|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ENKÄTER | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Visa resultatHär kan se resultatet från utvärderingen och exportera statistiken till ett annat program. Det går också att göra en enkel filtrering genom att klicka på svarsalternativen och kommentarerna eller en avancerad filtrering genom att använda knappen längst ned.
Klimatsystem och hållbart byggande, ENM085Status: AvslutadÖppen för svar: 2011-06-01 - 2011-06-17 Antal svar: 26 Procent av deltagarna som svarat: ?% Kontaktperson: Ayla Irebring Ruiperez»
1. Mål och förväntningarFramgick det klart vad som förväntades av studenterna efter kursen?26 svarande
Genomsnitt: 2.69 - uppdelningen av kursen och en otydlig inledning gör kursen väldigt svårgreppbara från början» (Nej, det framgick inte alls) 2. Hur väl har kursens lärandemål uppfyllts? Lärandemål 1Kursens första lärandemål(efter fullgjord kurs ska studenten kunna) Naturresurser och styrsystem för hållbart byggande.-referera till eller återge centrala begrepp och beteckningar rörande hållbar utveckling -referera till pågående processer internationellt och nationellt som rör policies för miljöarbete och hållbar utveckling -beskriva byggnaders betydelse i energi- och resursflödessystem ur miljösynpunkt -bedöma och välja relevant miljövärderingstekniker i en given uppgift -genomföra undrsökningar som rör utvecklingsfronten inom ämnet Hur väl har detta lärandemål uppfyllts? 25 svarande
Genomsnitt: 3.32 - Jag förstår inte lärandemålet! Det låter som "lär er lite om miljö"...» (Inte alls) 3. Lärandemål 2Kursens andra lärandemål är att (efter fullgjord kurs ska studenten kunna) Inomhusklimat (ljus, ljud, värme, luft)-definiera, beskriva och kvantifiera begreppen inomhusklimat och inomhusmiljö - tillämpa grundläggande ljus-,ljud,värme,-fukt- och lufttekniska begrepp och utifrån dessa formulera krav för god komfort inomhus -klargöra innebörden av formulerade krav och ha en förståelse för vilka konsekvenser, tex i form av tekniska system, som kan bli aktuella. -beräkna och grafiskt åskådliggöra värmeunderskottets och värmeöverskottets variation över året. Hur väl har detta lärandemål uppfyllts? 25 svarande
Genomsnitt: 3.8 - Dessa begrepp berördes under kursen, exakt VAD jag lärt mig är dock väldigt oklart. Mer direkt fakta och konsekvensanalys hade varit mycket uppskattad. Hur viktigt är egentligen ett miljöprogram? Hur bindande är det? Detta har vi försökt få svar på ett antal gånger men vet fortfarande inte vad som gäller!» (Ganska bra) 4. Lärandemål 3Kursens tredje lärandemål är att (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)Tekniska system (värme, ventilation, klimathållnings-och försörjningssystem)-redogöra för grunderna i termodynamik- omvandling av värme till arbete (kraftprocesser) och för lyftning av värmets temperaturnivå (kylprocess, värmepumpprocess) -redogöra för grunderna i strömningsteknik-pumpar och fläktar och deras funktion i rör-eller kanalsystem -redogöra för grunderna i värmeöverföring-värmeövergång mellan vätskor, ytor och luft, principer för värmeväxlare och värmeväxling -beräkna konvektiv värmeöverföring och värmeöverföring över en värmeväxlare -redogöra för byggnaden som tekniskt system och som system ur miljösynpunkt -ha en principiell förståelse för uppbyggnaden av värme- och luftdistributionssystem och för dess övriga försörjningssystem -beskriva strömningssystem och strömningsmaskiners karakteristik i tryck-flödes-diagram. -genomföra beräkningar för strömningssystem -redogöra för konsekvenser av formulerade krav med avseende på temperatur och luftfuktighet -beskriva olika luftbehandlingstekniker Hur väl har detta lärandemål uppfyllts? 25 svarande
Genomsnitt: 3.52 - Det var kort tid att lära sig mycket så en del hann inte riktigt fastna. Men man vet ju var man kan kolla upp saker, och förstår vad man inte har hunnit lära sig riktigt.» (Ganska bra) 5. Lärandemål 4Rums- och byggnadsakustik (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)-redogöra för och tillämpa:teorin bakom statistisk rumsakustik: luft och stegljudsisolering, flanktransmission, efterklangstid och ekvivalent absorptionsarea. -beräkna:ljudfält i rum på grund av inre och yttre bullerkällor,åtgärder för att åstadkomma rätt efterklangstid,ljudisolering mellan rum. Hur väl har detta lärandemål uppfyllts? 25 svarande
Genomsnitt: 3.44 - För kort tid på akustikdelen. » (Ganska dåligt) 6. Lärandemål 5Gestaltning och hållbart byggande (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)-redogöra för utformningens betydelse för energibalans och miljöbelastningar -använda information från simuleringar av energibalans och miljöbelastning -i utformningens tidiga skeden kunna ange modeller eller principer som inte försvårar energieffektiviteten och höga mijöbelastningar -visa exempel på hur funktion och byggbarhet kan förenas med konstnärligt utvecklingsarbete i designprocessen. Hur väl har detta lärandemål uppfyllts? 25 svarande
Genomsnitt: 2.8 - Inte i klimatsystem och hållbart byggande, men i kandidatarbetet. Energibalans har vad jag kan minnas knappt nämnts, det var i projektkursen i tvåan vi räknade på det.» (Inte alls) 7. Lärandemål 6Programskrivning (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)-formulera ett program som styr mot en byggnad med goda kvaliteter vad gäller komfort, arbetsmiljö, fuktsäkerhet, beständighet, flexibilitet och resurseffektivitet -utforma programmet så att det ger förutsättningar för att i byggprocessens olika skeden kunna vara ett underlag för kontroll av att formulerade mål uppfylls -utforma programmet så att det genomsyras av den övergripande målsättningen att i varje uppgift bidra till hållbar utveckling. Hur väl har detta lärandemål uppfyllts? 25 svarande
Genomsnitt: 3.76 - För mycket, för tidigt» (Ganska dåligt) 8. Hur var kursens ambitions- och kravnivå?Hur var kursens ambitions- och kravnivå i förhållande till dina förväntningar?Hur var lärarens krav och förväntningar jämfört med kursplanens och dina egna? - Olika nivå på olika moment.
Personligen tycker jag att det är konstigt att få betyg på något man skrivit. Om det ska vara betyg på dessa delar bör de tydliggöras vad som krävs för de olika betygen,» 9. Hur var kursens organisation och planering?Hur passar kursens uppläggning (förhållandet föreläsning-övning-lab-eget arbete etc) ditt eget sätt att studera?25 svarande
Genomsnitt: 3.48 - Märkte inte av momenten övning och lab vidare mycket.» (Ganska dålig) 10. Handledning och kritik (tillgång)Fick du tillräcklig tillgång till handledning och kritik de tider som utlovats?23 svarande
Genomsnitt: 3.73 - sista arbetet skulle behövas mer handledning för att undvika komplettering» (?) 11. Handledning och kritik (kvalitet)Upplevdes handledningen och kritiken som relevant och konstruktiv?24 svarande
Genomsnitt: 3.45 - Bättre slutkritik på uppsatserna än vad jag hade väntat mig, mycket bra spec med Michael Edén som kom in som "extern", mycket bra och ed intressanta tankar.» (Ganska bra) 12. I vilken grad har ditt skrivande utvecklats under kursen?25 svarande
Genomsnitt: 2.88 - Det känns snarare som om mitt skrivande har försämrats under kursen. » (Inte alls) 13. I vilken grad har ditt medvetande om fackspråklig kommunikation ökat under den här kursen?25 svarande
Genomsnitt: 3.2 - Det har inte ökat, men jag är medveten om att det är viktigt.» (Inte alls) 14. Vad har du uppskattat med de fackspråkliga inslagen i kursen?- Jag tyckte de personliga handledningarna med Anne-Marie var bra. Detta är utvecklande»- Programbeskrivningen framförallt. Även uppsatsen. Det är viktigt att få skriva istället för att få undervisning i exakt hur det ska skrivas. Det lär man sig efteråt.» - Det är alltid kul att få anledning att skriva.» - Programskrivningen och uppsatsen, båda mycket givande delar.» - Jag uppskattade att vi skrev ett miljöprogram och en uppsats» - Jag tycker det hade varit bättre att få konkreta förslag ur en akademisk uppsats än att analysera metaforer» - Möjlighet till hjälp med texter. Jättebra med stöd i skrivandet.» - För stort fokus på de fackspråkliga inslagen i kursen ochför lite fokus på kunskap om hållbart byggande.» - Jag tycker att delkritiken i uppsatsen var givande med bra diskussioner. Det är alltid bra med oponering då man lär sig att bli bättre på att kritiskt granska sin egen text. » - vet ej» - Det är ett viktigt område men jag tycker att undervisningen och handledningen i det har varit ganska dålig tyvärr. » - Bra att ha tid att diskutera möjliga uppslag till skrivämnen. En del bra kommentarer på handledningar, kanske behövs inte att alla tre lärare (som i slutet) samtidigt på en handledning. Kan man dela upp och på så sätt kunna diskutera texterna mer ingående?» - Inget!» - Skrivandet är en viktig del och det känns nödvändigt för att lära sig vissa moment av kursen. Att skriva utförliga uppsatser har gett ett bra bagage för framtiden. » - Handledning » 15. Hur skulle det fackspråkliga innehållet kunna förändras eller anpassas inom den här kursen?- Mindre flumiga föreläsningar och mer konkret visa på vad ett miljöprogram/akademisk uppsats ser ut.»- Tycker det är bra som det är.» - Mindre fokus på föreläsningar och övningar i fackspråk.» - Att tydligare ange vad som är uppgiften och vad som förväntas med skrivandet hade varit bra. Uppsatsen om hållbarhet var väldigt otydligt vad den skulle handla om. » - Sammanfatta fackspråkskritiken under redovisning och opponeringsdagarna och lägga mer fokus på hållbart byggande och miljöfrågor.» - Ta bort de olika temana» - Det förväntade innehållet kunde vara lite tydligare. Det var lite diffust med de olika temana bl.a.» - Eventuellt skulle man i slutpresentationen av uppsatsen delas upp i grupper om 3 eller 4(grupper) där alla läser varandras uppsatser. Man får fler exempel på hur man kan skriva och det ger mer under presentationen. Det blir lite tjatigt att höra på så många redovisningar och diskutioner när man inte själv har läst texterna.» - bli mycket tydligare, ställ upp striktare ramar för sista uppsatsen som enbart är 1 vecka lång» - Feedback på vad man har skrivit, mer i detalj. Vad är fackspråk? har jag ens använt fackspråk?» - Små övningar som vi fått kan kanske sättas i ett tydligare sammanhang. Mer tid till att arbeta med texterna vi själva producerar. Ett tydligare mål, anledning till varför vi skriver dem, vem som är den tänkte läsaren. Onödigt svårta tt skriva en text när man inte vet vad den ska ha för funktion och detta har krävt mycket tålamod att få ur lärarna. » - Det jag har haft svårt med är att klassen ska sitta och läsa en eller flera texter efter varandra under lektionstid för att sedan diskutera ev användningar av olika skrivtekniker/ordval. Tror inte det ger så mycket, samt känns långsamt och ineffektivt! Satsa på att verkligen gå igenom en texttypisk text (lik den som ska skrivas), som delats ut i förväg, och sedan arbeta igenom den ordentlig och med tempo. Även tveksam till att spalta upp ord osv, tror inte det är en väg till att utveckla gruppens kunnande/intresse för skrivandet. Uppgiften med programarbetet fungerade bra, tydlig och kändes relevant. För mycket oklarheter, samt ett konstigt upplägg med instruktionerna inför den avslutande skrivdelen ("de tre delarna"). Kanske gå tillbaka till att skriva tre uppsatser om det är ur tre aspekter vi ska skriva?» - Ni kunde ha gett en mer överskådlig syn om vad det innebär. Kanske delat ut exempel på hur en "akademisk uppsats" kan se ut. Delat ut ett dåligt och ett bra exempel och kunnat jämföra och analysera vad skillnaden är mellan dem. Och vikitgast av allt inte behöva sitta långa tider och läsa individuellt i helklass. Kan man inte dela ut texterna innan genomgången då så man hinner förbereda sig och man kan faktiskt lära sig något på lektionen. Det känns slöseri med tid att läsa under lektionen lång tid för många har svårt och koncentrera sig och man blir stressad av tidsbegränsningen så man tar inte in något. » - Beträffande planscher/presentationer finns mycket att lära för oss studenter. Jag tror att man kan utveckla användandet av bildtexter för att bättre förmedla en illustration av någon del av projektet, exempelvis en perspektivbild eller principskiss. Även utveckla hur brödtext kan referera till övriga planschen.» - Mer handledning, tydligare förklara vilken texttyp som förväntas» 16. Hur uppfttar du fackspråksinslagen över de 3 åren? Ge gärna förslag till förändringar!- Både bra och dåligt. Kul att skriva men de flumiga föreläsningarna ger inget.»- Jag tycker egentligen det är viktigt, problemet är att jag personligen inte tycker det är så roligt och tyckt at det tagit för stor plats ibland. Men det positiva är att man fått jobba med olika typer av text, kanske något man borde få lite information om direkt när man börjar jobba mer med text i byggnad och klimat.» - Ganska bra, ganska lagom. Känns värt att veta skillnaden mellan en teknisk rapport och en akademisk uppsats osv. och kunna skriva båda typerna. Tycker det har funkat helt okej.» - Har blivit bättre med åren. Kändes ganska meningslöst i ettan vill jag minnas, men egentligen var det nog inte det. Man ser mer i efterhand vad det faktiskt gav. i trean har det varit väldigt givande.» - Lägg ut föreläsningar om fackspråk på hemsidan innan de sker så att man själv kan ta ställning till om de är värda att gå på. Ofta känns övningarna tråkiga och frånkopplade från utbildningen. Dessutom är dessa "fackspråks-eftermiddagar" ofta alldeles för långa. Man känner sig stressad över annat och kan inte alls fokusera på den extra övningen. Istället borde fackspråksövningarna vara mycket konkreta delar av t ex projekten då man skulle vara tvungen att lära sig genom att skriva, istället för att göra övningar.» - Som onödigt ont i dess pedagogiska form. Hade lärt mig mycket mer om man hade fått skriva egna texter och analysera dem» - Bra över lag. Färre korta skrivövningar. Vi har alltid ont om tid. Bättre att börja direkt med den verkliga skrivövningen/uppsatsen/rapporten.» - Många olika nivåer på förkunskaper gällande fackspråk i klassen. Därför kan vissa språkövningar säkert för vissa kännas upprepande eller orelevanta. Åtgärder för bättre utveckling hos alla skulle kunna vara mer individuellt arbete. Alternativt för att öka relevansen (och på så sätt klassens engagemang) när programskrivningar, tekniska rapporter och akademiska uppsatser görs bör fokus läggas på arkitektrelaterade handlingar och inte "allmän akademisk kunskap". Till exempel skulle en skrivuppgift kunna verklighetsbaseras mer genom att säga att det är "det här konsultföretaget eller stadsbyggnadskontoret behöver det här programmet eller rapporten skriven för det här ändamålet". Mer relevans behövs alltså.» - Kan man få in ett delmoment redan i ettan?» - Bra» - arkitekturhistorien upplevs helt klart som bäst. att få tid över en lång period för att återkomma till arbetet» - Skulle vilja ha fler exempel på hur det "ska se ut" » - Mer komppling och kompetens inom arkitektur och tekniska ämnen hos den fackspråksansvarige skulle ge mer. Ofta har man kämpat med att skriva egna texter så bra som möjligt, lämnat in dem eftersom läraren bett om det inför ett handledningstillfälle och sen vid handledningen har läraren nte ens läst texten. Då kan jag omöjligt få någon specifik respons! Får bara massa allmänt snack med fina ord som inte ger mig något mer än besvikelse över att det som kunde varit en utvecklande uppgift rinner ut i sanden. » - Mer relevans för de uppgifter vi har framför oss, och mer kommentarer i efterhand.» - Dåligt! Jag tycker jag inte fått ut något av det.» - se ovanstående två svar» - Bra» 17. Vad är viktigast att behålla?Vad av kursens innehåll eller uppläggning vill du helst ska vara kvar i nästa års kurs?- Klimatsysemdelen och akustiken men med ett annat fokus på den sistnämnda.» 18. Vad är viktigast att förändra och/eller utveckla?Vad är viktigast att ta bort?Vad är viktigast att förändra och hur? Vad är viktigast att utveckla och hur? - Miljödelen bör utvecklas så att vi lär oss något om miljö.»
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
7%