Fler grupprum skulle vara uppskattat. Att lättare kunna föra fram åsikter om programmet osv skulle också vara bra, information om hur strukturen på organisationen är och vart man ska vända sig. Det är högt tempo på programmet men det tycker jag fortfarande att det ska vara, men det kan bli mer genomtänkt.»
- moderna pedagogiska metoder borde prövas i större utsträckning»
- Mastersprogrammet MPAPP har en avsevärd lägre inlärningstakt och ambition än grundutbildningen. Känns fel att toppa i inlärning lp 2 åk 3.»
- En reflektion jag gjorde när jag började var att man till skillnad från gymnasiet knappt räknar några mattetal. Jag förstår att det är så men det minskar nog ibland inlärningen. »
- Jag tycker att studievägledningen kunde vara mycket bättre, de klarar inte av att svara på de enklaste frågor. Jag har tex frågat om man ska läsa 300 hp inklusive eller exklusive MTS-kurs och hur många poäng i masterprogrammet som ska vara på avancerad nivå utan att kunna få ett svar. Jag har också fått felaktiga svar från studievägledaren till mitt masterprogram om vilka kurser jag måste läsa i mastern.»
- det är svårt att se en karriärsriktning på F, men det är jag medveten om och håller inte det emot programet utan ser snarare mngsidigheten som en fördel. jag vill ha datorsalar med linuxdatorer.»
- Att nivån och tempot inte avtar. Att Linalg på något sätt får lite mer cred. »
- Jag tycker att kfkb-styrelsen i år felprioriterat många uppgifter. »
- Extremt nöjd med programansvarig! Bra jobbat!»
- Jag gillar kemi, jag trivs väldigt bra. Jag kommer gå ut snart, efter att ha läst om OrganOorgan. »
- Det är ledsamt att bilden av F är så inriktad på att det ska vara ett "elitprogram". För den som är intresserad av teknik och fysik borde det finnas ett alternativ som erbjuder det, utan att man för den sakens skulle ska läsa ett stenhårt program. Man skulle kunna göra det mycket lättare att läsa fysik, om man bara ville. GU:s fysikprogram till exempel, det är inte alls lika slitigt trots att man kan bli en precis lika duktig fysiker där. »
- Tänk över om alla kurser är helt nödvändiga. Det är för få poäng i förhållande till arbetsbörda. Se över upplägget i experimentell fysik. Det är en enormt belastande kurs med mycket bristfällig information till studenterna. Undvik att lägga fyra kurser i samma period. (Ja, expfys är en kurs i alla de perioder man arbetar med den, inte bara där det står att den går)»
- Återigen, jag hoppas verkligen att framtida studenter på masterprogrammet Applied Physics får en högre nivå på utbildningen, så att man inte får dåliga betyg för att det är så låg nivå på kurser att man tappar intresset.»
- Kommentarer rörande denna enkät: (1) Jag saknar ett fält för just detta ändamål. (2) Många av frågorna ovan upplever jag som något otydliga till sin formulering. Vad, till exempel, avses med att "tydliggöra [min] roll som ingenjör i samhället" (fråga 13)? Vad avses med "förbättringsmöjligheter rörande programinnehållet" (fråga 18)? Med vilket mål vill man förbättra det? För att det ska bli mer som just jag skulle önska att det var? För att det ska bli ett bättre program för de flesta som genomgår det? De två aspekterna behöver definitivt inte vara liktydiga och är här endast avsedda som exempel för att tydliggöra min svårighet i att besvara enkäten på ett tydligt och korrekt sätt utifrån mitt perspektiv. (3) Utifrån det i punkt två nämnda har jag sett det som lämpligt att svara "vet ej" på ett antal frågor där jag i princip hyser ett antal åsikter, beroende på vilka aspekter som önskas belysas. (4) Det hade underlättat att besvara frågorna om enkätens syfte hade presenterats tydligare. Enligt ovanstående resonemang så är "förbättring" utan vidare specificering ej ett tydligt syfte. (5) Frågor 15 och 16 (rörandes hur väl jag upplever mig ha förberetts inför näringsliv/fortsatt akademisk verksamhet) upplever jag mig inte kunna besvara eftersom jag inte ännu har deltagit i någotdera på grundval av inhämtad akademisk examen på det program jag följer och sålunda endast har möjlighet att göra en bedömning på grunder av vad jag genom mitt valda program har erfarit, vilket inte kan leda till annat än den intetsägande slutsatsen att "det var just så väl förberedande som det var". Återkom med dessa frågor om ett eller flera år för ett utförligare svar.»
- Jag valde fysik för att det är något som intresserar mig, inte för att jag vill läsa det svåraste programmet som finns. Och jag tycker det är sjuk att EXAKT samma mattekurs (samma föreläsningar och samma tenta) kan ge olika mycket högskolepoäng beroende på vilken linje du går på.»
- Tm är en minoritet på sektionen och det län vara svårt att nå fram med problem. Jag tillhör första generationen och hade inte heller äldre elevers stöd. Men det blir väl bättre med tiden.»
- Saknas en tydlig övergripande plan, en röd tråd i hela utbildningen. Flera lärare är dåliga pedagoger.»
- Fler salar/arbetsområden på F, det märks att det behövs nu runt tenta tider!!»
- Det jag tycker fungerar sämst på mitt program, som det inte heller var någon fråga om, är att det kommer ut väldigt lite och/eller dålig information om kurserna. Det är mycket valbart på Teknisk matematik, men det har varit nästintill ingen information (den information jag har fått är från studiekamraterna som i sin tur har hört det från "någon") om hur det påverkar vilka mastersprogram man kan välja. »
- 20-veckorsterminer hade kanske inte varit en helt dum idé. Eller iaf 8 veckor per läsperiod.»
- F är en fantastisk utbildning, jag har fått möjligheten att arbeta inom områden som ligger långt från Fysik och Matematik, detta till trots känner jag mig säker i vad kag kan göra. F skapar en självsäkerhet som innebär att man känner att man kan ta sig an en mycket stor bredd av problem och utmaningar.»
- Teknisk Fysik är tufft och har högt tempo. Detta är något som jag värderar väldigt högt och tycker det är otroligt viktigt att behålla, även om det gör det svårare att klara utbildningen. Tror detta är den största anledningen till att utbildningen har högt anseende bland arbetsgivare.»
- Det är tufft och skall vara tufft, men man kan inte vifta bort alla klagomål som gnäll. Om flera tycker illa om en kurs/föreläsare/planering så lyssna! De flesta tappar livsglädjen långt innan de faktiskt går och klagar...»
- Efter bara en halv termin är jag otroligt nöjd och imponerad av Chalmers som skola, men också med Bioteknikprogrammet.»
- Jag gillar inte att studenterna viger sitt liv till att plugga nästan dygnet runt. det gör att det blir jättesvårt att klara sig om man är som jag, jag vill lägga ca 40-50 h/vecka för att jag har kompisar och intressen. det är en dålig kultur på mitt program där man tycker att vi Fare är jättesmarta och ser ner på andra program. det är helt onödigt.»
- Det borde finnas fler studieplatser i kemihuset! När det börjar närma sig tentavecka får man knappt plats. Det borde inte vara meningen att man måste gå till skolan klockan sju för att få ett grupprum.»
- Varför måste K läsa en massa miljökurser medans I inte behöver läsa "business ethics"? Sveriges Ingenjörer hävdar hela tiden att det är brist på ingenjörer men ingångslönen är fortfarande bland de lägsta i Europa, kommer kemiutbildningen att öka antalet platser? Varför ger en kurs i reglerteknik behörighet till en hel master med reglerteknik (Systems, control and mechatronics)? Varför kan Kf läsa applied mechanics och inte K? Båda kan läsa matematisk modellering, läser separations och apparatteknik, transportprocesser, termodynamik energiteknik och miljö etc...?»
- Inledande analys behöver inte vara så jävla svår»
- Jag vill mest trycka på punkten att F är en mycket bra utbildning , ändra inte för mycket och sänk framförallt inte svårighetsgraden. Det är vuxna människor som läser F och om man inte klarar sig får man antingen jobba hårdare, ta längre tid på sig eller strunta i det. (Och jag kan tillägga att jag tillhör inte något slags "toppskikt" i klassen så det är inte någon form av arrogans detta handlar om) »
- I allmänhet behövs bättre information om vad som är obligatoriskt att genomföra för att få sin examen.»
- Det finns studieplatser, men de är ofta inte i en bra miljö, exempelvis grupprum utan fönster, det är inte en bra att sitta i ett sådant rum 9 timmar/dag en vecka i rad som under tenaperiod, men man har inte så mkt alternativ. Det vore bra att ha mer bord och stolar utspridda i gemensamma utrymmen, exempelvis kemientrén, eller kanske ta fram bord och stolar under tentaperioden då det behövs mkt studieutrymme. Många föreläsare skulle säkert gärna hjälpa till och stötta en ifall man frågade, men eftersom studenterna har en ganska ytlig relation till föreläsarna(där man mest lyssnar på dem under föreläsningarna) krävs det ganska mkt för att en student själv ska ta initiativet och be om hjälp. »
- jag tycker det är fel att de som läser högskoleingenjör sedan kan läsa vidare och läsa vissa masterprogram, tex materials and nanotechnology som jag läst, och bli näst intill likvärdiga som en civilinenjör på arbetsmarknaden, trots att de läst en helt annan, mycket lättare utbildning innan. Detta vet jag att många ser som något mycket negativt. Det har blivit en genväg till att bli "civilingenjör", ingen på arbetsmarknaden förstår skillnaden ändå, och vi som läst den långa svåra vägen känner oss snuvade på att vi läst en svårare och jobbigare utbildning, och får ändå konkurrera om samma jobb!»
- Studieplatserna måste det verkligen göras något åt. Som det är nu behöver man vara i skolan 7 på en tentavecka för att få ett grupprum att sitta i. Och grupprummen på våning tre har en ventilation som väsnas så mycket att man inte får någon pluggro alls. »
- Det är otroligt svårt att tillgodoräkna sig kurser från utlandsår.»
- Vore mycket bra om låsta salar kunde öppnas i tentaperioder för att tillföra studiearbetsplatser. Vidare anser jag att mts-kursen bör avskaffas då de blivit lite av ett skämt och kopplingen till programmet ej är tydlig. »
- Nöjd is stort. Jag tycker bara att vissa kurser behöver fixas till lite. Se till att inte ändra något som funkar bara för sakens skull. Det hade varit fint med en fungerande studieportal nån gång det här decenniet. I alla mina kontakter med studievägledningen så undrar jag alltid efteråt vad deras jobb är egentligen. Det verkar iaf inte vara att ha koll på studierelaterade frågor. Kanske är det så att dom har betungande administrativa ansvar vid sidan av men jag betvivlar detta. Jag har aldrig haft en kontakt med studiecentrum som varit enkel och smidig och jag vet att jag inte är ensam om detta.»
- Dra inte ner på mängden kunskap. Det ska va hårt!»
- För mig personligen är det största problemet motivation och självförtroende. Jag klarar av alla tentor, men efter tentorna är över glömmer jag bort allt jag lärt mig. Känns inte som jag skulle klara av ett jobb inom området. Tror det är fler som känner likadant och jag vet inte riktigt hur man kan lösa problemet. Tror det vore bra med något slags initiativ om personlig utveckling eller att alla hade "utvecklingssamtal" med studievägledaren en gång per år. Det är dock svårt att realisera i en stor utbildning.»
- Det är inte rättvist att vi läser allt mycket snabbare och svårare än många andra, vi kanske får en bättre examen men csn bryr sig faktiskt inte»
- Jag tycker F är ett bra program. MEN man borde hjälpa studenterna mer med förberedelse för arbetslivet. Efter tre år på F har jag ingen aning om hur arbetsmarknaden ser ut. Jag tycker att masterprogrammsinformationsmöten måste vara tidigare, och inte lunchmöten en vecka innan man måste välja. Det är synd att så många hoppar av F under de första åren, men jag vet inte vad man kan göra åt det. Det borde vara tydligare vad studievägledarnas uppgifter är, och vart man bör vända sig med frågor av olika slag, om sin framtid, enskilda kurser, eller formaliteter. Jag tycker det är bra att någon undersöker vad studenterna tycker med den här undersökningen, se till att faktiskt ändra saker med! Jag har ibland en känsla av att saker är som de är på F bara för att de alltid varit så! »
- Det här är första gången som jag hör Chalmers prata om det naturvetenskapliga området. Jag tror det finns mycket att vinna på att försöka lyfta fram detta i olika sammanhang mycket mer med gemensamma lunchföredrag mm. »
- Eventuellt skulle man på alla program kunna undersöka om de studerande ser en föreslagen förändring som positiv eller negativ innan man genomför den.»
- Jag tror att man skulle kunna ändra programmet mycket. Ganska ofta upplever jag att en del av det vi läser bara är kvar av tradition och att det inte riktigt utvärderas vad man behöver kunna som civilingenjör idag. Programmet är väldigt teoretiskt och till viss del är det förståeligt, men jag skulle gärna i större grad blanda det med konkreta tillämpningar och andra kurser, så som presentationsteknik, miljökurser och informationssökning. »
- Jag syns inte i min utbildning. Vi har ingen kontakt med föreläsare. Hundra personer hinner inte prata med föreläsaren på rasten. Finns ingen som stöttar mig att klara min utbildning eftersom ingen anställd på skolan vet vem jag är. De flesta föreläsare är trevliga och svarar dock på frågor när man går till dem på deras kontor, men då känns det ju som att man stör. Ett par föreläsare och räkneövningsledare är otrevliga och översittande. "Tough luck!" var svaret jag fick när jag ställde en fråga på senaste tentan.»
- Jag är mycket nöjd med kemiteknik med fysik, speciellt matematiken. Stor del av kemitekniken och kurser utanför fysik och matematikhållet är bra, och väldigt intressanta. Programmet har lyckats med att förankra verklighet i utbildningen och det är roligt och givande att räkna och arbeta med (kemitekniska) saker som man vet förekommer. Utbildningen borde dock tänka efter om man inte skulle lägga om lite mer åt mattehållet, kalla det kemiteknik med matematik eller liknande, trots allt har hittils ingen från kf läst vidare inom teoretisk fysik. Altenativt lägga in någon mer fysik kurs och skippa något åt kemihållet för att ge studenter mer möjlighet inom fysik och matematik.»
- Fler studieplatser behövs! Tex små rum där man kan plugga ostört i grupp. Även om det finns en del rum så är de ofta upptagna, mycket beroende på att det är många som kommer till kemihuset och pluggar eftersom allt är öppet, och det är bara att sätta sig i ett rum. Gärna fler studiebesök och gästföreläsare ordnade av programmet, som gärna får vara obligatoriska för att få studenterna att inse att engagemang inom studentsektionen för att tex locka företag är viktigt! Tycker det är väldigt bra att det görs en översyn, och jag hoppas att alla åsikter tas tillvara! »
- upplever som sagt att högskoleutbildningen håller en för låg nivå, vissa kurser och grupparbeten/projekt hade man utan svårighet kunnat göra i högstadiet och gymnasiet. »
- Lägga in mer bioteknikkurser tidigare i ettan. Att föreläsare har som mål att många ska klara kursen (idag har vi hissnande statistik med hälften av alla tentander som blir underkända). Fler räkestugor i alla kurser, idag erbjuds oftast bara demonstrationsräkning på räkneövningarna, och mycket liten möjlighet att hinna ställa frågor om specifika uppgifter.»
- mer matte i KF-1. det skulle underlätta något fruktansvärt i Komplexa analysen, och därmed låta oss fokusera mer på termodynamiken och kanske klara båda kurserna istället för ingen eller kanske en av dem.»
- man borde lyssna mer på eleverna. Det är väldigt många som säger samma dåliga saker om kurserna som är iår som redan sa det förra året, varav den första punkten är pedagogiken hos föreläsare. Ibland är det inte ens värt att gå på föreläsningarna, utan mer värdefullt att få tid att sitta o försöka själv vilket är synd när dem är kompetenta och villiga att lära ut, bara det att dem inte får tillräcklig med hjälp på pedagogikdelen.»
- Tiden på Bt har förändrat mitt sätt att se ingenjörsrollen och mig själv i den på ett grundligt sätt. Tusen tack för det :)»
- Det finns för få grupprum i kemihuset, under och innan tentaveckorna är det nästan omöjligt att få tag i något, »
- Kurs i stresshantering vore lämpligt. Saknar praktik. Bättre föreläsningar och lärar/föreläsar kontakt på Master-kurserna (generellt), roligare då (mindre klasser) men förstår att det inte är möjligt på kandidatnivå. Chalmers är i allmänhet en mycket bra högskola och jag är nöjd. »
- Jag vill ännu en gång säga att jag önskar att vi hade haft mer bioteknik! Det är just därför man valde det programmet. "mekanik med biologiska tillämpningar" hade inga biologiska tillämpningar. Teknisk biologi projektet var för krävande för en 3 hp kurs, hade önskat att den hade givit mer poäng! Cell-kursen i 4de läsperioden i årskurs 1 var fantastisk!!! »
- Angående fråga 24: Jag har upplevt sen jag började på programmet att det är meningen att ca 50% av alla studenter som började på programmet ska "sållas ut". Vissa examinationer tycker jag har vart extremt elaka när det gäller tentorna och det känns ibland som att dom hellre kuggar en student än godkänner. Detta klimat tycker jag inte om. »
- Chalmers måste vid sin marknadsföring av programmet vara mycket tydligare i hur stor andel av kurserna som är teknikrelaterade på bioteknikprogrammet. Detta för att väldigt många studenter som väljer just bioteknik gör det i tron att man slipper sådana ämnen och tror att det som ingår är matematik, biokemi och mikrobiologi. Väldigt många jag pratat med som hoppat av har gjort det på grund av alla obligatoriska kurser inom annan teknik. Det är inte fel att de ingår i programmet, men de som väljer att läsa det måste få veta att det ingår så att de som inte vill kan söka andra utbildningar istället!»
- Fråga nr 14 är lite klurig. Men nej har inte sett så mycket av en debatt kring etiska frågeställningar en ingenjör kan komma att stöta på. Sätter en 1:a, inte på grund av hur nöjd eller inte jag är, utan mest bara för att jag inte sett så mycket av det. Man kan ju ställa den filosofiska frågan om huruvida det verkligen är ingenjörens/forskarens roll att utgå från någon form etik och moral när ingenjören löser problem? Låter den frågan vara öppen...»
- Det här är en lite underligt utformad enkät. Jag har svarat på frågorna med avseende på grundutbildningen, men jag hade gett helt andra svar om det handlat om det mastersprogram jag går. Examinationsformer, föreläsare och det mesta andra är ju helt annorlunda på mastern. Att utvärdera "programmet" som 300 hp går inte riktigt, eftersom det är så stor skillnad mellan de första 180 hp och de sista 120 hp.»
- Det är väldigt kallt i GD-salen. Det borde åtgärdas!»
- Bara för att tentor är svåra och arbetsbelastningen hög innebär INTE att man skall sänka kraven och mängden arbete. Det är teknisk Fysik, det SKALL vara svårt/hårt!»
- På fråga 10 saknas svarsalternativet "har ej besökt än men tycker det är bra att möjligheten finns", vilket jag gärna skulle vilja svara på karrärplanering och mattehjälp. Förläng läsperioderna till 10 veckor (med samma innehåll) för lite tid för reflektion som det är nu.»
- Mitt största hinder från studier är och har alltid på Chalmers varit att IT-service sköter datorer och skrivare och filservrar dåligt. Datorerna krashar ofta, skrivarna funker ej, vissa dagar kan man ej logga in, en stor andel av datorerna fungerar ej. Det finns många buggar. Jag har mejlat dem frekvent och de stänger mina buggar som fixade utan att de är det. Jag har på detta vis många gånger fått vända hem för att jag inte kuynnat jobba på skolan.»
- Som sagt, gemensam ingång som jag skrev ovan. Fler lärartimmar över lag vore bra. Pedagogikundervisning till lärarna vore bra!! »
- Tentorna upplever jag ofta är bestående av en samling väldigt svåra uppgifter, men där det krävs ganska få poäng för godkänt. Detta gör att när man får ont om tid men vill klara tentan är det taktiskt att plugga mer på det man redan kan och hoppa helt över det man har svårt för. Då säkrar man några uppgifter och får godkänt på tentan. Tentorna borde vara upplagda på ett sätt som främjar bättre studieteknik och att man inte passerar med stora kunskapsluckor till kommande kurser. Det vore också trevligt med en större valfrihet redan i tvåan.»
- Att man ska kunna dela med sig filer till varandra på ett smidigt sätt när man jobbar i projekt. Detta går inte för närvande utan man måste skicka e-mail hela tiden.»
- Det är lite tidigt att fråga mig flera av dessa frågor, eftersom jag precis börjat så har jag lite svårt att veta vilka kurser som är har varit till nytta för min kandidat.»
- Utbildningen har blivit för teoretisk, men eftersom många doktorerar bör denna möjlighet finnas kvar. Dock är det fortfarande en yrkesutbildning och ett tydligare ingenjörsspår bör införas. Utbildningens fokus bör vara att möjliggöra studenterna att utvecklas samt att ge oss kunskap av god kvalitet. Kompetensen hos föreläsarna är det inget fel på, men metod och pedagogik lämnar en del att önska. Feedback fungerar dåligt, kanske för att vi är en stor grupp. Man kan lämna tredje året och fortfarande känna att man inte kan något trots hyfsade studieresultat. Studievägledarna är dåliga och kan sällan svara på det man vill veta. Överlag är F dålig på att ge information. Exempelvis på vilka kurser som kan ingå i en examen, och som måste ingå. Information om vem man ska vända sig till när man får problem är också dålig. Bättre anknytning till näringslivet kanske kan lära båda parter ett och annat om Chalmers, F och om samhället. Jag tror att man bör ta sig en fundera över hur och vad en F-are arbetar med och sedan anpassa en liten del av programmet därefter. Slutligen tycker jag det är bra med en hög kunskapsnivå, däremot ska det inte vara svårt bara för att.»
- det är ont om datorer på eftermiddagarna. jag tycker att teknologsektionerna har för lite att säga till om. det borde finnas tillgång till mer grupprum/bord etc. där man kan plugga. Mkt svårt att hitta, spec när tentor närmar sig. Tysta rummen är bra, men det börjar bli lite skabbigt där. »
- Vad gäller fråga 24 så har jag många vänner som upplever att deras akademiska självförtroende åkt på en törn under utbildningen. Den stora majoriteten föreläsare gör inte mycket för att tala om för en att man gör något bra, eller är duktig. Däremot förmedlar kuggprocent på 50% eller mer den motsatta bilden. De föreläsare vars pedagogik inte är så stark och som föreläser om något som för dem är alldeles uppenbart men man själv kanske inte förstår ens efter den tredje (identiska förklaringen) gör också att man tappar tron. Denna brist på akademiskt självförtroende är något som sedan ytterligare förstärker svårigheterna vid inlärning och som påverkar ens förmåga att dra egna slutsatser av sina lärdomar.»
- Jag skrev att jag inte var så nöjd med hur min sektion driver frågor rörande mitt program. Men problemet ligger inte egentligen där, jag vet att de framför studenternas åsikter. Problemet ligger i vad programmet gär av studenternas åsikter. Hur man behandlar studenter och lyfter fram dem vid ett kursutvärderingsmöte. Som student skall du känna dig trygg med att ventilera dina åsikter och åsikterna skall tas tillvara. Där ligger problematiken idag! Det sker inga förändringar i många kurser! »
- På mitt masterprogram (CAS) är föreläsarnas generelle inställning mycket mer hjälpsam. Försök implementera mr av det på kandidatnivån, även om det är svårare i en större klass.»
- Kanske mer hjälp med tentaångest»
- Om det vore möjligt att arbeta mot den elitistiska tendens jag upplever hos en inte försumbar del av mina kurskamrater och lärare vore trevligt. Bilden av Chalmerister i allmänhet och F-are i synnerhet som bättre än gemene man på allt möjligt även sånt som inte alls har med utbildningen att göra är både jobbig och troligen skadlig i längden.»
- Att studera utomlands under mastern stöttas inte tillräckligt från Chalmers sida. Toleransen för att få poäng godkända som masterkurser är låg, vilket gör att de flesta som åker ut måste lägga ner mer tid på sin utbildning än vad som är normen. Jag läste motsvarande 90 poäng under mitt utbyte utomlands på ett av Europas bästa tekniska universitet, och de flesta kurserna var avancerade fysikkurser. Trots det fick jag runt 55 poäng tillgodoräknade. Jag klarade mig rätt bra men andra lider mer. Liten flexibilitet från masterprogrammens sida gör att färre åker utomlands, vilket jag upplever ger en sämre konkurrenskraft för våra färdigutbildade civilingenjörer.»
- Att information om exjobb ska presenteras för oss!»
- Två saker angående frågorna ovan. Jag är sjukt missnöjd med studievägledningen, studievägledarna vill inte hjälpa studenterna utan avvisar oss med hänsyn till att vi får ta reda på saker själva. Det enda de kan är i praktiken att tala om hur Chalmers studentportal fungerar, de _vet_ ju inte själva hur mastersprogram, utlandsstudier etc. fungerar!» (den här kommentaren har blivit redigerad i efterhand)

* obligatoriska frågor