Utvärderingar
Aktuella utvärderingar
Administrera
Hjälpsida
|
Visa resultat
Här kan se resultatet från utvärderingen och exportera statistiken till ett annat program. Det går också att
göra en enkel filtrering genom att klicka på svarsalternativen och kommentarerna eller en avancerad filtrering
genom att använda knappen längst ned.
Översyn Naturvetenskap Alumner 2002-2010
Status: Avslutad Öppen för svar: 2011-10-10 - 2011-10-31 Antal svar: 354 Procent av deltagarna som svarat: 29% Kontaktperson: Carl Johan Franzén» Utbildningsprogram som genomför enkäten: Chalmers, ej utbildningsprogr Klass: Övriga Utbildningsprogram studenten tillhör: Övriga studenter
1. Från vilket program har du examen?*Om du har flera yrkesexamina från Chalmers så vill vi att du anger din första examen som Högskole- eller Civilingenjör354 svarande
Civilingenjör Teknisk fysik» | | 146 | | 41% |
Civilingenjör Teknisk matematik» | | 0 | | 0% |
Civilingenjör Kemiteknik» | | 91 | | 25% |
Civilingenjör Kemiteknik med fysik» | | 29 | | 8% |
Civilingenjör Bioteknik» | | 79 | | 22% |
Högskoleingenjör Kemiteknik» | | 9 | | 2% |
Genomsnitt: 2.77 2. Jag är...350 svarande
Kvinna» | | 143 | | 40% |
Man» | | 207 | | 59% |
Genomsnitt: 1.59 3. Vilket år började du dina studier på Chalmers?*354 svarande
1995 eller tidigare» | | 8 | | 2% |
1996» | | 5 | | 1% |
1997» | | 19 | | 5% |
1998» | | 50 | | 14% |
1999» | | 41 | | 11% |
2000» | | 42 | | 11% |
2001» | | 39 | | 11% |
2002» | | 23 | | 6% |
2003» | | 34 | | 9% |
2004» | | 39 | | 11% |
2005» | | 31 | | 8% |
2006» | | 22 | | 6% |
2007 eller senare» | | 1 | | 0% |
Genomsnitt: 7.07 4. Vilket år fick du examen från Chalmers?*Vi avser här din första examen som Högskole- eller civilingenjör354 svarande
2002 eller tidigare» | | 13 | | 3% |
2003» | | 41 | | 11% |
2004» | | 36 | | 10% |
2005» | | 49 | | 13% |
2006» | | 50 | | 14% |
2007» | | 37 | | 10% |
2008» | | 7 | | 1% |
2009» | | 42 | | 11% |
2010» | | 45 | | 12% |
2011» | | 34 | | 9% |
Genomsnitt: 5.65 5. Har du vidareutbildat dig något efter den högskole- eller civilingenjörsexamen du angett i fråga 1?Vi menar här en utbildning inom högskola/universitet 354 svarande (på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Civilekonom» | | 10 | | 2% |
Civilingenjörsexamen Kemiteknik (för högskoleingenjör Ki)» | | 5 | | 1% |
Annan civilingenjörsexamen» | | 2 | | 0% |
Tekn. Dr.» | | 81 | | 22% |
Annan utbildning av längre karaktär» | | 34 | | 9% |
- Fortbildning inom akustik bekostad av firman jag jobbar på.» ()
- Tekn. lic» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Nej» ()
- Pågående» (Tekn. Dr.)
- Pågående utbildning.» (Tekn. Dr.)
- Tekn Lic.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- PhD i England» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Nationalekonomi och grundläggande juridik på GU.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Dokorerar» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Påbörjad doktorandutbildning» (Tekn. Dr.)
- Är just nu doktorand.» ()
- Doktorerar just nu» (Tekn. Dr.)
- Ekonomie kandidat parallellt med Chalmers.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Med. Dr» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Filosofie Doktor» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Påbörjade doktorandstudier» (Annan utbildning av längre karaktär)
- pågående utbildning till doktor» ()
- Är doktorand för närvarande.» (Tekn. Dr.)
- Påbörjat doktorandtjänst.» ()
- Med Dr.» ()
- doktorerar för tillfället.» ()
- Bara enstaka småkurser i innovationsteknik» ()
- Pågående doktorandstudier.» (Tekn. Dr.)
- Miljö- och Hälsoskydd på Göteborgs Universitet » (Annan utbildning av längre karaktär)
- Är forskarstuderande nu.» ()
- Fristående kurser inom miljövetenskap på universitetet då Chalmers inte erbjuder högskoleingenjörer vidareutbildning i fristående kurser.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Pågående doktorandutb.» (Tekn. Dr.)
- Doktorerar fn» (Tekn. Dr.)
- PhD» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Medicine doktor (forskarutbildningen alltså)» (Annan utbildning av längre karaktär)
- jag läste fristående kurser efter min examen mest jag sökte jobb , mycket inom material» ()
- MPhil mathematics. Motsvarande lic.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- lic» (Annan utbildning av längre karaktär)
- PhD.Med» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Kandidatsexamen i Företagsekonomi » (Annan utbildning av längre karaktär)
- Givetvis inte klar med denna än, men jag antar att ni även vill veta påbörjad utbildning.» (Tekn. Dr.)
- Ej ännu fullföljd » (Tekn. Dr.)
- Efter min Ki utbildning läste jag "Innovative & Sustainable Chemical Engineering".» (Civilingenjörsexamen Kemiteknik (för högskoleingenjör Ki))
- Doktorerar, men är inte klar.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Enstaka ekonomikurser» ()
- Doktorerat i astrofysik (ung.) i Tyskland. Formell titel Doktor der Naturwissenschaften (Dr. rer. nat.)» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Pågående doktorandstudier.» (Tekn. Dr.)
- Pågående» (Tekn. Dr.)
- PhD in Medicine, Aarhus University, Denmark» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Påbörjat PhD utbildning utomlands inom teoretisk fysik» ()
- Doktorand» (Annan utbildning av längre karaktär)
- International Business Diploma» (Tekn. Dr., Annan utbildning av längre karaktär)
- Doktorerar på Sahlgrenska» ()
- Tekn lic.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Filosofie doktor i astronomi» (Annan utbildning av längre karaktär)
- lärarexamen » (Annan utbildning av längre karaktär)
- Har påbörjat utbildning till Tekn. Dr.» ()
- Pågående utbildning till Tekn. Dr.» (Tekn. Dr.)
- Tog examen i Civilekonomi parallellt med Teknisk fysik och blev färdig med båda ungefär samtidigt.» (Civilekonom)
- Påbörjad doktorandtjänst, ej avslutad ännu.» (Tekn. Dr.)
- Beräknad disputation HT 2012» (Tekn. Dr.)
- Ekonomikurser medans jag studerade på Chalmers » (Annan utbildning av längre karaktär)
- MBA» (Annan utbildning av längre karaktär)
- 2 fristående kurser i retorik på universitetet (motsv 1/2 år heltid). En kvällskurs i projektledning (motsv 4 mån heltid).» ()
- Fil kand Humanekologi» (Tekn. Dr., Annan utbildning av längre karaktär)
- Gick GIBBS (MSc) efter avslutad bioteknikutbildning.» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Läste ett år extra för att bli sjukhusfysiker» (Annan utbildning av längre karaktär)
- Tekn. Lic.» (Annan utbildning av längre karaktär)
6. När fick du din första anställning som var relevant med avseende på din utbildning?Räkna bort tid då du inte sökt arbete aktivt, t ex på grund av längre utlandsresa.350 svarande
före examen» | | 110 | | 31% |
0-2 månader efter examen» | | 121 | | 34% |
3-6 månader efter examen» | | 58 | | 16% |
7-12 månader efter examen» | | 20 | | 5% |
mer än 1 år efter examen» | | 28 | | 8% |
Jag har ännu inget arbete som är relevant för min utbildning» | | 13 | | 3% |
Genomsnitt: 2.35 - till filosofie dr.» (?)
- Jag doktorerar inom biomedicinsk teknik på ETH Zürich» (?)
- efter examen gick jag den biomedicinska forskarskolan eftersom jag ville arbeta inom lifescience, sedan doktorerande i biokemi. Så jag har bytt fokus från kemiteknik.» (?)
- doktorerar i medicin» (?)
- Doktorerar inom matematik» (före examen)
- Alltså, det här beror ju också på hur man menar. Jag var klar för jobbet ett par månader innan, men började inte jobba förrän 2 månader efter. Men jag hade ju skrivit på kontrakt, så jag anser att jag fick anställningen innan examen. » (före examen)
- Jag började på F 1984. I praktiken är jag en F-89 men det tog mig 15 år att avsluta formalia så jag fick ut min examen » (före examen)
- Tjänsten jag fick var en doktorandtjänst, så på ett sätt så är det ju också fortsatta studier. I astronomi, för övrigt.» (0-2 månader efter examen)
- Jag fick jobb ett halvår på Chalmers efter det har jag tagit kurser på GU som innefattar organisationsteori och ledarskap samt administrativa tekniker» (0-2 månader efter examen)
- Är forskarstuderande på Chalmers.» (3-6 månader efter examen)
- PhD teoretisk fysik» (Jag har ännu inget arbete som är relevant för min utbildning)
- Doktorerar inom fundamental fysik pa Yale University» (Jag har ännu inget arbete som är relevant för min utbildning)
7. Hur många gånger har du bytt arbetsgivare efter examen?352 svarande
Ingen» | | 162 | | 46% |
1» | | 93 | | 26% |
2» | | 58 | | 16% |
3 eller fler» | | 26 | | 7% |
Jag har bytt tjänst minst en gång men med samma arbetsgivare» | | 13 | | 3% |
Genomsnitt: 1.96 8. Vilken är din huvudsakliga anställningsform idag?347 svarande
Tillsvidareanställning» | | 214 | | 61% |
Provanställning» | | 8 | | 2% |
Tidsbegränsad anställning (t.ex. projekt, vikariat)» | | 33 | | 9% |
Egenföretagare» | | 4 | | 1% |
Forskarstuderande» | | 76 | | 21% |
Studerande» | | 1 | | 0% |
Arbetssökande» | | 11 | | 3% |
Genomsnitt: 2.32 - Föräldraledig. Jag är frivilligt utan anställning i Sverige då vi bor i utlandet för tillfället och jag är med min man som är utsänd.» (?)
- Ej tidsbegränsad anställning» (?)
- PostDoc» (?)
- Post-doc» (?)
- Postdoc, VR-stipendium» (?)
- Föräldraledig» (?)
- Konsult» (?)
- En tidsbestämd tillsvidareanställning som samtidigt är en lärlingstjänst (till specialiserande fysiker)» (Tillsvidareanställning)
- Traineetjänst i 1,5 år, efter det en garanterad tillsvidareanställning.» (Tillsvidareanställning)
- Blir tillsvidare automatiskt efter provanställningen. Bytte arbetsgivare i maj.» (Provanställning)
- Projekt anställning på 5 månader som övergår till egenföretagare under denna period.» (Tidsbegränsad anställning (t.ex. projekt, vikariat))
- PostDoc» (Tidsbegränsad anställning (t.ex. projekt, vikariat))
- Är "Postdoc" (tidsbegränsad anställning, är normalt i mitt karriärskede).» (Tidsbegränsad anställning (t.ex. projekt, vikariat))
- Arbetssökande och studerande i väntan på jobb» (Arbetssökande)
9. Vilken typ av organisation arbetar du inom?352 svarande
Eget företag» | | 8 | | 2% |
Annat företag» | | 211 | | 59% |
Forskningsinstitut» | | 16 | | 4% |
Statlig verksamhet» | | 9 | | 2% |
Landstingsverksamhet» | | 2 | | 0% |
Kommunal verksamhet» | | 4 | | 1% |
Högskola/universitet» | | 91 | | 25% |
Arbetssökande» | | 11 | | 3% |
Genomsnitt: 3.61 - Privat saktor - AkzoNobel» (Annat företag)
- Investmentbank, marketsavdelningen» (Annat företag)
- Universitetssjukhus» (Statlig verksamhet)
- Tidigare petrokemisk privat industri» (Arbetssökande)
10. Inom vilken bransch är du huvudsakligen verksam?Ytterligare alternativ anges i fråga 12!354 svarande (på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Bioteknik» | | 52 | | 14% |
Bygg och anläggning» | | 6 | | 1% |
El- och kraftteknik» | | 18 | | 5% |
Energi» | | 70 | | 19% |
Finans» | | 10 | | 2% |
Fordon» | | 34 | | 9% |
Gruv och metall» | | 6 | | 1% |
Handel» | | 2 | | 0% |
IT» | | 42 | | 11% |
Livsmedel» | | 24 | | 6% |
Läkemedel» | | 31 | | 8% |
Marknadsföring/reklam» | | 2 | | 0% |
11. Fortsättning: Inom vilken bransch är du huvudsakligen verksam?354 svarande(på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Miljöteknik» | | 29 | | 8% |
Offentlig förvaltning» | | 9 | | 2% |
Process- och kemiteknik» | | 89 | | 25% |
Sjukvård» | | 13 | | 3% |
Sjöfart» | | 1 | | 0% |
Skogsindustri» | | 23 | | 6% |
Telekommunikation» | | 22 | | 6% |
Transport och logistik» | | 10 | | 2% |
Verkstadsindustri» | | 17 | | 4% |
Arbetssökande» | | 6 | | 1% |
- Livsmedels forskning» ()
- Utbildning» ()
- Flyg rymd» ()
- Test- & mätsystem» (Telekommunikation, Verkstadsindustri)
- Textil/Material» ()
- Nätauktioner» ()
- Grundforskning, fysik.» ()
- Fysik/Naturvetenskap» ()
- Konsult för tillfället inom bank/finans.» ()
- forskning» ()
- Kosmetisk industri» ()
- Medicinteknik» ()
- flyg och försvar» ()
- Kärnkraftsindustrin» ()
- Forskning - Astronomi» ()
- Olga&Gas» ()
- Astrofysik» ()
- Kärnkraft» (Miljöteknik, Process- och kemiteknik)
- Forskar i cellbiologi» ()
- beräkningskonsult FEM» ()
- Avfall och återvinning» (Offentlig förvaltning)
- Akademia» ()
- Utveckling och produktion av hygienartiklar.» ()
- Medicinteknik» ()
- Mikrofabrikation, halvledarpocessning, solcellsutveckling» ()
- Medicinteknik» ()
- Vindkraft» ()
- Fysik» ()
- Kemi» ()
- Försvar» ()
- Grundforskning (astrofysik).» ()
- kemi» ()
- Medicinsk fysik» (Sjukvård)
- materialvetenskap/kemi» ()
- VA-branschen» ()
- Materialvetenskap» ()
- Teoretisk fysik» ()
- R&D» ()
- Nanofysik» ()
- Fysik» ()
- Nanoteknologi» ()
- Medicin» ()
- hygienprodukter» ()
- Läkemedelsföretag» ()
- Medicinsk teknik» ()
- Medicinteknik» ()
- Grundforskning inom fysik/astronomi» ()
- Alla brancher som brukar polyuretan/polyurea som konstruktinsplast/skum» ()
- Forskning på universitet» ()
- Forksning i matematik» ()
- Biofysikalisk mätteknik» ()
- Elektroniktillverkningsutrustning» ()
- Forskning» ()
- Kylteknik» (Miljöteknik, Process- och kemiteknik)
- PhD inom fysik (ungefär)» ()
- Produktion» (Verkstadsindustri)
- Forskning» ()
- Medicinteknik» ()
- Jobbar som konsult, primärt mot sjukvård, läkemedel och medicinteknik.» (Offentlig förvaltning, Sjukvård)
- Tidigare proess- och kemiteknik, nu arbetssökande» (Process- och kemiteknik, Arbetssökande)
12. Antal anställda vid din arbetsplats?348 svarande
1-9» | | 21 | | 6% |
10-50» | | 48 | | 13% |
50-250» | | 59 | | 16% |
> 250» | | 220 | | 63% |
Genomsnitt: 3.37 13. Ange namn på organisationen / företaget där du arbetar!Vid redovisningen kommer detta inte att länkas med några andra svar utan ska bara ge en lista på arbetsgivare.- Swenox AB»
- Chalmers»
- ÅF»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Sweco»
- Chalmers tej´,kniska högskola»
- Thoren business school»
- Saab Technologies AS»
- Shell»
- Energimyndigheten»
- Chalmers»
- Metso Power»
- AstraZeneca»
- Köpenhamns universitet»
- Chemgroup Scandinavia AB»
- Logica»
- Uppsala Monitoring Centre»
- Astra Tech»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- COWI»
- Volvo Aero»
- Chalmers»
- Forsmarks Kraftgrupp AB»
- Avdelningen för Energiteknik på Chalmers»
- National Instruments»
- Fraunhofer-Chalmers Centrum»
- Oxeon AB»
- Nordic Subar AB (jag slutade dock där i juni 2011)»
- Food & Health Concept centre»
- Univeristy of Bristol»
- Ringhals AB»
- WSP Sverige AB»
- Perstorp AB
Perstorp Oxo AB»
- Kvd Kvarndammen AB»
- AstraZeneca»
- Midroc Project Management AB»
- Academic Work»
- Xdin AB»
- Jeppesen»
- McKinsey & Company»
- Chalmers»
- COWI AB»
- ETH Zurich»
- Chalmers»
- Chalmers»
- Chalmers tekniska högskola.»
- Chalmers»
- Sigma Management IT AB»
- Göteborgs universitet»
- Chalmers»
- Göteborgs univeristet»
- Intel Mobile Communications»
- Mölnlycke Health Care»
- Fraunhofer-Chalmers Research Centre Industiral Matematics»
- KPSS- Kao Professional Salon Services GmbH»
- Chalmers»
- Chalmers tekniska högskola»
- ABB Components»
- Exova AB»
- Skogsindustriell kemiteknik, Chalmers.»
- Ericsson»
- SCA»
- EnginSoft Nordic AB»
- Volvo Powertrain»
- Accenture»
- Chalmers tekniska högskola»
- Köpenhamns Universitet»
- Chalmers»
- Det Norske Veritas»
- Solvina AB»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- ÅF-Industri»
- Swedish Biogas International»
- SEB Merchant Banking»
- Metso Power AB»
- Studsvik Scandpower»
- Solvina»
- Eidgenössische Technische Hochschule Zürich»
- Institut Curie»
- Cryptzone R&D»
- Siemens Industrial Turbomachinary AB»
- Chalmers»
- Chalmers»
- Ericsson»
- Korsnäs AB»
- Luleå Tekniska Universitet»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Chalmers tekniska högskola»
- Fysisk Resursteori, Energi och Miljö, Chalmers»
- Institutionen för Signaler och System, Chalmers tekniska högskola»
- Proffice Life Science»
- Vasasensor»
- INRA, Frankrike»
- Volvo Car Corporation»
- Ericsson»
- Vattenfall»
- Scania CV AB»
- Epsilon, konsult på Eka Chemicals AB»
- Chalmers»
- FS Dynamics»
- BabyBjörn AB»
- Eka Chemicals»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Marks kommun»
- Arthur D. Little»
- Chalmers»
- Nexans Norway »
- SCA »
- LTH»
- BearingPoint»
- Stena Technoworld»
- Cochlear Bone Anchored Solutions»
- Stockholms Universitet»
- ABB»
- Cornell University»
- Göteborg Vatten»
- ETC Battery and FuelCells Sweden AB»
- WSP»
- École polytechnique fédérale de Lausanne»
- Volvo Car Corporation»
- Icomera»
- Epsilon»
- Eka chemicals/Akzo Nobel»
- Propellerhead Software»
- Xdin AB»
- SpeedLedger AB»
- Jacobs AB»
- Epsilon»
- Metso Power AB»
- Trafikverket»
- Cambrex Karlskoga AB»
- Osram»
- Volvo AB»
- Borealis»
- Cambrex»
- Instutitionen för Kemi- och Bioteknik Chalmers »
- KTH»
- Eka Chemicals AB»
- Elopak AS»
- Max Planck Institut für Pflanzenzüchtungsforschung»
- Carmel Pharma»
- SSE Renewables»
- Chalmers»
- Octapharma AB»
- Vattenfall»
- Cool Engineering (del av Etteplan)»
- NNE Pharmaplan»
- Göteborgs Hamn AB»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Astra Tech AB»
- Volvo Lastvagnar»
- Livsmedelsvetenskap Chalmers»
- Chalmers»
- Chalmers Tekniska Högskola (Matematisk Statistik)»
- SCA Ortviken»
- Nobel Biocare»
- ÅF»
- Chalmers, först doktorand, sedan doktor i 6 mån. Men nu arbetslös.»
- Eurofins, Lidköping»
- Metso Power»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Karstads Universitet»
- AkzoNobel Functional Chemicals»
- Chalmers »
- Oticon Medical»
- Försvarsmakten»
- Procordia»
- Attends Healthcare»
- Akzo Nobel AB»
- Volvo 3P, AB VOLVO»
- Damalini AB»
- SGS Sweden»
- Fujirebio Diagnostics AB»
- REINERTSEN»
- ESAB AB»
- Cochlear Bone Anchored Solutions »
- Leibniz-Institut für Astrophysik Potsdam (AIP)»
- Chalmers»
- Svensk exportkredit»
- Chalmers tekniska högskola»
- Chalmers Tekniska Högskola, Värmeteknik och Maskinlära»
- Saft AB»
- Skogsindustriell kemiteknik, Chalmers»
- Det Norske Veritas»
- Chalmers»
- Chalmers»
- Paroc AB»
- Tetra Pak»
- Trafikverket»
- Volvo Construction Equipment AB»
- Turku University Hospital, Finland»
- SCA Hygiene Products AB»
- Outokumpu Stainless AB»
- Elasto sweden AB»
- Covidien Sverige AB»
- Borealis AB»
- SP Sveriges tekniska forskningsinstitut»
- Chalmers tekniska högskola, Teknisk ytkemi»
- SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut»
- Foodmark Sweden AB»
- Emmaboda Energi & Miljö AB»
- Volvo Bus Corporation»
- Captozyme LLC»
- Volvo Powertrain»
- AstraZeneca R&D Mölndal»
- Chalmers»
- Eka Chemicals AB»
- Mediq Sverige AB»
- Xylophane AB»
- MIVAC Development»
- Infotiv»
- Arctic Paper»
- Volvo Cars Corporation»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Ericsson»
- NExT institute/SEPnet, University of Southampton»
- Yale University»
- Cybercom Group»
- Chalmers»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap»
- E.ON»
- EC Joint Research Centre - Institute for Energy»
- Sahlgrenska Universitets Sjukhus»
- SCA hygiene products ab»
- Food Radar Systems AB»
- Semcon Caran AB»
- Siemens AB»
- Saab Security AB»
- Husqvarna »
- SCA»
- Mondi»
- Preemraff Göteborg»
- Accenture»
- SNA Europe»
- Proffice Life Science, arbetsplats AstraZeneca»
- metso power»
- Metso»
- Mölnlycke Health Care»
- Borealis AB»
- Volvo Group»
- ÅF Industry AB»
- Metso»
- Semcon /AstraTech»
- Emerson Process Management»
- Stockholms universitet»
- Kretsloppskontoret, Göteborgs stad»
- Cambrex»
- Ericsson»
- Google»
- COWI»
- O.Kavli AS»
- Saab AB»
- göteborgs universitet»
- BASF»
- Pöyry Swedpower AB»
- Eka Chemicals AB»
- Chalmers tekniska högskola»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- ABB»
- KTH»
- Chalmers tekniska högskola»
- Chalmers Tekniska Högskola AB»
- Chalmers»
- Volvo Technology»
- Chalmers»
- Leaf Sverige»
- Chalmers Tekniska Högskola»
- Micronic Mydata AB»
- AkzoNobel»
- Vitrolife AB»
- Chalmers»
- Accenture»
- Chalmers tekniska högskola»
- Chalmers»
- EURODOCTOR»
- Vattenfall»
- OKG AB»
- Nordea Markets »
- PharmaSurgics in Sweden AB»
- Uniso Technologies AB»
- Xylophane AB»
- Chalmers tekniska högskola AB»
- CEMES-CNRS»
- FS Dynamics»
- Mölnlycke Health Care»
- Försvarets materielverk»
- Volvo Powertrain»
- SIK - Institutet för livsmedel och bioteknik»
- ExxonMobil Sverige AB»
- Clean World Capital»
- Sca»
- Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universtitetssjukhuset, Klinisk kemi»
- Borealis AB (Stenungsund)»
- Smittskyddsinstitutet»
- Chalmers tekniska högskola»
- Debiki»
- SSICT, ACT Government, Australia»
- Motorola Mobility Inc»
- Temper Technology»
- Billerud AB Gruvöns Bruk»
- Chalmers»
- Chalmers, S2»
- procordia»
- Rücker Nord AB»
- Chalmers»
- Mölnlycke Health Care»
- Södra Innovation - Södra Skogsägarna»
- Volvo Aero»
- Kraft Foods Sverige AB»
- Arthur D. Little»
- Volvo information technology»
- Chalmers»
- Neste Jacobs AB»
- Hamworthy Oil & Gas Systems»
- Borealis»
- Semcon»
- Rigshospitalet, Köpenhamn»
- Volvo Powertrain»
- Göteborgs universitet»
- Swerea IVF»
- Roche
»
- Chalmers»
- Aker Solutions»
- QPharma AB»
14. Var är du huvudsakligen verksam?309 svarande
Stockholm och Mälardalen» | | 38 | | 12% |
Göteborgregionen» | | 228 | | 73% |
Öresundsregionen» | | 10 | | 3% |
Annan region i Sverige» | | 33 | | 10% |
Genomsnitt: 2.12 - Norge» (?)
- Norge» (?)
- Danmark» (?)
- England» (?)
- Schweiz» (?)
- Tyskland» (?)
- Tyskland» (?)
- Danmark» (?)
- Norge» (?)
- USA/Sverige» (?)
- Schweiz» (?)
- Frankrike» (?)
- Frankrike» (?)
- Norge, Halden» (?)
- Tyskland» (?)
- USA» (?)
- Schweiz» (?)
- Tyskland» (?)
- Norge» (?)
- Tyskland» (?)
- Storbritannien (Glasgow)» (?)
- Anställd i Danmark, arbetar för närvarande i Kina» (?)
- Tyskland» (?)
- Norge» (?)
- Finland» (?)
- Norge» (?)
- Usa» (?)
- Storbritannien» (?)
- USA» (?)
- Nederländerna» (?)
- USA» (?)
- Norge» (?)
- Tyskland» (?)
- Frankrike» (?)
- UK» (?)
- Australia» (?)
- Kalifornien, USA» (?)
- Norge» (?)
- USA» (?)
- Norge (Stavanger)» (?)
- Nu i Belgien» (Göteborgregionen)
- Huvudsakligen aktiv i Stenungsund men har även jobbat för Warrington, England och Grenoble, Frankrike.» (Göteborgregionen)
- Samt Ningbo, Kina.» (Göteborgregionen)
- Just nu baserad i Mexico sedan ett år tillbaka, annars Göteborg» (Göteborgregionen)
- På distans från korea» (Göteborgregionen)
- Holland» (Göteborgregionen)
- Hela världen snart hoppas jag, men mindre sannolikt» (Göteborgregionen)
- Europa, t.ex. Tyskland, Holland och Frankrike» (Göteborgregionen)
- Linköping» (Annan region i Sverige)
- Gävle» (Annan region i Sverige)
- Seanst i Österrike» (Annan region i Sverige)
15. Vad arbetar du huvudsakligen med?354 svarande(på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Administration/ekonomi» | | 12 | | 3% |
Beräkning/simulering» | | 66 | | 18% |
Chef» | | 24 | | 6% |
Doktorand» | | 67 | | 18% |
Drift och underhåll» | | 23 | | 6% |
Forskning» | | 100 | | 28% |
Företagsledning» | | 8 | | 2% |
Försäljning» | | 13 | | 3% |
Industridoktorand» | | 2 | | 0% |
Information» | | 13 | | 3% |
Inköp» | | 4 | | 1% |
Konsult» | | 60 | | 16% |
Kvalitet» | | 27 | | 7% |
Marknadsföring» | | 8 | | 2% |
16. Fortsättning: Vad arbetar du huvudsakligen med?354 svarande(på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Miljö» | | 22 | | 6% |
Patent» | | 7 | | 1% |
Processutveckling» | | 65 | | 18% |
Produktion» | | 31 | | 8% |
Produktions-/processledning» | | 13 | | 3% |
Produktutveckling/konstruktion/design» | | 86 | | 24% |
Projektering» | | 16 | | 4% |
Projektledning» | | 64 | | 18% |
Systemutveckling» | | 31 | | 8% |
Säljare» | | 11 | | 3% |
Teknisk support» | | 24 | | 6% |
Utbildning» | | 30 | | 8% |
Arbetssökande» | | 7 | | 1% |
- Marknadsanalytiker» ()
- Energuforskning» (Miljö, Utbildning)
- Implementering av kvalitet- och produktivitetsförbättringsprogram inom ramar för Lean och Six Sigma» ()
- Miljö, avfall och återvinningsfrågor» (Miljö)
- Forskning» ()
- Trafikanalys. Utredning.» (Projektledning)
- Leverantörsutveckling» (Processutveckling, Produktions-/processledning)
- Affärsutveckling» (Säljare)
- Traineetjänst, dvs jag kommer få testa flera olika arbetsområden.» ()
- Säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods» (Miljö)
- Provning och verifiering» ()
- Corporate Finance, M&A» ()
17. Vilken typ av ansvar har du?354 svarande(på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Personalansvar» | | 27 | | 7% |
Produktions/processansvar» | | 39 | | 11% |
Projektledaransvar» | | 98 | | 27% |
Resultatansvar (ekonomiskt)» | | 20 | | 5% |
Säljansvar» | | 12 | | 3% |
Teknisk specialist/expert» | | 118 | | 33% |
Konstruktionsansvar» | | 15 | | 4% |
Forsknings- / utvecklingsansvar» | | 114 | | 32% |
Strategiskt ansvar» | | 25 | | 7% |
Arbetssökande» | | 8 | | 2% |
- Expert (inte teknisk)» (Projektledaransvar)
- jag har ansvar för produktutskick till kunder och för att bistå med hjälp i labb med kvalite, forskning, produktutveckling/framställande. » ()
- Doktorand» ()
- specialist inom hantering av specialorder» ()
- Har hand om kantakten till högskolorna.» ()
- Kvalitetsansvar» ()
18. Vad tror du avgjorde att du fick ditt första relevanta arbete efter examen?Ange högst tre svarsalternativ!354 svarande (på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Studieinriktningen, fördjupningen» | | 154 | | 43% |
Enskilda kurser» | | 26 | | 7% |
Utbildningens bredd inom naturvetenskap och teknik» | | 73 | | 20% |
Chalmers varumärke» | | 72 | | 20% |
Examensarbetet» | | 155 | | 43% |
Företagssamverkan under utbildningen» | | 10 | | 2% |
Studieresultat, betyg» | | 69 | | 19% |
Språkkunskaper» | | 28 | | 7% |
Nätverk och kontakter» | | 95 | | 26% |
Föreningsaktivitet» | | 16 | | 4% |
Studenkårsengagemang» | | 10 | | 2% |
Utlandsstudier» | | 42 | | 11% |
Laborationskurser» | | 13 | | 3% |
Teoretiska kurser» | | 19 | | 5% |
Generella kompetenser» | | 46 | | 12% |
Problemlösningsförmåga» | | 91 | | 25% |
Personliga egenskaper» | | 203 | | 57% |
Ledaregenskaper» | | 21 | | 5% |
Har inte fått något relevant arbete» | | 8 | | 2% |
Vet ej» | | 5 | | |
- Personliga kontakter!!» (Problemlösningsförmåga, Personliga egenskaper)
- Praktik/sommarjobb under studietiden. Erfarenhet av kemiteknisk produktion. Efter slopat praktikkrav är detta en jättefördel i konkurrensen med andra studenter om första jobbet.» (Utbildningens bredd inom naturvetenskap och teknik, Chalmers varumärke, Studieresultat, betyg, Språkkunskaper)
- Tidigare arbetslivserfarenhet» (Studieinriktningen, fördjupningen, Chalmers varumärke, Problemlösningsförmåga)
- Mina Matlab- och beräkningskunskaper var viktiga.» (Studieinriktningen, fördjupningen, Examensarbetet, Generella kompetenser, Problemlösningsförmåga)
- Doktorsarbetet var direkt anledning till min nuvarande tjänst.» (Studieinriktningen, fördjupningen, Generella kompetenser)
- Relevanta sommarjobb under studietiden» (Studieinriktningen, fördjupningen, Examensarbetet)
- Relevant arbetslivserfarenhet » (Studieinriktningen, fördjupningen, Personliga egenskaper)
- Läste Entreprenärsskolan, det var relavant för jobbet jag fick, men jag kunde ha läst vilken ingenjörsutbildning som helst... Det verkar som att det inte är så superviktigt i jobbet jag har med inriktning. Det viktiga är problemslösning etc som man lär sig i civilingenjörsutbildningen.» (Studieinriktningen, fördjupningen, Studieresultat, betyg, Språkkunskaper, Generella kompetenser, Personliga egenskaper)
- Min fördjupning inom teknisk kommunikation var vid detta tillfället ganska unik» (Studieinriktningen, fördjupningen, Generella kompetenser, Personliga egenskaper, Ledaregenskaper)
- goda referenser från handledare/lärare» (Studieresultat, betyg, Problemlösningsförmåga)
- fick arbete i Norge direkt efter mitt examensarbete på samma företag, efter målmedveten och konsekvent kontakt med företaget i Norge i god tid innan mitt examensarbete. » (Examensarbetet, Nätverk och kontakter)
- Praktisk erfarenhet från processindustri» (Studieinriktningen, fördjupningen, Personliga egenskaper)
- Praktisk erfarenhet » (Utbildningens bredd inom naturvetenskap och teknik, Examensarbetet, Laborationskurser, Personliga egenskaper)
- Utbildningsprogrammets rykte» (Studieinriktningen, fördjupningen, Studieresultat, betyg)
- Initiativförmåga» (Examensarbetet, Utlandsstudier, Personliga egenskaper)
- Erfarenheter från arbete inom produktion under studietiden (praktiken)» (Studieinriktningen, fördjupningen, Personliga egenskaper)
- Jag gjorde mitt ex-jobb på samma arbetsplats.» ()
- Bredden tillsammans med den ytterligare utbildningen i samhällsvetar- och tvärvetenskapsämnet Humanekologi.» (Studieinriktningen, fördjupningen, Enskilda kurser, Chalmers varumärke, Nätverk och kontakter, Personliga egenskaper)
- Examensarbete inom relevant område» (Studieinriktningen, fördjupningen, Enskilda kurser, Föreningsaktivitet, Utlandsstudier, Generella kompetenser, Problemlösningsförmåga, Personliga egenskaper)
- Kombination av bioteknik och ekonomi.» (Chalmers varumärke, Studieresultat, betyg, Utlandsstudier, Problemlösningsförmåga, Personliga egenskaper)
- Sommarjobb under utbildningen som gav erfarenhet inom mitt utbildningsområde.» (Utbildningens bredd inom naturvetenskap och teknik, Chalmers varumärke)
- Min vidareutbildning till sjukhusfysiker samt sommarjobb inom det området» (Studieinriktningen, fördjupningen, Personliga egenskaper)
19. Vad i din utbildning tycker du är mest värdefullt för din yrkesroll idag?Ange max 3 svarsalternativ!354 svarande (på denna fråga var det möjligt att välja flera svarsalternativ)
Studieinriktningen» | | 82 | | 23% |
Matematiken» | | 69 | | 19% |
Bredden inom naturvetenskap i din utbildning» | | 104 | | 29% |
Bredden inom teknik i din utbildning» | | 123 | | 34% |
Teoretiskt och tekniskt djup inom ditt ämne, specialisering» | | 70 | | 19% |
Laborativ träning» | | 51 | | 14% |
Undervisningen inom Människa-Teknik-Samhälle (MTS)» | | 2 | | 0% |
Undervisningen inom Miljö och hållbar utveckling» | | 6 | | 1% |
Träning av muntlig och skriftlig kommunikation» | | 65 | | 18% |
Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar)» | | 180 | | 50% |
Träning av andra generiska förmågor (t.ex. projektplanering)» | | 39 | | 11% |
Träning i entreprenörskap» | | 6 | | 1% |
Den moderna utbildningsmiljön» | | 5 | | 1% |
Entusiastiska och inspirerande lärare» | | 6 | | 1% |
Utbildningsupplägget, högt tempo, parallella kurser, valfria» | | 87 | | 24% |
Examensarbetet» | | 91 | | 25% |
Företagssamverkan under utbildningen» | | 6 | | 1% |
Nätverk och social gemenskap» | | 61 | | 17% |
Vet ej» | | 12 | | |
- Bredden inom teknik är något som har varit mycket värdefullt, men som jag också känner att jag skulle behövt mycket mer av.» (Bredden inom teknik i din utbildning, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar), Träning av andra generiska förmågor (t.ex. projektplanering), Nätverk och social gemenskap)
- 95 % av det jag använder i mitt dagliga arbete är kunskap förvärvad privat, via kontakter eller föreningar. Utbildningen i sig gav en väg in på företaget men är av ringa betydelse i praktiken.» (Bredden inom teknik i din utbildning)
- MatLab» (Matematiken, Bredden inom naturvetenskap i din utbildning, Teoretiskt och tekniskt djup inom ditt ämne, specialisering, Examensarbetet)
- Det ingenjörsmässiga tillvägagångssätett i problemlösning» (Studieinriktningen, Utbildningsupplägget, högt tempo, parallella kurser, valfria)
- Tidigare arbetslivserfarenhet» (Teoretiskt och tekniskt djup inom ditt ämne, specialisering, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar))
- Egentligen doktorerandet och förmågan att arbeta med problemställningar.» (Teoretiskt och tekniskt djup inom ditt ämne, specialisering, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar), Examensarbetet)
- Jag önskar att jag kunde fylla i "Entusiastiska och inspirerande lärare" men tyvärr var det något jag verkligen saknade under studietiden på chalmers.
Jag har fyllt i "Träning i att angripa öppna problem" men egentligen fanns det alldeles för lite av detta i utbildningen fast jag har fyllt i det eftersom jag skulle ha haft nytta av det i arbetslivet om det hade funnits mer av det på chalmers. Som det var nu hade vi alldeles för mycket teoretiska kurser med ett korrekt möjligt svar. Alldeles för lite kreativ problemlösning som man kan ha nytta av i arbetslivet. Tyvärr liknade min utbildning i väldigt liten utsträckning det jag gör dagligen på jobbet. Är produktutvecklare.» (Träning av muntlig och skriftlig kommunikation, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar), Nätverk och social gemenskap)
- mina sommarjobb inom administration gjorde mycket för att jag fick jobbet samtidigt som min utbildning i analytisk kemi och dylikt gjorde resten » (Bredden inom naturvetenskap i din utbildning, Laborativ träning, Nätverk och social gemenskap)
- Jag har själv aktivt valt att komplettera min utbildning med arbete inom kommunikation och utlandsstudier inom de områden som Chalmers har svagheter i. Speciellt har jag sökt jobb vid sidan av studierna som ger indikeringar av vad som är viktigt. » (Studieinriktningen, Matematiken, Bredden inom naturvetenskap i din utbildning, Teoretiskt och tekniskt djup inom ditt ämne, specialisering, Laborativ träning, Träning av muntlig och skriftlig kommunikation, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar), Examensarbetet, Företagssamverkan under utbildningen)
- Syftar bara på träning av skriftlig kommunikation. Träningen av muntliga framträdanden på teknisk fysik var obefintlig.» (Studieinriktningen, Matematiken, Bredden inom naturvetenskap i din utbildning, Teoretiskt och tekniskt djup inom ditt ämne, specialisering, Träning av muntlig och skriftlig kommunikation, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar))
- Övning i rapportskrivande» (Matematiken, Träning av muntlig och skriftlig kommunikation)
- Språkkunskaper» (Bredden inom teknik i din utbildning, Träning av muntlig och skriftlig kommunikation, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar), Utbildningsupplägget, högt tempo, parallella kurser, valfria, Nätverk och social gemenskap)
- Jag skulle aget chalmers varumärke som fjärde alternativ om man fick det.» (Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar), Utbildningsupplägget, högt tempo, parallella kurser, valfria)
- Träning i att angripa öppna problem och företagssamverkan är viktigt att Chalmers satsar mer på tycker jag.» (Bredden inom naturvetenskap i din utbildning, Laborativ träning, Träning av muntlig och skriftlig kommunikation)
- + Träning i att tänka & lösa problem.
+ Matte- och datakunskaper.
(Vad avses med kryssrutan "Studieinriktningen"?)» (Teoretiskt och tekniskt djup inom ditt ämne, specialisering, Träning i att angripa öppna problem (dvs utan entydiga svar), Utbildningsupplägget, högt tempo, parallella kurser, valfria)
- Utlandsstudierna» (Bredden inom teknik i din utbildning, Examensarbetet)
20. Hur nöjd är du med din utbildning på Chalmers som helhet?1 = inte alls nöjd, 5 = mycket nöjd353 svarande
1» | | 3 | | 0% |
2» | | 11 | | 3% |
3» | | 48 | | 13% |
4» | | 190 | | 53% |
5» | | 101 | | 28% |
Genomsnitt: 4.06 21. Jag upplever att utbildningen vid Chalmers har gjort mig anställningsbar1 = inte alls, 5 = i mycket hög grad353 svarande
1» | | 3 | | 0% |
2» | | 16 | | 4% |
3» | | 46 | | 13% |
4» | | 125 | | 35% |
5» | | 163 | | 46% |
Genomsnitt: 4.21 22. Vad tycker du att Chalmers bör förändra i den utbildning du har gått?- Utbildningen är för lätt. Detta är problematiskt.»
- Kurser i projektledning saknas.»
- Mer fokus på att verkligen lära sig, mindre fokus på att allt ska vara "svårt". Det är viktigt att hålla en hög nivå, men samtidigt tappar man lite av förståelse när allt ska gå snabbt och vara svårt. »
- Trycka hårdare på den grundläggande naturvetenskapliga förståelsen, en vetenskaplig och systematisk problemlösning. »
- Större möjlighet att nischa sig, kanske då ffa större frihet i masterprogrammet (läste Biotechnology). Tidigt i utbildningen kan jag förstå vitsen av bredd i ämnen när grunden för förståelse byggs men för mig som t ex valde en ganska klassisk biokemiinriktning känns det som "slöseri" att tvingas läsa en kurs i biomaterial väldigt sent i min utbildning.»
- För mig har mitt föreningsengagemang varit mycket avgörande roll för det jobb jag fått. Fortsätt uppmuntra föreningsengagemang. Även mer direkta verktyg så att företagen kan få nytta av oss ingenjörer på en gång.»
- Mer samarbete med förertagen i regionen och möjlighet till praktik på företag»
- Bättre kontakt med industrin!»
- Inget, jag borde gått annaninrikting»
- Inför gärna mer/större projekt i utbildningen eftersom det är en mycket vanlig arbetsform i arbetslivet. »
- Integrera matematikkurserna med andra process inriktadekurser. I matematikkurser ge mer tydliga exempel från Kemitekniken inte bara matematisktabstrakta diskussioner.»
- ¨,Behövs det så många biotekniker som utbildas?! Upplever fortfarande (6 år efter examen) att det är extremt få tjänster där det ens står att man söker någon från Bioteknik.»
- Gör det möjligt att läsa kurser av typ Experimentell Fysik till enhögre grad. Under min utbildning fann jag det omöjligt att ägna mer tid än det minsta som krävdes på grund av att teoretiska kurser var prioriterade och tog upp all tid.»
- Också ha kurser inom ekonomi, ledarskap och projektledning. »
- Ha mer samverkan med industri. Modernisera kemiteknikutbildningen (jämför kemi-/processteknik med vad som finns på HTU, Helsingfors). Skapa en tydlig inriktning "Process-Reglerteknik". Framtiden inom Kemiteknik finns i simulering (inom FLER områden än CFD), optimering, produktionsstyrning och avancerad reglerteknik.
Det är även viktigt att trycka på att man skall välja specialiserande kurser de sista åren. Generella kurser i t ex entreprenörskap, ledarskap och ekonomi kan man snabbt tillskansa sig senare. Specialiseringen skapar en konkurrensfördel.»
- Bioteknikutbildningen fokuserade mycket mot läkemedel och forskning inom kartläggning av cellen. Jag hade velat se mer kopplingar mot bioenergi, biogas etc som relaterar till hållbar utveckling, där bioteknik faktiskt spelar en stor roll!»
- Kursenrna i experimentell fysik och elektrisk mätteknik borde ses över. De kunde ha varit fantastiskt bra och ge mängder av redskap för blivande ingenjörer, men jag upplevde dom som relativt meningslösa tyvärr!»
- Ställa lika högre krav i den senare delen av utbildningen som i den tidigare. (Master vs. Kandidatutbildning)»
- Addera information om säkerhetsventiler samt generell processdesign. Mer kunskap om process scenarion, samt generell utrustning/instrumentering i industrin.»
- Väldigt viktigt att bibehålla det starka fokuset på matematiken. Dock, bör man sträva efter att öka själva förståelsen för fysiken i sig. I vissa fysikkursen kunde man dessvärre klara sig igenom kursen och även få högre betyg genom att bara räkna, man lärde sig manipulera ekvationerna men inte fick inte så stor förståelse för fysiken i sig. Detta behöver förbättras tycker jag, dock utan att tumma på den höga matematiska nivån.»
- Fler lärarledda timmar.»
- Mer anpassad till den praktiska verklighet man kommer ut i.»
- Mer frihet att välja kurser under grundutbildningen.»
- Mer kontakt med näringslivet! Inte bara forskningscentrerat! Under utbildningen är det viktigt att knyta kontakter med näringslivet och få en möjlighet att träffa alumni som jobbar på företag relaterade till utbildningen. För att var helt ärlig tycker jag att det har varit urkasst.»
- Förtydliga kopplingen mellan kunskap i kurser med verkligheten/industrin. Svara på varför denna kunskap är viktig. En del kurser är bra på det, andra inte. »
- Jag anser inte att Chalmers bör förändra något men jag är lite orolig att Bolognaövergången kommer göra Kf till en överflödig utbildning. Då arbetsgivaren och studenter enbart fokuserar på vilken master de har i slutändan tappar man fördelarna med den väldigt breda grundutbildningen. Tyvärr kommer nog många välja en "lättare" grundutbildning för att sedan läsa samma masterprogram. Detta är inget som kommer märkas när man söker arbete även om det ger stora fördelar i ens arbetsliv att ha läst den breda grundutbildning som vi har. Tyvärr tror jag dock att de flesta har mest fokus på komma ut och att vara anställningsbara. Tror det blir svårt för Kf att överleva denna omställning eller att argumentera för programmet.»
- Mindre korvstoppning och mer djupförståelse»
- Kanske ännu mer förberedelse på att man faktiskt inte kommer att ha nytta av allt man lärde sig, utan att det man lär sig är att lära sig saker snabbt, och det värdesätter alla arbetsgivare.»
- Det ska vara enkelt och tydligt vad man har läst, på svenska OCH engelska. Det var detta som hjälpte mig. Varumärket Chalmers är starkt, och MSc Chemical Engineering är det enda som egentligen betyder något. Inriktningen sista året spelar mindre roll, men är bra för att studenten ska trivas. Utlandsstudier är viktigt, speciellt mot slutet. Examensarbete utomlands är nyckeln till framgång! Det borde skapas enklare processer för att möjliggöra examensarbete utomlands.»
- När jag nu är i position att lära upp nyanställda märker jag av att man kan få civ.ing. från Chalmers med ingen till obefintlig datorvana vilket är intressant. Kan bara hoppas att programmeringskurserna är mer utförliga än när jag studerade med fokus på matlab istället för döda språk, men även grundläggande användning av simpla verktyg som excel-liknande system.
Sen är det beklagligt att praktiken ströks, den lilla input man faktiskt får från industrin gör ganska mycket under första året.
»
- Mer verklighetsfokus, dvs inse att det finns en värld utanför den akademiska»
- Fler muntliga anföranden. Övning i projektledning.»
- Jag var inte helt nöjd med mitt masterprogram (Radio- och rymdvetenskap, som var löst sammanhållet, spretigt och med låga krav), men jag vet att detta har gjorts om drastiskt sedan jag tog examen. Kandidatdelen (F-programet) har jag ingen direkt kritik emot. Kandidatarbetet skulle helt kunna göras om, jag tror alla vunnit på individuella projekt, som kan vara mer forskningsinriktade istället för att göra något som redan är gjort.»
- Mer och bättre tillämpad Matte. »
- En tydligare koppling mellan mellan kurser och framtida yrkesroller. Detta gäller i synnerhet kurser under utbildningens senare del, dvs ej grundläggande kurser som ges under de första två tre åren.»
- Grundläggande matematik på en djupare teoretisk nivå skulle förbereda bättre inför kurserna som samläses med teknisk fysik. Som det varit tidigare har det varit ett onödigt stort och plågsamt steg att komma ikapp under årskurs 2.»
- Några lärare har visat mindre god pedagogisk förmåga. Jag hade gärna sett en förbättring av undervisningen i vissa kurser. Mycket har dock varit väldigt bra, och vissa personer har varit rent fantastiska som föreläsare.»
- Matematikutbildning på kemiteknik var helt förkastlig. Jag känner att jag är långt efter när det kommer till matte jmf med andra Chalmersutbildningar. Hur kan man ha matteundervisnings som går ut på att "läsa matte" och inte "Räkna matte"»
- Arbeta mer mot näringslivet. Införa systems engineering och konstruktionsprinciper i vissa kurser.»
- När jag studerade var det lågkonjunktur i Sverige. Därför var det näst intill omöjligt att hitta kvalificerade praktikplatser och senare examensarbete i industrin. Om det går att ordna från Chalmers sida skulle det vara oerhört värdefullt att få hjälp med kontakter så att man lättare kan slussas ut i industrin. CHARM är ett mycket bra redskap, men de år jag gick dit var det praktiskt taget inget företag som erbjöd praktiktjänster eller examensarbete. Det är möjligt att högkonjunkturen har ändrat på det nu.»
- Mer inriktning mot biokemi/molekylärbiologi.
Vissa vanliga ingenjörskurser såsom statistik och reglerteknik skulle kunna riktas in mer mot bioteknik. Mindre kemiteknik.»
- Det vore bra om den matematik som lärs ut i matematikkurserna också användes i de övriga kurserna i högre utsträckning. Vad ska jag ha komplexen till?
Det behövs mer tonvikt på explicit träning i att applicera vetenskaplig metod och vetenskapligt välunderbyggda resonemang.»
- Mer fokus på tillämpningen av den kunskap som man skall tillgodogöra sig. Visa på vikten av kunskapen när man är klar.»
- Mycket har redan ändrats, så jag anser inte frågan relevant. Möjligen mer praktik, det tror jag inte har införts.»
- Mer kontakt med relevanta delar av arbetslivet under utbildningens gång, gärna praktik, så att det inte är en helt ny miljö när man har tagit examen.»
- Fler valbara kurser»
- Kemiutbildningen med inriktning mot produkt/kemi bör ge möjlighet till mer praktisk erfarenhet (analysinstrument etc.) och att lära ut några viktiga verktyg inom försöksverksamhet (program inom statistik, försöksplanering etc.)»
- Mer kontakter med arbetslivet!»
- Praktik eller på annat sätt komma in i arbetslivet. Jag hade turen att jobba inom industrin under somrarna men alla får inte den möjligheten.»
- Ännu mer företagsbesök, bjuda in fd studenter att berätta om sitt nuvarande arbete, etc som ger verklighetsanknytning. »
- Skippa MTS-kursen, den var totalt meningslös. Det höll för övrigt mina handledare under examensarbetet med fullständigt om.»
- Kunna välja inriktning i 3:an.»
- Jag vet att det har skett en del förändringar, som inte är till de bättre. Den laborativa biten och projektabete är väldigt viktigt. Mindre stora föreläsningar, och mer personalkrävande handledning.»
- Mindre teoretiska uppgifter, mer kurser i presentationsteknik, mer kurser om hur man arbetar i projekt, färre kurser samtidigt, viktigast av allt: öka kraven på engagerade och pedagogiska föreläsare. Tyvärr var det alldeles för många som bara stod och "mässade" och inte var lyhörda för om studenterna hängde med eller inte. Skapa även "öppet hus" hos tex doktorander dit man kan gå och få extra hjälp med det som känns svårt. Förbättra klimatet för att våga ställa frågor mitt i en föreläsning utan att känna sig korkad. »
- -»
- Prata mer med företag. Gör fler undersökningar som denna och agera för att förbättra.»
- Tydligare integration av biologi å ena sidan och matte/fysik/kemi/datavetenskap å andra. Var mycket försiktiga med dimensionering av antalet platser i bioteknik, det finns (alltför) många utbildningar som ger liknande kompetens. »
- Större valfrihet i kursvalet och större möjlighet att specialisera sig inom egna intresseområden.»
- Bättre masterprogram! Var riktigt tråkigt att kvaliten och tempot minskade så drastiskt när man började en master. Alla mina bekanta tycker mer eller mindre samma sak!»
- Mer av öppna problem och "verkliga" projekt. Att få lösa komplexa tekniska/naturvetenskapliga problem i grupp. »
- Vara tydligare med vad man kan arbeta med efter examen. T ex genom att bjuda in fler gästföreläsare som berättar om vad de jobbar med.»
- Inte nästan bara matte första året. Fler konktreta kurser där nyttan går att visa för en arbetsgivare.»
- Lägga mer fokus på praktisk problemlösning, där det inte finns något facit. Gärna i samråd med faktiska problem i företagsvärlden.»
- Jag tycker vi ska ha mer kontakter med företag som inte är charm/karm. Typ ha workshops, studieresor, mingelkvällar vad som helst för att få ut till arbetslivet vad bioteknik gör och kan. Det svåraste med att få jobb är att man delvis är högt utbildad o delvis har en utbildning som många inte förstår är kemisk. Många tror att bioteknik bara är bio. Det är också allmänt svårt o få jobb utanför akademin , många i klassen doktorerar »
- Samarbete med näringslivet samt mänsklig interaktion»
- Det enda jag ställer mig frågande till är om det verkligen behövs fem år på utbildningen. På Teknisk Fysik ställs höga krav och man blir en allmän problemlösare, men eftersom nästan ingen jobbar med någon avancerad typ av fysik eller matte efter examen är det just de höga kraven som ställts på studenten under utbildningen som gör den tekniska fysikern attraktiv. Många väldigt specialiserade och snäva kurser läses, som enligt mig inte behövs. Eftersom det inte är den faktiska kunskapen som är attraktiv, utan den övergripande problemlösaren, så innebär fem år väldigt många kurser med mål att skapa en välstöpt problemlösare. »
- Få in fler tjejer och/eller öka sammarbetet med GU.»
- Gör kvanten valfri. Håll sig till process. Utveckla rapportskrivning och presentationsteknik under sista åren.»
- Fler tillämpningar av matematiskt och fysikaliskt tänkande utanför fysik och teknik. Mer projektledning. Mer tillämpad statistik.»
- MER kontakt med näringslivet!!!!!!!! Studiebesök, kortare praktiker tidigare under utbildningen!Arbeta några timmar i veckan hos en doktorand redan de första åren med enklare problem. »
- Mindre grupper som främjar individuellt lärande och mer pedagogiska lärare.»
- Mer träning i att angripa öppna problem.»
- Mer fokus på att man faktiskt ska ha ett arbete när man är klar.»
- Förändra utformningen av masterprogrammen. Mer praktiskt inriktat än teoretisk. Inte ha gemensamma obligatoriska kurser på olika spår. »
- Göra den mer anpassad för den faktiska arbetsmarknaden, inte den man hoppas finns eller kommer finnas.»
- Ibland kunde engagemanget hos lärarna varit större»
- Mer samverkan med andra program och bättre möjlighet till utlandsstudier. Dvs mer hjälp och stöd i ansökningsprocessen.»
- Huvudupplägget är väldigt bra. Det finns detaljer att förbättra i enskilda kurser, val av lärare till kurserna, etc, men överlag så är det bra.»
- Kurserna i masterprogrammen är av en annan karaktär än i grundutbildningen. Många av dem ger i princip bara en översikt av ett område genom olika gästföreläsningar. Tycker att vissa kurser borde ha lite mer substans.»
- Koppla ihop tekniken och naturvetenskapen med företagsekonomi»
- Mer fokus på problemställnignar inom industrin. Fler exempel från verkligheten där t.ex. data saknas eller har hög osäkerhet. Möjlighet/förmåga att skatta värden i processer.
Praktiska erfarenheter kring komponenter som pumpar, vvx, ventiler etc så att man itne blir för teoretisk.
Fortsatt starkt fokus på gedigen mattematik (inte främst datorberäkningar utan ren matematisk kunskap) => god förmåga att angripa problem senare.
Mer orsaks och sambandsanalyser.»
- Mer anknytning till hur det är att faktiskt jobba med problem ute i industrin hade varit strålande. Till exempel, vilken typ av olika ingenjörer finns? Och vad jobbar de med? T.ex. så finns det "Testingenjörer" som gör mätningar och "Simuleringsingenjörer" som gör modeller utifrån testresultaten. Dessutom borde det ingå ett moment som handlar om verifiering av simuleringsdata!»
- Mer inriktad mot verkligheten = vad som händer efter examen. Entreprenärsskolan är väldigt praktisk och en bra förberedelse för jobblivet. Upplever inte att mina kurskamrater från bioteknik fick samma förberedelse.»
- Lyssna på företagen och modernisera sin utbildning. Det är alldeles för stor skillnad på skolan och yrkeslivet.»
- Jag tycker att Chalmers bör se över flera kurser som inte ses som givande vid utbildningen. Detta gäller exempelvis MTS-kurserna. Det är en mycket bra idé att ha dessa kurser, men man måste se till att de känns relevanta för studenten. Jag tycker även att lite mer valfrihet inte hade varit fel. Man hade kunnat få ha åtminstone 3 valbara kurer, isf den enda som finns just nu. Om man ska se till kurser så tycker jag att den inledande kemikursen borde kortas något, i stället för att man glider in i alla begrepp som finns utan att hinna ta upp alla. Fysikkursen måste utvecklas eller avvecklas. Jag tycker också att det måste skaffas ett störe incitament för lärare att hålla bra kurser. Som det är nu finns många kurser som inte utvecklas, och som trots årliga kursutvärderingar aldrig förändras i riktning mot kritiken. Här måste det finnas en större skyldighet att se över hur kurserna genomförs. »
- Göra bredare. Mer anpassad till arbetslivet, vad som behövs ute i industrin. Tyckte den var för forskningsinriktad.»
- Något fler fördjupningskurser inom specialiseringsområdet. Grunläggande undervisning inom områdena: produktutveckling och dess processer, och patenträtt»
- Mer tillämpad statistik hade jag behövt. »
- Matematikutbildningen när jag gick var mycket dålig och jag önskar att jag hade fått med mig bättre mattekunskaper. Jag hoppas att detta har ändrats.
För att förbereda inför arbetslivet behöver man även få öva mer fritt på att angripa och lösa problem, både teoretiska och laborativa. Många moment är för tillrättalagda, du blir tillsagd exakt hur du ska göra och det finns facit. Så funkar inte verkligheten. Att själv få tänka och diskutera lösningar med en duktig lärare/handledare hade varit bra.»
- Mer (bättre) statistik och mer (bättre) programmering.»
- Ett mycket större deltagande från industrin genom hela utbildningen»
- Mer matematisk statistik och (matematisk) optimering»
- Mer verklighetsanknytning. Det skulle vara mycket mer intressant att plugga nu när jag vet hur en massa saker fungerar i verkligheten. Bättre förberedelse på så sätt att i verkligheten finns inget facit när det gäller problemlösning. Problemlösning under studietiden är långt ifrån verklig problemlösning.»
- Mer industrianknytning och bättre informationssökning samt rapportskrivning.»
- Mer tillämpade kurser. Japp arbetar en hel del med reglertekniskasystem, men kursen Reglerteknik Z som jag läste har jag trots detta inte haft någon användning av. De flesta behöver förstå hur ett reglersystem ska byggas upp och inte exakt hur man designar reulatorerna. Vi lärde oss aldrig tillämpat hur man går tillväga för att t.ex. hålla ett konstant tryck i ett destillationstorn, hur reglerar man en sidoström från ett destillationtorn...»
- Öka kopplingen till verkligheten, konkreta exempel även på teori. Ändra inställning "det finns inget som är så svårt som teknisk fysik" eftersom den inställningen gör att de utexaminerade studenterna komplicerar arbete för att framstå som smarta.»
- Inget särskilt i grundstrukturen. Tyckte att upplägget var bra. Däremot behövs en ständig utveckling av respektive kurs och lärare, så att kvaliteten hålls uppe.»
- Inför kurser i ledarskap, projektledning samt mer ekonomi.»
- Fler pedagogiska lärare istället för professorer utan intresse för undervisning»
- Mindre plugga in-kunskap, i yrkeslivet sitter man inte och minns formler och konstanter, man använder sina böcker/internet för att fräscha upp minnet.»
- Matteutbildningen första året var inte bra. Det nya kursupplägget med mindre teori och mycket matlab var inte lyckat. Flera kurser skulle behöva se över sin kurslitteratur, bättre med svenska böcker med färre sidor t.ex.»
- F innehåller alldeles för mycket forskningsnära kurser och för lite ingenjörskunskap. Gör en lista på vad folk från F jobbar med och anpassa mer.»
- Träningen av muntliga framträdanden (med eller utan "PowerPoint el. dyl.") på teknisk fysik var nästan obefintlig. Måste bli mycket mer och bättre!»
- Bättre integrera matematik i kemiteknik, med motivering.»
- Tydligare koppling mellan matematiken och dess användning i kemitekniken, både vad gäller t ex numeriska metoder osv, men också den fysikaliska tolkningen av matematiska uttryck.»
- Tänka om lite angående MTS-kurserna. Just nu är det bara någonting som man "måste" göra och inte något som man får ut speciellt mycket av. Det är ju egentligen viktigt att få in en "icke-teknisk" kurs, att diskutera etik etc. Men just nu så fungerar det inte bra. »
- Det bör ingå mer fokus på branchkunskap, som vilka företag som finns i regionen. Vilka arbetsroller som finns när man blir färdig. Det borde även vara mer fokus på träning av presentationsteknik och skrivande invävt i utbildningen med kompetenta handledare. »
- Mer moment av presentationsteknik»
- Jag tycker det är synd att den obligatoriska tekniken har minskat. »
- Svårt att säga, mitt fokus och utbildningens var inte direkt överlappande och det var därför ett ganska marginellt utbud inom lifescience.»
- Få ihop matteutbildningen hela vägen från första till sista kurs. När vi läste så var det stor skillnad på de mattekurser som gavs av matematiskt centrum och de som var en del av Teknisk fysik.»
- F-utbildningen har format mig som person både privat och i den yrkesmässiga rollen på ett väldigt bra sätt. Det som jag framförallt har med mig är förmågan och viljan att tränga in i komplexa situationer, att kunna fokusera målinriktat på arbetsuppgifter, använda analytiska angreppssätt och problemlösning. Det är ingen speciell kurs som gett detta utan kommer av tempot i utbildningen och den stora variationen av kurser, ämnen och utmaningar som man ställs inför under utbildningens gång.
Det jag tycker man bör stärka upp är själva motivationsbiten. Som utbildningen var när jag gick fick man stå för motiveringen själv vilket jag tror var osaken till att många hoppade av. Fler motivationshöjande moment hade varit bra tex besök från företag, gamla chalmerister med imponerande framgångshistorier etc. »
- Förbereda mer inför yrkeslivet, jag hade mkt dålig koll på vad olika ingenjörer gjorde när jag tog examen.»
- Satsa på att man som nyexad vet vad man har att förvänta sig av arbetslivet/doktorerandet. erbjuda praktikplatser.»
- Koppling till näringslivet tidigare i utbildningen och mer relevant utbildning anpassad till företag. Som ingenjör från Chalmers har man ofta låg andel ekonomiskt utbildning någon som man ofta har behov av tidigt i sin anställning inom företag. Projektledning och chefsutbildning hade också varit värdefullt att ha med sig. Jag valde kurser inom dessa områden frivilligt men utbudet var inte så stort och det är inom ekonimi och projektledning/chef som jag känner att jag inte har tillräckliga kunskaper från Chalmers. Dessa har jag fått skaffa mig utanför Chalmers.»
- Gränsen mellan vad en civilingenjör och en högskoleingenjör är har suddats ut lite idag i och med uppdelning av civilingenjör på kandidatexamen och mastersexamen. Nu kan högskoleingenjörer läsa till ett masterprogram och ändå anställas som civilingenjörer! Jag tycker det är dåligt eftersom vi civilingenjörer fått läsa en hårdare grundutbildning och ska nu konkurrera om jobben med de som inte har samma kompetens, arbetsgivarna förstår inte skillnaden upplever jag»
- Mer samarbete med industrin. Möjlighet att tidigare välja inriktning så att man slipper alla "onödiga kurser".»
- Mer "modern" utbildning som stämmer mer överens med vad man träffar på i yrkeslivet. »
- Mer praktiska moment och mer kontakt med olika biotek företag. Praktik.»
- Bioteknikutbildningen är inte särskilt anställningsbar. Finns inga bioteknik jobb så felet chalmers gör är att utbilda för många biotekniker - konkurrensen blir för hög och vi får ta jobb vi är överkvalificerade för vilket resulterar i låga löner. Vi måste också i princip doktorera för att få ett intressant jobb inom produktutveckling eller forskning eller det vi är utbildade till! - konkurrensen är extremt hög. Sluta utbilda så många biotekniker! Finns inte tillräckligt med jobb! Vi saknar också kompetens inom de jobb som faktiskt finns. T ex kvalitetssäkring. Söks jättemånga kvalitetsingenjörer och kvalitetsansvariga men vi har inte en enda kurs i GMP eller något liknande! Jättedåligt! Detta är något de vill ha på alla bioteknikrelaterade företag! Kurs i projektledning hade också varit ett plus och praktik. Man måste ha kontakter för att få jobb. Vi hade också världens sämsta mattekurs - som nu har ändrats som tur är. Kurslitteraturen var under all kritik i mattekurserna för vi som började 2005. »
- Ökad närhet (kursupplägg OCH innehåll) med både forskning och framför allt industri.»
- Matematikkurserna på bioteknikprogrammet var inte bra, alaA, AlaB osv. Flera kurser överlappade varandra vad gäller innehåll, mer än vad som kan kallas repetition.»
- Mer anknytning till näringsliv/industri och mer undervisning som visar tillämpning av allt det teoretiska vi lär oss.»
- I förhållande mot 2005 bör kurser moderniseras. Ta i bruk ny teknik. Ta bort kurser som ej är relevanta mot arbetsmarknaden.»
- Mer projekt i mindre grupper, "öppna problem", istället för styrda laborationer med tydligt facit. Dvs mer som det fungerar i yrkeslivet med projektplanering och att gruppen hittar en egen väg framåt.»
- Fördjupa den organiska och oorganiska kemin ytterligare.»
- Mer av övergripande kompetenser, tex rapportskrivning, teknisk engelska, projektplanering, -rapportering, -ekonomi, osv.»
- Bättre pedagogik (Försöksplanering var exempel på kurs med bra pedagogik), mer kontakt med industrin - koppla teori och verklighet(praktikkrav var bra). »
- matematikundervisningen: för mycket programmering, för lite förståelse.»
- Lägg fokus på enskilda kurser som inte fungerar bra, som får mkt klagomål. Inkludera kurs i mänsklig fysiologi i bachelor delen av bioteknik. »
- Mer praktik och/eller studiebesök»
- Seriöst inkludera ämnet vetenskapsteori, utbilda studenterna i att genom text och tal kommunicera vetenskap samt öka medvetenheten om den vetenskapliga metoden.»
- Mer fundamental matematik. Man maste forsta matematik och man skall forsta fysik.»
- Någon slags praktik hos yrkesverksam civ. ing. vore bra!»
- Ge mer stöd till första- och andraårsstudenter när ingen ännu vet vad man gör och varför. »
- Mer praktiskt arbete. Få lov att välja inriktning tidigare.»
- matten var under all kritik, body and soul och bara matlab var ingen bra kombo»
- Mer praktisk inriktning i vissa kurser»
- Jag tycker de förändringar som genomförts under tiden jag gick på Chalmers i stort har varit bra. Med lite mindre valfrihet minskar risken att få en allt för spretig utbildning utan någon egentlig spets.»
- mycket mer nära samarbete med företag och verkliga arbetssituationer, gärna invävt i utbildningen, den känns väldigt tillrätta lagd jmf med problem som ska lösas i arbetslivet. »
- Förankring med näringsliv»
- Vet ej. Jag avskydde varenda dag i skolan.»
- Bioteknikutbildningen saknar relevans då det finns så få arbetsplatser där utbildningen passar in och så många andra utbildningar på universitetet som ger samma kompetens. Ändra inriktningarna så att det blir tydligt vad man kan jobba med efter examen. Hitta sätt att komma i kontakt med företag och arbetsplatser.»
- Inte mycket. Du avgör själv om du vill bli anställningsbar, Chalmers ger dig verktygen på ett bra sätt om du tar emot dem.»
- Positivt om man ökar integreringen med industrin. Ex. Vi hade kurser där man gjorde studiebesök på pappersbruk och värmekraftverk och gjorde beräkningar på värmeväxlare etc. Det är bra att komma ut i verkligheten och extra viktigt med tanke på att den obligatoriska praktiken avskaffats. »
- Mer verklighetsförankring, bli mer modern, ta upp miljöfrågor och kemikaliefrågor på ett annat sätt, varje kurs borde inledas med lite mer förklaring till vad det man lär sig skall användas till istället för att gå rakt på formler»
- Undervisa mer i P&I-diagram
Bättre koppla ihop matten/mest teoretiska kurserna med de verkliga problemen som anställd. Dvs gör starkare koppling fundamental teori <--> praktik! »
- Mer praktiska projektuppgifter med verklighetsanknytning»
- Mer koppling till arbetslivet, praktik borde vara obligatoriskt»
- Bättre verklighetsanknytning»
- Vara tydligare med att informera om vilka möjligheter till jobb utbildningen faktiskt ger. Jag läste livsmedelsinriktning i tron om att industrin behövde produktutvecklare. Så var inte fallet, industrin ville och vill ha kostekonomer eller naturvetare som är mycket billigare. Nu har jag bytt bransch efter att ha hattat runt på vikariat i flera år. Trist. Hade jag vetat detta i fjärde året hade jag valt en annan inriktning!»
- Mer praktik. Önskar att jag hade läst många av kurserna nu efter att ha jobbat i drygt fem år.»
- Lägg mer fokus på pedagogik än ämnskunskap hos föreläsare, många, nästan alla Chalmersdoktorer är överkvalificerade för att undervisa i grundläggande matematik och fysik. En lärare med något lägre ämneskunskaper men verklig passion för utlärning skulle kunna nå avsevärt bättre resultat. Speciellt på teknisk fysik där genomströmningen av elever, i alla fall på min tid, var extremt dålig.»
- Skapa mer kontakter med företag i undervisningen.»
- När jag började utbildningen lanserades den som en i första hand bioloisk utbildning och i andra hand teknisk. Det var så klart tvärt om då det var ett tekniskt universitet men vid 19 års ålder var det inte uppenbart fö mig och jag kände mig lite lurad.»
- Mer praktik»
- Se kommentar fråga 19. Anpassa antalet platser och inriktningar efter jobbsituation inom de olika områdena istället för efter hur populära de är bland studenterna.»
- Jag upplevde vissa kurser som slöseri på tid (t. ex. MTS). Jag tycker att man bör göra en översyn av alla kurser för att se att de har något meningsfullt innehåll.»
- Pedagogik»
- Se till att det är en verklighetsförankrad utbildning i teknisk fysik, ej teoretisk fysik. Som exempel är det lite konstigt att man lägger så stor tonvikt vid enkristaller och nästan ingen vid polykristallina material. Det hade varit nyttigt att lära sig lite om vardagsmaterial, ex. stål.»
- Mer pedagogiska lärare, mer företagssamverkan och jämnare svårighetsgrader på tentorna. »
- Teknisk fysik bör få valbara företagsekonomi och ledarskapskurser. Saknades anser jag.»
- Fokusera på mycket mer tung teori och grund och ta bort mer praktiska kurser. Utan grunder har du inte en chans om du ska förstå hur saker och ting verkligen hänger ihop. »
- Många lärare undervisar så som de alltid gjort, kanske modernisera undervisningen. Lärare som undervisar på masterprogram måste ha bättre engelskakunskaper. Mer inriktat mot företag.»
- Att få arbeta praktiskt inom området någon gång under studietiden, tex. praktikplats inom industrin.»
- Mer pedagogik i föreläsningarna! Bara för att man är senior, är man inte pedagogiskt lärd.
Fler labbar.»
- Praktik ute hos företag då man saknar arbetslivserfarenhet när man avslutat sin utbildning»
- Mer verklighetsförankring. Upplevde teknisk fysik som fjärran från industrin. Stort glapp mellan vad man lär sig och vad man senare verkligen har användning för i sitt yrkesliv.»
- Mer koppling till den riktiga världen, gärna företagsbesök utöver industriföretag och teknikkonsulter»
- Val av inriktning tidigare. Många kurser ej relevanta för min yrkesroll idag. »
- Rikta sig mer till industrin, det vill säga ha fler kurser som är direkt tillämpningsbara i "verkliga livet".»
- Höj nivån väsentligt innehållsmässigt (om det inte redan är gjort) på kurserna i elektronik och mekanik som Bt läser. Ex. inför 3D-beräkningar i mekanik och mer avancerad ellära. »
- Ta bort människa teknik kursen som är obligatorisk för alla. Mer träning i att presentera projekt eller att prata inför andra»
- Att få komma ut och se företag.»
- Hade gärna haft patentkurs samt entrepenörsskap, ledarskapskurser, mer praktiskt arbete, mer kontakt med företag samt alumner, varför inte ha att det ger högskolepoäng poäng att arbeta på företag där man innan haft en kurs som hjälper en att skriva bra CV och sen hjälper en hitta företag att arbeta för både i Sverige och utomlands, lärt oss CAD används även för biotekniker, läkemedelslinjen skulle ha mer läkemedels innehåll valde inte den pga att den hade för lite sånt i den inriktningen samarbeta med Astra Zeneca för tissue engineering samarbeta med Astra Tech till exempel
»
- Bör vara ett större fokus på att hur man skriver rapporter samt presentationsteknik. Viktigt att även kvalitén på engelskan och svenskan granskas i texten. Viktigt att de somföreläser är engagerade och kan framföra sitt budskap på ett tydligt sätt.»
- Många hanmnar i chefroller med både personlaansvar och ekonomisktansvar. Utbildningen har inget som ger en grund för den typen av yrkesroll.»
- Mer "problem baserat", gärna med mera "case" såsom man gör inom finans. Översiktlig fundamenta kombinerat med specifik tillämpning (som ett "T"), snarare än alltför mycket bredd och djup (som ett "O").»
- Mer verklighetsanpassat, mer praktiska exempel. Mycket mer kontakter med näringslivet under studietiden. Mer prat om vad man kan göra när man är klar med skolan. »
- När jag gick så börade man att dra ner på antal timmar laborationer. Det skall man inte göra.»
- Teknisk fysik bör ha en mer teknisk betoning, dvs ingenjörskunskap bör betonas mer.»
- Fanns det någon psykolog eller kurator? Hade kanske varit en bra idé, plus uppmana folk gå dit»
- Det var så länge sedan jag gick, men jag tycker att många tentor var relativt enkla att klara om man bara samlade på sig tillräckligt mycket gamla tentor och löste dem. »
- Fler studiebesök, ut i "verkligheten" och se utrustning och så vidare som man läser om i böcker.»
- Vet ej.»
- Att få in mer praktik.»
- Mera kontakt m arbetslivet, företag mm.
Tidigare specialisering. Mindre skriftliga tentamen, mera projekt o uppsatser istället»
- Jag kände att jag hade behövt bli betydligt mer förberedd på att ta egna initiativ och strukturera och planera arbetsuppgifter.»
- Mer samverkan med företag.»
- bredare bioteknikinriktning år 1-3. mindre fokus på enbart molekylär bioteknik.»
- Göra det lättare att studera utomlands, fri termin etc. Inrikta sig mer på företag och inte bara på att studenterna ska doktorera efteråt.»
- Mer sammarbete mellan studenter. Mer presentationer.»
- Mer koppling till industrin tex genom projekt och räkneuppgifter som har direkt koppling till olika industrier. Mer praktiska exempel på hur processutrustning fungerar tex genom laborationer i processhallen. mer info om hur man bygger upp hela processsystem med säkerhetsutrustning, övrig utrustning etc.»
- Mer företagssamverkan, mer praktiskt tillämpbara och generisk kunskap om projektarbete, industriell ekonomi, och teknikens plats och funktion i en organisation. Det är viktigt att direkt kunna tillämpa det man har lärt sig när man kommer till företaget eller en industri. Bra med teoretisk förståelse men t.ex. hur blir man innovativ i ett företag, vad tar man för roll, hur tänker man kreativt.»
- I dagsläget börjar från CTH"s sida mer och mer fokus läggas på att studenterna inte skall vara så föreningsaktiva. De personer jag rekryterar som visa mest framåtanda och även hög kompetens, är de som under studierna varit aktiva. Detta är ngt som jag tror förbises i byggandet av varumärket CTH.»
- Mer verklighetsanknytning. Gärna mer projekt i samarbete med industrin, vilken industri är mindre viktigt. »
- De specialiserade kurserna for bioteknik borde inehalla mer problemlosning och mojlighet att trana innovativt tankande. Nar jag lasde var det fokus pa att memorera kursboken. En mix av bada vore bra.»
- Krav på lärarna att ha gått vissa pedagogiska kurser.»
- Mer praktik, omväxlande praktik och skola.»
- Fler tillfällen för att välja egna kurser så att man kan anpassa utbildningens innehåll utefter vad man kommer att behöva inom det arbete man vill jobba med.»
23. Programmens innehållNedan är listor på ämnen som ingått i K, Kf, F, Bt och Ki-programmen. Ämnena motsvarar kurser i många men inte alla fall. För resp ämne, ange om du skulle velat ha större, samma eller mindre omfattning på undervisningen inom ämnet. Om du inte läst någon kurs i ämnet kan du ändå ange ifall du skulle velat ha mer eller samma, om du så vill. (Eventuella kommentarer för fråga 23-28 kan lämnas i slutet av fråga 28)
A) MatematikMatrisfråga Linjär algebra 349 svarande
Större omfattning» | | 42 | | 13% |
Samma omfattning» | | 271 | | 83% |
Mindre omfattning» | | 10 | | 3% |
Vet ej» | | 26 | | |
Genomsnitt: 1.9 En- och flerdimensionell analys 350 svarande
Större omfattning» | | 33 | | 10% |
Samma omfattning» | | 274 | | 85% |
Mindre omfattning» | | 12 | | 3% |
Vet ej» | | 31 | | |
Genomsnitt: 1.93 Transformer, Fourieranalys 349 svarande
Större omfattning» | | 42 | | 13% |
Samma omfattning» | | 220 | | 71% |
Mindre omfattning» | | 46 | | 14% |
Vet ej» | | 41 | | |
Genomsnitt: 2.01 Numeriska metoder 349 svarande
Större omfattning» | | 79 | | 25% |
Samma omfattning» | | 209 | | 67% |
Mindre omfattning» | | 20 | | 6% |
Vet ej» | | 41 | | |
Genomsnitt: 1.8 FEM-modellering 349 svarande
Större omfattning» | | 74 | | 29% |
Samma omfattning» | | 151 | | 59% |
Mindre omfattning» | | 29 | | 11% |
Vet ej» | | 95 | | |
Genomsnitt: 1.82 Diskret matematik 349 svarande
Större omfattning» | | 33 | | 12% |
Samma omfattning» | | 197 | | 76% |
Mindre omfattning» | | 28 | | 10% |
Vet ej» | | 91 | | |
Genomsnitt: 1.98 Komplex matematisk analys 348 svarande
Större omfattning» | | 30 | | 10% |
Samma omfattning» | | 217 | | 76% |
Mindre omfattning» | | 37 | | 13% |
Vet ej» | | 64 | | |
Genomsnitt: 2.02 Matematisk statistik 351 svarande
Större omfattning» | | 152 | | 46% |
Samma omfattning» | | 173 | | 52% |
Mindre omfattning» | | 4 | | 1% |
Vet ej» | | 22 | | |
Genomsnitt: 1.55 Matematisk modellering 348 svarande
Större omfattning» | | 133 | | 44% |
Samma omfattning» | | 158 | | 53% |
Mindre omfattning» | | 7 | | 2% |
Vet ej» | | 50 | | |
Genomsnitt: 1.57 24. Forts, Programmets innehållB) KemiMatrisfråga Grundläggande kemi 317 svarande
Större omfattning» | | 64 | | 25% |
Samma omfattning» | | 181 | | 71% |
Mindre omfattning» | | 7 | | 2% |
Vet ej» | | 65 | | |
Genomsnitt: 1.77 Fysikalisk kemi 316 svarande
Större omfattning» | | 41 | | 16% |
Samma omfattning» | | 191 | | 78% |
Mindre omfattning» | | 11 | | 4% |
Vet ej» | | 73 | | |
Genomsnitt: 1.87 Oorganisk kemi 316 svarande
Större omfattning» | | 33 | | 14% |
Samma omfattning» | | 179 | | 77% |
Mindre omfattning» | | 18 | | 7% |
Vet ej» | | 86 | | |
Genomsnitt: 1.93 Organisk kemi 315 svarande
Större omfattning» | | 40 | | 17% |
Samma omfattning» | | 177 | | 76% |
Mindre omfattning» | | 13 | | 5% |
Vet ej» | | 85 | | |
Genomsnitt: 1.88 Yt- och kolloidkemi 316 svarande
Större omfattning» | | 46 | | 20% |
Samma omfattning» | | 168 | | 74% |
Mindre omfattning» | | 12 | | 5% |
Vet ej» | | 90 | | |
Genomsnitt: 1.84 Kemisk miljövetenskap 312 svarande
Större omfattning» | | 44 | | 19% |
Samma omfattning» | | 154 | | 67% |
Mindre omfattning» | | 31 | | 13% |
Vet ej» | | 83 | | |
Genomsnitt: 1.94 Teoretisk kemi 313 svarande
Större omfattning» | | 22 | | 10% |
Samma omfattning» | | 152 | | 74% |
Mindre omfattning» | | 31 | | 15% |
Vet ej» | | 108 | | |
Genomsnitt: 2.04 Analytisk kemi 313 svarande
Större omfattning» | | 59 | | 26% |
Samma omfattning» | | 151 | | 68% |
Mindre omfattning» | | 12 | | 5% |
Vet ej» | | 91 | | |
Genomsnitt: 1.78 Materialkemi 315 svarande
Större omfattning» | | 79 | | 35% |
Samma omfattning» | | 132 | | 59% |
Mindre omfattning» | | 10 | | 4% |
Vet ej» | | 94 | | |
Genomsnitt: 1.68 Produkters kemi 314 svarande
Större omfattning» | | 54 | | 26% |
Samma omfattning» | | 133 | | 65% |
Mindre omfattning» | | 17 | | 8% |
Vet ej» | | 110 | | |
Genomsnitt: 1.81 Kvantkemi 314 svarande
Större omfattning» | | 18 | | 9% |
Samma omfattning» | | 145 | | 72% |
Mindre omfattning» | | 36 | | 18% |
Vet ej» | | 115 | | |
Genomsnitt: 2.09 Kemisk termodynamik 312 svarande
Större omfattning» | | 51 | | 23% |
Samma omfattning» | | 162 | | 73% |
Mindre omfattning» | | 8 | | 3% |
Vet ej» | | 91 | | |
Genomsnitt: 1.8 25. Forts, Programmets innehållC) Biologi och BiokemiMatrisfråga Biokemi 307 svarande
Större omfattning» | | 39 | | 19% |
Samma omfattning» | | 146 | | 71% |
Mindre omfattning» | | 20 | | 9% |
Vet ej» | | 102 | | |
Genomsnitt: 1.9 Cellbiologi 306 svarande
Större omfattning» | | 32 | | 17% |
Samma omfattning» | | 132 | | 71% |
Mindre omfattning» | | 20 | | 10% |
Vet ej» | | 122 | | |
Genomsnitt: 1.93 Molekylärbiologi 305 svarande
Större omfattning» | | 36 | | 19% |
Samma omfattning» | | 129 | | 70% |
Mindre omfattning» | | 18 | | 9% |
Vet ej» | | 122 | | |
Genomsnitt: 1.9 Genteknik 305 svarande
Större omfattning» | | 36 | | 19% |
Samma omfattning» | | 129 | | 69% |
Mindre omfattning» | | 20 | | 10% |
Vet ej» | | 120 | | |
Genomsnitt: 1.91 Mikrobiologi 305 svarande
Större omfattning» | | 35 | | 19% |
Samma omfattning» | | 129 | | 70% |
Mindre omfattning» | | 20 | | 10% |
Vet ej» | | 121 | | |
Genomsnitt: 1.91 Humanbiologi, fysiologi 306 svarande
Större omfattning» | | 46 | | 25% |
Samma omfattning» | | 114 | | 63% |
Mindre omfattning» | | 20 | | 11% |
Vet ej» | | 126 | | |
Genomsnitt: 1.85 Livsmedelsvetenskap 305 svarande
Större omfattning» | | 56 | | 29% |
Samma omfattning» | | 113 | | 60% |
Mindre omfattning» | | 19 | | 10% |
Vet ej» | | 117 | | |
Genomsnitt: 1.8 26. Forts, Programmets innehållD) FysikMatrisfråga Mekanik 346 svarande
Större omfattning» | | 58 | | 18% |
Samma omfattning» | | 241 | | 75% |
Mindre omfattning» | | 19 | | 5% |
Vet ej» | | 28 | | |
Genomsnitt: 1.87 Allmän fysik (för K) 318 svarande
Större omfattning» | | 27 | | 16% |
Samma omfattning» | | 128 | | 77% |
Mindre omfattning» | | 10 | | 6% |
Vet ej» | | 153 | | |
Genomsnitt: 1.89 Elektromagnetik 343 svarande
Större omfattning» | | 44 | | 15% |
Samma omfattning» | | 210 | | 74% |
Mindre omfattning» | | 28 | | 9% |
Vet ej» | | 61 | | |
Genomsnitt: 1.94 Vågrörelselära 341 svarande
Större omfattning» | | 38 | | 13% |
Samma omfattning» | | 227 | | 80% |
Mindre omfattning» | | 17 | | 6% |
Vet ej» | | 59 | | |
Genomsnitt: 1.92 Klassisk fysik 342 svarande
Större omfattning» | | 39 | | 13% |
Samma omfattning» | | 236 | | 82% |
Mindre omfattning» | | 12 | | 4% |
Vet ej» | | 55 | | |
Genomsnitt: 1.9 Experimentell fysik 345 svarande
Större omfattning» | | 58 | | 21% |
Samma omfattning» | | 192 | | 70% |
Mindre omfattning» | | 23 | | 8% |
Vet ej» | | 72 | | |
Genomsnitt: 1.87 Optik 345 svarande
Större omfattning» | | 24 | | 8% |
Samma omfattning» | | 232 | | 83% |
Mindre omfattning» | | 21 | | 7% |
Vet ej» | | 68 | | |
Genomsnitt: 1.98 Termodynamik och statistisk fysik 345 svarande
Större omfattning» | | 61 | | 21% |
Samma omfattning» | | 212 | | 74% |
Mindre omfattning» | | 10 | | 3% |
Vet ej» | | 62 | | |
Genomsnitt: 1.81 Kvantfysik 344 svarande
Större omfattning» | | 24 | | 8% |
Samma omfattning» | | 212 | | 77% |
Mindre omfattning» | | 37 | | 13% |
Vet ej» | | 71 | | |
Genomsnitt: 2.04 Fasta tillståndets fysik 345 svarande
Större omfattning» | | 27 | | 10% |
Samma omfattning» | | 205 | | 78% |
Mindre omfattning» | | 28 | | 10% |
Vet ej» | | 85 | | |
Genomsnitt: 2 Subatomär fysik 344 svarande
Större omfattning» | | 12 | | 4% |
Samma omfattning» | | 195 | | 78% |
Mindre omfattning» | | 41 | | 16% |
Vet ej» | | 96 | | |
Genomsnitt: 2.11 27. Forts, Programmets innehållE) TeknikMatrisfråga Mätteknik 335 svarande
Större omfattning» | | 106 | | 37% |
Samma omfattning» | | 155 | | 55% |
Mindre omfattning» | | 19 | | 6% |
Vet ej» | | 55 | | |
Genomsnitt: 1.68 Programmeringsteknik 336 svarande
Större omfattning» | | 126 | | 41% |
Samma omfattning» | | 157 | | 51% |
Mindre omfattning» | | 21 | | 6% |
Vet ej» | | 32 | | |
Genomsnitt: 1.65 Reglerteknik 337 svarande
Större omfattning» | | 70 | | 23% |
Samma omfattning» | | 212 | | 69% |
Mindre omfattning» | | 21 | | 6% |
Vet ej» | | 34 | | |
Genomsnitt: 1.83 Teknisk termodynamik 328 svarande
Större omfattning» | | 60 | | 23% |
Samma omfattning» | | 187 | | 72% |
Mindre omfattning» | | 12 | | 4% |
Vet ej» | | 69 | | |
Genomsnitt: 1.81 Transportprocesser 324 svarande
Större omfattning» | | 54 | | 21% |
Samma omfattning» | | 175 | | 69% |
Mindre omfattning» | | 23 | | 9% |
Vet ej» | | 72 | | |
Genomsnitt: 1.87 Industriell kemi 321 svarande
Större omfattning» | | 61 | | 27% |
Samma omfattning» | | 145 | | 65% |
Mindre omfattning» | | 15 | | 6% |
Vet ej» | | 100 | | |
Genomsnitt: 1.79 Kemiteknik 318 svarande
Större omfattning» | | 58 | | 25% |
Samma omfattning» | | 156 | | 68% |
Mindre omfattning» | | 14 | | 6% |
Vet ej» | | 90 | | |
Genomsnitt: 1.8 Energiteknik 323 svarande
Större omfattning» | | 86 | | 35% |
Samma omfattning» | | 145 | | 60% |
Mindre omfattning» | | 8 | | 3% |
Vet ej» | | 84 | | |
Genomsnitt: 1.67 Separations- och apparatteknik 317 svarande
Större omfattning» | | 34 | | 15% |
Samma omfattning» | | 163 | | 74% |
Mindre omfattning» | | 23 | | 10% |
Vet ej» | | 97 | | |
Genomsnitt: 1.95 Kemisk reaktionsteknik 319 svarande
Större omfattning» | | 25 | | 11% |
Samma omfattning» | | 186 | | 82% |
Mindre omfattning» | | 14 | | 6% |
Vet ej» | | 94 | | |
Genomsnitt: 1.95 Kvantkemi 317 svarande
Större omfattning» | | 15 | | 7% |
Samma omfattning» | | 139 | | 73% |
Mindre omfattning» | | 36 | | 18% |
Vet ej» | | 127 | | |
Genomsnitt: 2.11 Kemisk termodynamik 317 svarande
Större omfattning» | | 43 | | 20% |
Samma omfattning» | | 153 | | 72% |
Mindre omfattning» | | 15 | | 7% |
Vet ej» | | 106 | | |
Genomsnitt: 1.86 Planering och utvärdering av försök (statistisk försöksplanering) 320 svarande
Större omfattning» | | 126 | | 49% |
Samma omfattning» | | 117 | | 46% |
Mindre omfattning» | | 11 | | 4% |
Vet ej» | | 66 | | |
Genomsnitt: 1.54 Bioprocessteknik 318 svarande
Större omfattning» | | 31 | | 15% |
Samma omfattning» | | 151 | | 73% |
Mindre omfattning» | | 24 | | 11% |
Vet ej» | | 112 | | |
Genomsnitt: 1.96 Hållfasthetslära 328 svarande
Större omfattning» | | 79 | | 29% |
Samma omfattning» | | 160 | | 60% |
Mindre omfattning» | | 26 | | 9% |
Vet ej» | | 63 | | |
Genomsnitt: 1.8 Livsmedelsteknik 318 svarande
Större omfattning» | | 53 | | 25% |
Samma omfattning» | | 121 | | 58% |
Mindre omfattning» | | 32 | | 15% |
Vet ej» | | 112 | | |
Genomsnitt: 1.89 Materialteknik 323 svarande
Större omfattning» | | 87 | | 35% |
Samma omfattning» | | 142 | | 58% |
Mindre omfattning» | | 14 | | 5% |
Vet ej» | | 80 | | |
Genomsnitt: 1.69 28. Forts, Programmets innehållF) ÖvrigtMatrisfråga - Orimligt att bedöma omfattningen av varje kurs för sig. Samma omfattning vore ett rimligt svar men vet ej är mer korrekt.»
- Det känns viktigt att utbilsningen matchas mot den kompetens som faktiskt efterfrågas bland företagen. Jag tycker att man ska fokusera ävan på kvalitet, projektledning och operation (produktion).»
- Utbildningen inom Termodynamik måste reformeras inom kemitekniken. En beräkningsbaserad approach med tillståndsekvationer och aktivitetsfaktormodeller är framtiden. Se och lär hos HTU.
FEM är en återvändsgränd inom kemiteknik. Väldigt viktigt inom strukturmekanik, men ej särskilt praktiskt användbart på verkliga, kemitekniska problem. Om man går igenom exempelsamlingen som Comsol Multiphysics har (Chemical Engineering Module) och jämför med vad kemitekniker verkligen arbetar med, så inser man detta.
»
- Omöjligt att bedömma efter 8 år i arbetslivet med arbete som inte är civilingenjörsinriktat»
- Kurser som ej är lästa är markerade som "vet ej", dessa har jag inga kommentarer om.»
- Hade gärna sett en separat kurs (kanske 4.5 HP eller 3 Hp) i matematisk optimering. Tycker det föll bort bland mattekurserna.»
- Det kan synas att jag är ett svârt fall av "mer av allt!". Det skall här noteras att framför allt kärnämnena inom respektive utbildning är listade och eventuella möjliga utsvävningar inte är representrade. Man skall tolka min utvärdering att kärnämnena är det viktigaste. Tex, jag kräktes pâ reglertekniken, men det visade sig vara 3 väl investerade högskolepoäng, däremot har vissa specialkurser visat sig vara ganska oanvändbara i industrin... Teknink är teknik är teknik. »
- Försökt svara utifrån grundutbildningen då när jag läste var fjärde året fullt valbart vilket påverkar en hel del vilka kurser man har saknat eller tycks läst tillräckligt av. Svaren speglar även mycket av det jag saknar i mitt arbete idag. Jag är medveten om att utbildningen, som den såg ut när jag läste den, inte hade utrymme för fler eller mer ingående kurser. »
- Mer baskunskaper och mindre tillämpat. Det är ändå väldigt olika när man börjar jobba.
LEDARSKAP borde ingå. Nästan alla civilingenjörer får någon form av chefsbefattning. Ledarskap och ekonomi borde ingå. Det ska då vara grundläggande kurser.»
- Mer valbara kurser ger en mer flexibel utbildning och mer intresserade studenter.»
- Det var bra balans, vad jag minns.»
- Utan de valbara kurserna jag valt skulle jag anse att det hade varit bra med lite mer programmeringsteknik och mer materialkemi (inkluderat yt- och kolloidkemi).»
- Att inte erbjuda vettiga kurser inom MTS, såsom ekonomi, fackengelska, retorik, samhälle, etc. utan istället bara ha flumkurser är PINSAMT! Tur att MTSen är skrotad inom M.Sc.-utbildningen»
- Lite fler specialiseringskurser, t.ex. på Eng. Math. mastern skulle man kunna ha fler än 3 optimeringskurser.»
- Min årskull hamnade i skiftet från Lindholmen till Gilbraltar och vi fick den absolut sämsta matrialläran genom tiderna och det var den kursen som jag verkligen ville läsa. Den var riktigt skitdålig. Vi fick läsa ihop med maskin 2:orna på civil ena delen och polymer med en kanonbra lärare, Thomas (professor). Men den delen av materiallära som handlade om metaller var under all kritik. »
- För de flesta där jag fyllt i "större omfattning" menar jag inte fler antal timmar utan att jag hade önskat bättre pedagogik, tydligare förklaringar och mer engagerade föreläsare. För kurserna under "övrigt" tycker jag att det generellt sett på chalmers utbildningar är alldeles för mycket teoretiska ämnen och alldeles för lite organisationspsykologi, projektledning, teamwork, hur fungerar man som person på en arbetsplats, osv. Dessa kurser är också oerhört viktiga för att kunna fungera bra på en arbetsplats.»
- Tycker att kraven som ställs är låga. Hade gärna sett hårdare krav i utbildningen och större kursomfattning i vissa områden, i synnerhet matematik och allmänt teoretiska ämnen.»
- Jag har svarat "vet ej" på de kurser jag inte läst.»
- Jag tycker vi behöver mer vettig programmering och mekanik, man lärde sig inte så mycket vettigt om det. Speciellt programmering hade många svårt för att lära sig pga den dåliga undervisnigen, sen är ju frågan om man ska lära sig nåt mer språk än Matlab eller åtminstone lära sig matlab bra. Vad gäller processkemi kurserna så tror jag bt hade mått bra av att läsa gkt eller sepen, för det används mycket i arbetslivet »
- För svaret skulle kunna hjälpa er utforma utbildningen genom återkoppling vad alumnerna haft användning för borde frågan formulerats "Hur mycket tycker du att du haft användning för kursen XXX i ditt yrkesliv?". Då skulle ni få ett vettigt svar. Just nu vet jag inte. Jag njöt av varje minut på F, men så relevant för arbetslivet i industrin är jag inte säker på att utbildningen är.»
- bra att man kan välja att göra examensarbete ett halvår eller år. »
- Valbarakurser innan 4an vore bra för motivationen. Definitivt mera företagsekonomi. Vi hade ingen och det är inte rimligt att en civilingenjör inte känner till de grundläggande drivkrafterna i ett företag när han/hon kommer ut i arbetslivet.»
- En generell kommentar är at tmånga kurser verkar vara starkt fokuserade på fortsatt arbete på Chalmers detta kan vara riktigt ibland, men ett större fokus skulle riktas mot industrin.
Mer tillämpningsövningar och exempelfall från "verkligheten". Försökt att illustrera tydligare när, var och hur man har nytta av den kunskap som lärs ut redan när kursen startas. Kanske skall man börja alla kurser med att förklara nyttan och visa på logiska tillämpningar i industrin.»
- Angående "Miljö och hållbar utveckling" så undrar jag om det verkligen har ingått ett moment i kurserna där vi fått lära oss generellt om just hållbar utveckling: hur brett begreppet är och hur det påverkar i princip alla ämnesområden med mera.»
- Jag använder inga av de "specifika" kunskaperna jag fick i de här kurserna i dag, i gengäld använder jag allihop på en mer generell nivå. Men jag kan inte säga om jag hade velat ha mer eller mindre av någon specifik kurs.»
- Jag har fyllt i samma omfattningen vid MTS, men jag anser att kurserna måste förbättras avsevärt!»
- Hade önskat polymerkemi som obligatorisk. Matematiken mer praktisk inriktad, mer räkna på riktiga exempel. Generellt mer kemi.»
- Jobba med helheten i programmet. Det är svårt att få plats med allt, så se därmed till att det inte är alltför mycket överlapp mellan kurser (vilket det var på en del bio-kurser på min tid), samt att vissa kurser inte bara ges med identiskt upplägg i åratal. Se över innehållet och förnya ibland. Vad kan tas bort/vad behöver läggas till?»
- När jag ser tillbaka på utbildningen är det kurserna Tillämpad Matematik och Kemisk Miljövetenskap som sticker ut som exceptionellt dåliga. Tillämpad matematik för att den hade ett tempo och en målgrupp som kändes helt helt fel, kemisk miljövetenskap för det kändes otroligt ogrundat i vetenskap utan mer som någon form av dåligt debattprogram i TV.»
- mer optimering»
- MTS gav absolut ingenting - hellre ta bort helt och istället lägga in en hel kurs (t ex språk, ekonomi etc) om 7,5 el 15 p som inte rör teknikämnen.»
- Om man är nöjd med sin utbildning och dessutom tillåts välja "större omfattning" utan att behöva införa motsvarande minskning, så blir väl tolkningen av ovanstående snarast vilka kurser man anser sig haft störst nytta av efter examen»
- Matematisk statistik bör göras mer tillämpbar för att skapa förutsättningar att använda sig av kunskaperna ute i arbetslivet.»
- Valt att svara "Vet ej" på merparten av de kurser jag inte läst.»
- Mindre av kursen matematisk fysik.»
- Jag anser att altför många kurser gick ut på samma sak, nämligen att skriva tentor bra. Jag värdesätter mer examensformer där andra egenskaper och kunskaper testas i tex form av rapportskrivande. Att vara duktig på att tenta är inte precis användbart inom arbetslivet!»
- Jag började läsa första året på bioteknik men har svarat utifrån min Kf-examen. För mig kunde det varit mindre Fysik-kurser eftersom jag hamnade som processare, men tycker samtidigt att Kf"s styrka är bredden.»
- mer tllämpad statistik, typ samma som ingår i en sex sigma black belt utbildning. så att man lär sig att använda detta på ett bra sätt å inte bara massa flummiga bevis»
- Skulle vara bra med kurser i patent, management, indutriell ekonomi.»
- Jag tycker att utbildningen var lite för processinriktad och även om vi kanske inte läste för mycket av sådana ämnen var kursupplägget sådant att det var för teoretiskt och för långt ifrån verkligheten så det var svårt att förstå vad det faktiskt handlade om bakom alla formler.»
- Framförallt saknar jag praktisk tillämpning av många av kurserna för att få ökad förståelse. I de tidiga grundläggande kemi/kemiteknik kurserna är det viktigt, för att få en bättre helhetsbild och komma in i verklighetstänk. Det blir lätt för mycket teori på alltför kort tid.»
- Jag vet att exjobbet är en väldigt bra väg in i näringslivet för många. Men som arbetsförberedande undervisning är det ändå ganska underligt i och med att väldigt få nyutexaminerade sätts på att själva driva ett och samma projekt i ett halvt manår, även om man har tydlig uppföljning och väl nedbrutna mål så skapar behovet av tydliga redovisbara resultat en kanska suboptimal lärandesituation»
- Den linjäraa algebran vi läste var lite väl experimentell och ogreppbar. Har för mig att det var ett test som kördes på vår årskull inte helt nöjd.
Svårt att ta ställning till dessa frågor generellt då det var många kurser jag inte ens minns att jag läst.
Även svårt att ta ställning till dessa frågor då jag inte har haft användning för många av dessa ämnen efter examen- Hade jag haft det hade jag sannolikt varit av en annan åsikt.»
- Jag var missnöjd med de kurser inom Miljö och hållbar utveckling (Biokemisk miljövetenskap och Global chemical sustainability) som jag läste. Jag tyckte att de hade för låg nivå och var för lite sammankopplade till utbildningen i övrigt.»
- Jag tycker att både hållfasthetslära och reglerteknik ska vara obligatoriska på F. »
- Förutom ett par riktigt meningslösa MTS dagar (ett fåtal av momenten av MTS var dock helt OK) så tycker jag att F hade ett väl avägt utbud av kurser. Många av dem har jag absolut ingen användning av idag, men jag ångrar inte att jag gick dem. Lite mer/fler praktiska moment skadar dock aldrig!»
- Analytisk kemi är grundläggande för laborativt arbete och utvärdering av resultat. Dumt att ta bort den ur programmet eller minska ned på tiden.»
- Mysko formulering av frågorna. Jag har nog blandat att svara "Vet ej", "Samma" och "Mindre" på de kurser jag inte läst.»
- Mer projekt, rapportskrivning och muntliga framträdanden»
- MTS kursen helt värdelöst att ha lägg in patentlära istället för respektive linje.»
- Viktigaste målet med utbildningen är att skapa en bra grund att stå på under basutbildningen som kan kompleteras med valfria kurser för att få önskad inriktning.»
- Färre kurser med avgränsade tillämpningsområden och forcerade ämnesspecifika modeller, mer bredare fundamenta med fler tillämpningsexempel.»
- Mer praktisk reglerteknik som tillämpas inom processindustrier vore intressant»
- Det är viktigt att alla teknologer inom kemi även har en bred och god förståelse för andra vetenskapsområden såsom fysik och biologi. Jag tror på tvärfunktionell samverkan och att det kan leda till större upptäkter, nya applikationsområden och gynnar "open innovation". Möjligheten att specialisera sig och välja kurser bör kvarstå. Jag saknar nanoteknologi i listan. Annars bör lite extra vikt läggas vid aktuella områden som hållbar utveckling, energiteknik, ekonomi och organisation, samt materialteknik. Detta är områden som har stor potential i framtiden och där ny tvärfuntionell kompetens kommer att behövas.»
- Det är för stor skillnad mellan vilka jobb som en nyutexaminerad kan få och vilka jobb de vill ha. Denna klyfta borde överbryggas på ngt sätt.»
- Jag gjorde ett dubbelt examensarbete på 40 poäng, vilket var ett krav från företaget och gav en bra grund för anställningsbarhet.»
Miljö och hållbar utveckling 338 svarande
Större omfattning» | | 108 | | 34% |
Samma omfattning» | | 163 | | 51% |
Mindre omfattning» | | 46 | | 14% |
Vet ej» | | 21 | | |
Genomsnitt: 1.8 MTS 338 svarande
Större omfattning» | | 26 | | 8% |
Samma omfattning» | | 154 | | 49% |
Mindre omfattning» | | 130 | | 41% |
Vet ej» | | 28 | | |
Genomsnitt: 2.33 Ekonomi och organisation 337 svarande
Större omfattning» | | 160 | | 53% |
Samma omfattning» | | 117 | | 39% |
Mindre omfattning» | | 20 | | 6% |
Vet ej» | | 40 | | |
Genomsnitt: 1.52 Kommunikation 335 svarande
Större omfattning» | | 148 | | 50% |
Samma omfattning» | | 130 | | 43% |
Mindre omfattning» | | 18 | | 6% |
Vet ej» | | 39 | | |
Genomsnitt: 1.56 Valbara kurser 339 svarande
Större omfattning» | | 111 | | 34% |
Samma omfattning» | | 201 | | 62% |
Mindre omfattning» | | 9 | | 2% |
Vet ej» | | 18 | | |
Genomsnitt: 1.68 Kandidatarbete 333 svarande
Större omfattning» | | 29 | | 12% |
Samma omfattning» | | 189 | | 80% |
Mindre omfattning» | | 16 | | 6% |
Vet ej» | | 99 | | |
Genomsnitt: 1.94 Examensarbete 340 svarande
Större omfattning» | | 36 | | 11% |
Samma omfattning» | | 286 | | 88% |
Mindre omfattning» | | 3 | | 0% |
Vet ej» | | 15 | | |
Genomsnitt: 1.89 29. Har du några övriga kommentarer gällande förändring av K, Ki, TM, F, Bt och Ki?Kortfattade svar tack!- Tänk på pedagogiken! Det är alldeles för lite fokus på att lära ut på ett pedagogiskt sätt idag. »
- Varumärket "civilingenjör i bioteknik" känns otydligt ute i verkligheten. Arbetsgivarna känner inte till utbildningen. Lätt att arbetsgivare endast snappar upp det jag faktiskt kan på pappret ex. "har laboratorievana" och får tjänst/betalning därefter. Känns inte som att de kan se fulla potentialen hos en civilingenjör - utbildningen behöver marknadsföras bättre och statusen höjas. »
- Min uppfattning är att det var bättre innan förändringarna i samband med Bolognaprocessen.»
- Det är mycket processrelaterat och väldigt lite materialrelaterat under grundutbildningen, kan fördelas bättre.»
- Många studenter har svårt att se sig själv i arbetslivet efteråt, det vore bra med mer företagskontakter under utbildningen. Jag känner själv rätt ofta att jag valt fel utbildning, då jag upplever att vi inte "behövs" och det är väldigt tråkigt. Kanske undersöka mer vad industrin efterfrågar för kompetenser och inte bara sätta antalet utbildningsplatser efter hur många som söker en viss utbildning.»
- Jag saknade ibland tydliga målbilder för utbildningens olika delar. Jag förstod inte alltid varför jag läste vissa kurser. I efterhand har jag förstått det men då har man inte tid att reparera bristerna som uppkom när mitt engagemang var lågt.»
- Reglertekniken bör läras ut lite mer behovsbaserat. För studenter som läst komplex matematisk analys (TM, Kf och F) så är det helt rätt att köra teoretisk reglerteknik. För studenter som ej läst denna typ av matematik (t ex K, Ki och Bt) så vore det lämpligt med en praktisk reglerteknikkurs istället (eller att den föregås av komplex matematisk analys, så att de vet var Laplacetransformer kommer ifrån). Lämplig litteratur vid praktisk reglerteknik skulle kunna vara "Reglerteknik för processindustrin" av Krister Forsman.»
- Ge biotekniker en lika stabil ingenjörsbas som K får, så det inte blir för mjukt. Mer energiteknik.»
- Bibehåll stark fokus på matematik och fysik. Börja inte lägga in mer så kallade "projektkurser" som i vissa andra utbildningsprogram där man i grunden inte lär sig någonting i slutändan utan det bara är ett slöseri med tid.»
- För mig har utbildningen i princip inneburit att jag lärt mig en massa intressanta saker som jag inte har någon användning för i arbetslivet. Dock har Teknisk Fysik gott rykte i vissa branscher vilket förmodligen har öppnat en del dörrar. Kan inte säga att det är utbildningen det är fel på utan jag har kanske valt en väg där jag kunde få jobb och lite högre lön än vad som var tänkt för en teknisk fysiker.»
- Biotekniker behöver en möjlighet att kunna rikta in sig till bioinformatik. Det finns idag en brist på duktiga bioinformatiker i Sverige och bioteknikerna borde på något sätt introduceras till ämnet.»
- Tumma inte pâ det tekniska, det är vad en ingenjör är och skall vara bra pâ.»
- Varför är studiebesök på Astra, Nobel mm första läsperioden i ettan? Detta är hur intressant som helst när man går i 3an, inte när man precis börjat utbildningen.»
- Hälsa Cederwall, han är grym.»
- Det skolan kan är det tekniska - själva forskningen. Hur det går till i företag kan företagen.
Mer grundläggande kunskaper, och fördjupning inom kemi, process och energi för civilingenjörer i Kemiteknik. Slutligen är det av högsta värde att samarbeta med Handelshögskolan och låta civilingenjörerna läsa extra ekonomi och ledarskap.»
- Chalmers har lyckats mycket väl i den helt tvådelade utbildningen på civilingenjörsprogrammen. Bra där!»
- KF är en fantasti utbildning som är krävande men väldigt rolig. Arbetsgivare är väldigt imponerade och av KF»
- Är idiotiskt att KF inte läser matte med F/TM från början.. Förstör bara för dom som väljer KF»
- Ju mer generell utbildning desto lättare att spetsa in sig på det man vill utvecklas inom. Mer valbara kurser och en generell bas. Ingen nytta av kvantfysik om jag inte vill doktorera i onrådet exempelvis. »
- För mig var det riktigt bra att kunna välja ganska fritt bland de valbara kurserna även om jag vet att det kanske kan vara svårare för teknologerna att göra lämpliga val.»
- Bra utbildning med mycket praktisk erfarenhet som civilarna borde ta efter.»
- Det är tyvärr ej så lätt att få jobb efter Bt. Mer marknadsföring gentemot företag behövs. Jag är förvånad att jag inte tidigare fått någon enkät av detta slag.»
- Man verkar från Chalmers sida rädd för att ställa högre krav kurserna. Lägre krav leder bara till sämre kunskaper hos ingenjörer. Jag träffar inkompetenta ingenjörer dagligen och blir oroad av den låga kunskapsnivån, i synnerhet inom matematik.»
- Höj krav och kvalite på masterkurserna!!!»
- Sänk inte nivån på kurserna men byt ev. ut ett par kurser mot projektarbeten i grupp (mot slutet av utbildningen)eller låt ett par av de tekniska kurserna hållas i projektarbetsform.»
- F har fortfarande väldigt hög status i arbetslivet. Mer kontakter med industrin/arbetslivet under studierna hade varit bra, praktiken som fanns fungerade ganska dåligt.»
- Kf mycket bra. Känns som en väldigt stabil grund att stå på. Står mig mycket bra jämfört med både andra linjer och andra läroinstitut.»
- Jag tror mycket är så självklart för många undervisande personer på Chalmers att man glömmer att gå igenom grunderna. Jag har gjort många aha-upplevelser på min arbetsplats när jag har fått se "verkligheten" och tillämpningar. Om jag hade vetat hur det såg ut på riktigt hade jag haft lättare att ta till mig av utbildningen. Mycket var på tok för teoretiskt när man aldrig fick uppleva någon verklighetsförankring.»
- Experimentell Fysik var en mkt bra kurs, gav hela kedjan från idé till "produkt", inkl rapporter.»
- Mer praktiskt inriktning i fler kurser»
- Se svar till 28.»
- Det måste ställas betydligt högre krav på studenternas förmåga att framföra saker i skrift och tal. Lära sig arbeta i projekt där det inte finns bara en "riktigt" lösning utan mer dynamisk arbetsgång. Som det är idag är glappet mellan skola och verkligheten förstor. I skolan stöter man inte på frågor gällande ekonomi, leveranstider, val av leverantör och liknande. Var inte rädda för att underkänna elever som gör dåliga redovisningar av sina arbeten, har dom gjort en dålig analys av ett problem och misslyckats presentera det så måste dom få det till sig. Lika mycket som man kan göra om en tenta kan man göra om ett arbete och en redovisning. »
- Tydligare inriktningar i slutet hade jag tyckt var bra. Bättre röd tråd. »
- F - försök att få en större anknytning till företag redan tidigt. Det betyder inte att studenteran behöver utföra jobb åt företagen, men ta in företag för att berätta vad de håller på med. »
- För bioteknik: Ha mer grundläggande ingenjörskurser såsom hållfast, regler, programmering etc. Mkt svårt att hitta bioteknikjobb, skulle vara bra att kunna falla tillbaka på ingenjörskunskaper.»
- »
- Det har redan gjorts förändringar sedan jag slutade vilket är bra för utbildningar måste utvecklas i samklang med samhället»
- Tyckte utbildningen inom F var riktigt bra. Även utbildningen på KF som jag först påbörjade var riktigt bra.
Min masterinriktning inom Industriell Ekologi var intressant men jag har svårt att se vilken arbetsmarknad utbildningen riktar sig till.»
- Namnbytet från Kb till Bt för tankarna till en viss kemiskandal... Om ni nu skulle byta namn, så borde väl B vara ett bättre alternativ (jfr K, F, M etc).»
- Bredd ger anställningsbarhet utanför specialområdet. Vilken specialistkunskap efterfrågas egentligen?»
- Mer fokus på kompetens som industrin behöver IDAG och inte bara fokus på vad de kanske behöver imorgon (i.e. problemet med tvärvetenskap dvs behovet finns ännu inte utan man bygger upp tvärvetenskap genom att kombinera personer t ex en biolog, en fysiker etc) »
- Miljökurserna från Kemisk miljövetenskap håller en kvalitetsnivå som är under all kritik. med tanke på hur mycket Chalmers satsat på sin "sustainaable" image de senaste åren så är det bedrövligt. Kurserna saknar vetenskaplig förankring och är oseriöst upplagda. detta är något som borde ses över. Upplever att BT:s fysikalkemikurs som bra men för svag på kvantkemi hållet. »
- Det är mycket bra att vi på Chalmers bioteknikprogram läste en hel del "ingenjörsämnen", det gör att vi står oss bra mot andra högskolors bioteknikprogram där man te x inte läser reglerteknik, tranportprocesser eller försöksplanering. Kurser som jag har haft stor nytta av.»
- Styrkan med Kf som jag ser det är kombinationen av bredd, processkunnande och beräkningar. Tappa inte den!»
- Ni gör ett lysande jobb...»
- få välja inriktning efter tvår och inte tre år»
- Starkare koppling till arbetslivet!
Med den här utbildningen är det väldigt svårt att få jobb!!!»
- Inga kommentarer»
- Mer verlighetsförankring hade jag önskat, mer kontakt med industrin, förnyelse av materialet, det är inte inspirerande att göra en lab när kompendiet är från 1973 utan att ha blivit omgjort sedan dess.»
- Mer kommunikation, presentationsteknik liksom inriktningen Teknisk kommunikation (som jag själv gick!).»
- Mer samarbete med företag! Fler labbar ute i verklig drift. Vi var på Renova och Värö bruk och räknade på pumpar. Roligt och intressant! Jag saknade även fler studiebesök, fler möten med fd chalmerister!»
- Se nr 28. Mer praktisk förståelse och verklighetsanknytning, och mindre teori. Laborationer, rapporter och grupparbeten är väldigt värdefullt. Social kompetens!»
- En del kurs ble litt for korte, kunne tenkt meg litt mer mulighet til fordypimg innen flere emner.»
- Tycker att att kursen fysiken omkring oss på F borde bli bättre strukturerad eller utbytt mot andra kurser, tex hållfasthet/reglerteknik. Kursen i miljöfysik innehåller för mycket med avseende på hur många poäng den är värd och mycket i den kursen är inte relevant om man läser mastersprogram på fysik.»
- Skapa en närmre relation med industrin och försök koppla mastersprogrammen till verkliga exempel.»
- Verkar som om varje ny årkurs blir sämre på grunderna dvs matematik. Detta borde göras något åt.»
- Bt:
För mycket tid läggs ned på icke tillämpad cell- och molekylärbiologi, istället för på industriellt användbara färdigheter. Det är dumdristigt att försöka konkurrera med alla andra life science-yrken om biotekniska arbeten istället för att spetsa till de mer grundläggande matematik- och teknikkunskaperna och krydda med lite bioämnen i slutet av utbildningen.»
- tänk på att inte greppa över för mycket - "mjuka ämnen" är mkt lättare att lära sig när man väl är ute i industrin»
- Bättre info om master, kom ut till olika företag som representerar master programmen så man får se vad det handlar om eller ta in folk från branscherna för att lärare står där och pratar om sin linje blir inte bra!»
- Viktigt att värna om F:s rykte att vara en utbildning som tuff men det ska vara tuff ur aspekten utmanande problem och inte tuff i aspekten att man behöver jobba dygnet runt för att klara mängden arbete.»
- Mycket mer exempel på användningsområden, verkliga scenarion. Mer kontakter med näringslivet. praktikperioder, fler studiebesök etc. Vad gör man när man är klar... »
- Betona bredden på utbildningen. Alla behöver inte bli renodlade kemitekniker..»
- Mer praktiska moment (relevanta för ens inriktning) där man kan tillämpa den teori man lär sig så att nyttan med det man läser blir tydligare.»
- Fortsätt att göra Chalmers internationellt känt (det är inte så välkännt), stimulera utbyten och samarbeten, fokusera mer på grundutbildningen och kvalitén i undervisningen och kvalitén på lärarna.»
- Så som MTS kurserna var utformade på min tid så var det mest att de flesta bara satt av tiden. För att det skall ge något så måste man engagera eleverna. »
- F ska vara svårt och teknologerna ska ha stor valfrihet.»
Stort tack för din tid och insats för vårt förbättringsarbete!
* obligatoriska frågor
Kursutvärderingssystem från
|