ENKÄTER

 

Utvärderingar

Aktuella utvärderingar
Administrera
Hjälpsida

Visa resultat

Här kan se resultatet från utvärderingen och exportera statistiken till ett annat program. Det går också att göra en enkel filtrering genom att klicka på svarsalternativen och kommentarerna eller en avancerad filtrering genom att använda knappen längst ned.


Projekt: Genomströmning Elektro

Status: Avslutad
Öppen för svar: 2010-05-05 - 2010-06-01
Antal svar: 161
Procent av deltagarna som svarat: 40%
Kontaktperson: Jonathan Flod»
Utbildningsprogram som genomför enkäten: Chalmers
Utbildningsprogram studenten tillhör: Elektroteknik 300 hp


Allmänt

1. Vilket år är du inskriven?

159 svarande

E09»35 22%
E08»29 18%
E07»28 17%
E06»15 9%
E05»21 13%
E04»8 5%
E03»10 6%
E02»8 5%
E01»3 1%
E00»2 1%

Genomsnitt: 3.59

- E98 - en fin årgång då MLC skrevs in!» (?)
- Vad är en "ankät" för något? Om det är något som skall ändras på Chalmers/Elektro (som jag antar att denna undersökning handlar om) så är det att sluta vara så extremt nördigt. Stava orden ordentligt så kanske folk respekterar skolan/utbildningen mer. Det skulle jag göra. » (?)
- Egentligen inskriven 06 men gjorde lumpen direkt.» (E07)
- Ni får mig att känna mig gammal med såna här frågor...» (E05)
- Studieuppehåll VT2008-HT2009» (E03)
- examineras enligt -04» (E03)
- Inskriven på Chalmers. E05 på Elektroteknik.» (E03)
- Två år borta från studier» (E02)
- Skrevs in på elektro på lindholmen 2001-2004 & sen hösten 2004 på Elektro civil på Johanneberg. Blev sjukskriven men är nu tillbaks på Johanneberg & hoppas kunna bli inskriven på ett masterprogram» (E01)
- Jag är inskriven E98» (E00)
- Jag är inskriven 1999, det fanns inte som val. » (E00)

2. Kön?

159 svarande

Man»143 89%
Kvinna»16 10%

Genomsnitt: 1.1

- vad ska man kommentera här? könsbyte?» (Man)
- HEST» (Man)
- kommentar :-)» (Kvinna)

3. Är du uppvuxen i Göteborg?

160 svarande

Ja»57 35%
Nej»103 64%

Genomsnitt: 1.64

- Med omnejd» (Ja)
- Göteborgsregionen» (Ja)
- Med omnejd» (Ja)
- Kommer från Dalarna» (Nej)
- I"m British, men släkten är härifrån!» (Nej)
- Strax utanför göteborg dock.» (Nej)
- Nej, 7 mil utanför...» (Nej)
- Kommer från Värmland» (Nej)
- Halmstad» (Nej)
- Men så gott som. Har bott på västkusten i typ Kungsbacka och Varberg.» (Nej)
- Borlänge» (Nej)
- Bodde i utkanten av Göteborg.» (Nej)
- Från Linköping» (Nej)

4. Vilken årskurs läser du för tillfället?

159 svarande

Åk 1»27 16%
Åk 1.5»11 6%
Åk 2»21 13%
Åk 2.5»16 10%
Åk 3»28 17%
Högre än Åk 3»56 35%

Genomsnitt: 4.1

- Har precis tagit ut Civilingenjörsexamen.» (?)
- Förstår inte vad som menas med .5» (Åk 1)
- Vet inte vad åk 1.5 innebär men jag läser andra terminen på första året.» (Åk 1.5)
- Antar 1.5 är andra halvan, första året?» (Åk 1.5)
- Vad ska åk 2.5 innebära?? Att man gått om ett år?» (Åk 2)
- Vad innebär 2.5? » (Åk 2)
- Jobbar med exjobbet nu» (Högre än Åk 3)
- Gör mitt sisyphos-examensarbete...» (Högre än Åk 3)
- Gör exjobbet :-)» (Högre än Åk 3)
- Läser ingen årskurs, har två resttentor efter mig.» (Högre än Åk 3)
- Klar» (Högre än Åk 3)
- Börjar Åk 5 till hösten» (Högre än Åk 3)
- avslutat åk 5» (Högre än Åk 3)
- Examen i juni.» (Högre än Åk 3)
- har precis fått jobb» (Högre än Åk 3)
- Är i princip klar bortsett från 3 kurser.» (Högre än Åk 3)
- resttentor från åk 1 & 2» (Högre än Åk 3)


Studiestruktur och mottagning

5. Gav mottagningen (nollningen) dig en bra start på dina studier?

158 svarande

Mycket bra»29 18%
Ganska bra»59 37%
Helt okey»49 31%
Ganska dålig»13 8%
Mycket dålig»8 5%

Genomsnitt: 2.44

- Phaddermatten och SI mötena i inledande var lysande, hade gärna haft SI motsv i Kretsen också (finns väll nu?) och väldigt gärna sett att man fick prova det man gjorde i kretsen i praktiken(inte som labbar då utan nått projekt).» (Mycket bra)
- Skönt att börja lugnt två veckor innan de drog igång på allvar.» (Mycket bra)
- Gillar att allt togs seriöst. Lekar och fest blandades med mattefrukost och många uppmaningar till att verkligen ta tag i studierna.» (Mycket bra)
- Frihet under ansvar, plugga matte med phaddrarna var grymt bra socialt och att starta med pluggandet.» (Mycket bra)
- Hade inte nollning på Elektro.» (Mycket bra)
- bra upplägg med nytta och nöje. Kanske synka dem lite bättre bara så att det är blandat istället för fest tre dagar i rad och sen plugg tre dar» (Ganska bra)
- Bra sätt att lära känna ens klasskamrater och även personer ur högra årskurser som hjälpt en mycket efter vägen» (Ganska bra)
- Den gav mig möjligheten att hitta kompisar att plugga och göra arbeten ihop med. Sedan gjorde jag kanske lite för mycket annat vid sidan av studierna för att fullt ut dra nytta av detta.» (Ganska bra)
- Var inte så mycket fokus på att plugga» (Ganska bra)
- Förutom alla sittningar och gasquar så var det bra.» (Ganska bra)
- Jag hade haft studieuppehåll några år så det var lite att ta igen i början» (Ganska bra)
- blev lite för mycket fest för min del, men annars kom man med bra i studierna, men mattefrukost, phaddergrupper osv.» (Ganska bra)
- Ur trivselsynpunkt, ja. Studiemässigt kanske inte.» (Ganska bra)
- matten var mycket bra!» (Ganska bra)
- Otur med faddergrupp, varav bara tre fortsatte på elektro av 16 personer» (Ganska bra)
- Svårt att verkligen ge en bra start på studierna när det finns så mycket annat att göra. Men det var klart godkänt!» (Ganska bra)
- Grundat på eget engagemang. Var tvungen att proritera mycket annat under den tiden, annars hade betyget säkerligen blivit högre.» (Helt okey)
- För mycket fylla, inget bra alternativ om man inte var intresserad av alkohol.» (Helt okey)
- Jag deltog knappt i nollningen.» (Helt okey)
- kom in senare.» (Helt okey)
- Man kanske prioriterar lite dåligt under nollningen men tack vare att man lärt känna folk under nollningen, samt äldre studenter i form av faddrar, så får man mycket hjälp. Det händer inga sociala aktiviteter efter nollningen så då är det bara att plugga.» (Helt okey)
- Plus för att faddrarna hjälpte till med matten de första veckorna, samt att matten låg ensam de första två veckorna.» (Helt okey)
- Möjligheten fanns, men jag såg inte allvarlet och tog därmed inte chansen. » (Helt okey)
- Det var ganska lite fokus på studier och mycket fokus på allt annat. » (Helt okey)
- Nollningen i sig kanske inte gav så mycket för studierna, men att träffa sina kurskamrater är viktigt» (Helt okey)
- Faddermatten kunde varit bättre, men annars var mattefrukost osv bra idéer!» (Helt okey)
- Studierna blev väl lite lidande, men man hade väldigt roligt under nollningen.» (Helt okey)
- Deltog aldrig i det hela, påverkar dock inget» (Helt okey)
- Många av de gamla eleverna sa saker som inte var bra. T.ex. att de själva inte studerade under starten osv. (senare visar det sig att de var precis de personerna som hade/har en massa tentor hängande efter sig). Tror det hade varit bra om gamla elever var tydligare i starten med att det är tufft och att man inte kommer klara sig om man studerar tillräckligt och tar eget ansvar. Om man gör det ska det inte vara något problem.» (Ganska dålig)
- Nollningen uppmuntrade inte studier.» (Ganska dålig)
- Det var bra att studiepressen var lite lägre första veckorna. Annars hjälpte själva nollningen knappt något gällande studierna.» (Ganska dålig)
- Hade behövt mer studiehjälp och någon mer morot till att sitta i skolan och räkna. Har lite social fobi och blir obekväm när jag misslyckad med att räkna runt andra» (Ganska dålig)
- Vilket till stor del berodde på mig själv, jag tog inte riktigt vara på allt som erbjöds!» (Ganska dålig)
- för dåligt fokus på studierna» (Ganska dålig)
- Ta bort» (Mycket dålig)
- Nollning, skrika kalle anka? Den största plågan på Chalmers är detta eviga trams. » (Mycket dålig)
- Nollningen gjorde ingenting öht. för mina studier.» (Mycket dålig)
- Var inte aktiv» (Mycket dålig)

6. Gav mottagningen (nollningen) dig en bra start på din tid på Chalmers socialt?

159 svarande

Mycket bra»72 45%
Ganska bra»44 27%
Helt okey»27 16%
Ganska dålig»11 6%
Mycket dålig»5 3%

Genomsnitt: 1.94

- Nollningen hjälpte inte så mycket för att lära känna varandra, eftersom nästan allting var centrerat kring att supa. Då kan alla suputer bli polare och gå med i föreningar och fatta beslut. Nu är det dock dags för er att satsa hårdare på att tilltala vanligt folk, genom att anordna fler lagsportsmatcher, TV-spelskvällar och dylikt. Och för guds skull, sluta blanda in alkoholen i allt. Ni kanske älskar det, men det förstör aktiviteterna för många andra.» (?)
- hade inte stannat utan det» (Mycket bra)
- Har aldrig haft så roligt. Eller jo, när jag byggde Cortčge fem gånger!» (Mycket bra)
- lysande!» (Mycket bra)
- Ett ypperligt tillfälle att lära känna studenter och faddrarna är bäst eftersom man får direkt kontakt med de äldre.» (Mycket bra)
- Lärde känna människor i min klass och fick kontakt och råd från äldre studenter som läser samma linje.» (Mycket bra)
- Absolut, lära känna folk ha väldans sköj!» (Mycket bra)
- Många aktiviteter!» (Mycket bra)
- Många nya vänner redan första dagen!» (Mycket bra)
- Tycker det var bra aktiviteter, inte någon direkt hets.» (Mycket bra)
- Bra med phaddergrupper då jag min kompiskrest inte finns i Göteborg och behöver då skaffa en ny. Extra viktigt att EnollK är noga med att matcha phaddergrupper.» (Ganska bra)
- Många roliga aktiviteter och bra sätt att lära känna ens klasskamrater» (Ganska bra)
- Borde varit mer sociala aktivitet utan alkohol» (Ganska bra)
- Hade varit roligt med mer phadder-engagemang med phaddergrupper där folk faktiskt umgås och blir vänner, men det är väl å andra sidan svårt att trolla fram...» (Ganska bra)
- Bra sätt att träffa sina studiekamrater» (Ganska bra)
- Jag deltog knappt i nollningen.» (Helt okey)
- kom in senare.» (Helt okey)
- Jag var ointresserad av nollningen, tyckte och tycker fortfarande att det mesta av nollningen är rätt patetisk. Hade gärna sett en något mer sofistikerad nollning.» (Helt okey)
- Se föregående kommentar.» (Ganska dålig)
- valde att inte delta så mkt i nollningen då de i min grupp var så olik mig.» (Ganska dålig)
- Hade problem med att närvara vid nollning pga lång restid hem.» (Ganska dålig)
- Ta bort hela nollningen» (Mycket dålig)
- Var inte aktiv» (Mycket dålig)

7. Hur tidigt kom in i studietempot på Elektro?

159 svarande

Redan under mottagningen»56 35%
Efter en läsperiod»32 20%
Efter en termin»26 16%
Efter ett år»27 16%
Inte kommit in i studietempot än»18 11%

Genomsnitt: 2.49

- När jag bytte till Elektro var jag redan inne i studietempo... lätt övergång.» (?)
- Det ökar ju efterhand. Men har man alltid haft en bra studieeknik är det inga problem alls» (Redan under mottagningen)
- Dock varierar både ens egna studietempo och belastningen från läsperiod till läsperiod.» (Redan under mottagningen)
- Jag hade förberett mig genom att räkna sommarmatte och kände därför att jag var inne i studierna redan innan jag började. Jag fick dock uppfattningen att det var en ganska liten del av övriga klassen som hade gjort det.» (Redan under mottagningen)
- Jobbade jättehårt direkt och har efter det anpassat till vad som krävs(sänkt farten)» (Redan under mottagningen)
- dock har jag trillat ur tempot igen» (Redan under mottagningen)
- Jag kom igång ganska bra lv 1. Jag gick iallafall på föreläsningarna. Då hade man tröttnat lite på nollningen och började prioritera vilka nollningsaktiviteter var viktigast. » (Redan under mottagningen)
- Lätt att komma in i men svårt att upprätthålla.» (Redan under mottagningen)
- Hade läst ett år tidigare på Chalmers så jag hade farten uppe...annars hade det nog tagit en stund» (Redan under mottagningen)
- Läste dock tekniskt basår tidigare.» (Redan under mottagningen)
- Har läst basår så det var relativt enkelt att komma igång.» (Redan under mottagningen)
- Började plugga under NV2-3» (Redan under mottagningen)
- under läsperiod ett eller i början av lp2 » (Efter en läsperiod)
- Jag fick alltid höra att det första året var jobbigast. Det var det definitivt.» (Efter en läsperiod)
- Jag hade haft studieuppehåll några år så det tog ett tag innan jag kom in i det igen» (Efter en läsperiod)
- Inte under mottagningen men strax efteråt.» (Efter en läsperiod)
- Var beredd på högt tempo och hade ställt in mig på det från början» (Efter en läsperiod)
- Jag fattade hur jag skulle lägga upp plugget, bara det att jag var så slapp. Hade mest tur den första läsperioden. Efter den så tyckte jag att det flöt på ganska ok, man försökte hänga med i kurserna och låg man i fas innan tentaveckan var man i princip garanterad en trea. » (Efter en läsperiod)
- Det är ju lite flytande från period till period skulle man kunna tycka» (Efter en termin)
- berodde på egen personlig omotivering» (Efter en termin)
- Andra terminen gick väldigt bra, första gick väldigt dåligt. Men så är det alltid när man hoppar upp ett snäpp i skolan (från högstadiet till gymnasiet tex), så det var väl inte oväntat egentligen» (Efter en termin)
- Det går ej att skynda på, man behöver få ta sin tid.» (Efter en termin)
- Jobbigt att kugga första mattetentan efter man tyckte man pluggade mycket men det var en erfarenhet.» (Efter en termin)
- Hade det alldeles för lätt i grundskolan och gled igenom utan att plugga i tolv år.» (Efter ett år)
- snarare 1,5 år dock...» (Efter ett år)
- Det var eg. längre än så. Först var elektroniken rolig och matten tråkig. Sen i 2:an insåg jag att elektroniken var tråkig, men den hade vart så lätt i ettan att jag inte hade några problem. Sen brakade allt åt helvete för allt var svårt och inget roligt. Jag tog ett sabbatsår och ett till och sen kom jag på att jag ville läsa datateknik. Men då hade bologna kommit ikapp. Och ingen visste vad jag skulle läsa eftersom chalmers vart så snabba med att införa bologna att de inte tänkte på de som inte var i fas. Vilket gjortde att mycket tid gick åt till att ta reda på vad jag skulle läsa eftersom det enda svar jag fick från högskolesidan var "kolla i studieportalen"_» (Efter ett år)
- Det tog längre tid än förväntat.» (Efter ett år)
- Tempo! Skåååål! Omstart!» (Inte kommit in i studietempot än)
- Halkat långt efter och ser inte hur jag skall komma upp i tempo igen. Klarar inte tentamensformen ännu» (Inte kommit in i studietempot än)
- Jag har aldrig behövt göra något för mina betyg i gymnasiet, så jag skyller mitt ickebefintliga studietempo på mig själv och den låga nivån på gymnasiet. Att man ens tillåter miniräknare i en studieförberedande gymnasieutbildning förstör så mycket.» (Inte kommit in i studietempot än)
- Har väl gjort det nu, men inte under första rundan på chalmers ,)» (Inte kommit in i studietempot än)
- kunde hålla ca 90% av tempot under åk 1 & 2» (Inte kommit in i studietempot än)

8. Hur nöjd är du med dina studieresultat?

160 svarande

Mycket nöjd»25 15%
Ganska nöjd»72 45%
Inte missnöjd»28 17%
Ganska missnöjd»27 16%
Mycket missnöjd»8 5%

Genomsnitt: 2.5

- Har klarat allt så långt, såklart man är nöjd!» (Mycket nöjd)
- Resultaten var inte så bra i början men blev väldigt bra efter halva utbildningstiden.» (Mycket nöjd)
- Har väl inga direkta bra betyg. Totalt har jag kuggat 5 tentor. Java, fysik1, elfält, mikroelektroniken och regleren. Tog dock fysik1, mikron och regleren direkt efter på omtentorna. Detta innebär att jag har elfälten och javan efter mig och kandidaten är i princip klar. Eftersom kandidaten i princip är klar så innebär detta att jag nästan har en bachelors degree efter 3 år. Jag är med andra ord mycket nöjd med mina resultat :)» (Mycket nöjd)
- Med tanke på nerlagd tid..» (Ganska nöjd)
- Hade dock föredragit att inte behöva tentera alla kurser tre gånger innan jag blev godkänd.» (Ganska nöjd)
- Jag kunde ju engagerat mig mer i studentlivet, såsom chalmersspexet, E0K, E-styret etc... Resultaten är jag nöjd med, då mina betyg är rätt så bra. Däremot önskar jag att jag hade varit mer fokuserad på EN sak i taget - Antingen studierna ELLER studentlivet. Att ha för många bollar i luften har inte varit bra för studieresultaten och ej heller alltid för välbefinnandet. Det gäller att slå på strömbrytaren (plugga) och att slå av den (sektionsengagemang) med gott samvete. Disciplin kallas det nog... Time management...» (Ganska nöjd)
- Kunde vara bättre» (Ganska nöjd)
- Ganska nöjd men lite halvmissnöjd så att säga. Antalet kuggade tentor är det som gnager lite» (Ganska nöjd)
- Hade varit mycket nöjd om jag tagit LSOTen :)» (Ganska nöjd)
- Studieresultaten var låga i början, men gick stadigt uppåt framåt slutet.» (Ganska nöjd)
- Några kurser som man vill plussa men de är ett senare problem..» (Ganska nöjd)
- Känns som att jag mer pluggar för att klara kurserna, inte för att lära» (Inte missnöjd)
- Det kunde vart värre men det kunde också vart bättre. Framförallt så kunde det varit bättre tidigare! ,)» (Inte missnöjd)
- Så att jag varje dag funderar på om det är värt det, skolan känns som ett pinsamt aber.» (Ganska missnöjd)
- Tog tid/ tar tid att lära sig vad lärarna vill ha samt hur man ska lägga upp studierna för att hinna med allt» (Ganska missnöjd)
- Första terminen funkade bra, men läsperiod 3 var fruktansvärd för min del. Pluggade nästan ingenting, vad det kan bero på vet jag inte, kom bara aldrig igång. » (Ganska missnöjd)
- Fick lite väl stort självförtroende efter första året, så andra året har gått mycket sämre. Var inte beredd på att andra året skulle bli så mycket svårare» (Ganska missnöjd)
- Jag har fått läsa 200 % den senaste terminen för att få chans på master. Om jag inte skulle givit upp allt denna terminen förutom plugget skulle det blivit ett extra år.» (Mycket missnöjd)
- klarat 1 av 6 kurser hittils» (Mycket missnöjd)

9. Om du är missnöjd, varför har du inte lyckats som du önskar?

Svara endast på denna fråga om du svarade "missnöjd" på den förra.

58 svarande

Socialt, vänner och fritid tar för mycket tid»5 8%
Socialt, vissa saker går före skolan»8 13%
Jobb»1 1%
Dåliga förkunskaper»7 12%
Dålig studieteknik»25 43%
Annat»12 20%

Genomsnitt: 4.29

- EKAK osv» (Socialt, vissa saker går före skolan)
- Kommittéer» (Socialt, vissa saker går före skolan)
- För lite engagemang och tid lades ner i början.» (Socialt, vissa saker går före skolan)
- Gymnasiet förbereder inte alls steget till högskolan.» (Dåliga förkunskaper)
- Flera års paus efter gymnasiet - inte tillräckliga förkunskaper!» (Dåliga förkunskaper)
- Lite av varje, men även dålig studieteknik!» (Dåliga förkunskaper)
- Beror väl på alla alternativ, någonstans måste jag leva, hålla uppe min relation, se till att jag får mat på bordet. Sedan är inte saker bättre av att jag hra dålig studieteknik och dåliga förkunskaper.» (Dålig studieteknik)
- För att inte säga usel självdiciplin» (Dålig studieteknik)
- Oftast börjar man för sent... Men på elfältsomtentan på påsklovet började jag för starkt för tidigt och tillslut tröttnade jag. Så det gället att hitta en balans.» (Dålig studieteknik)
- och lite för mycket andra saker vid sidan av + omotivering fast det e kul o intressant.» (Dålig studieteknik)
- Pluggade helt enkelt för lite, dock är jag medveten om detta och tror inte att jag kommer ha problem att tenta av i augusti.» (Dålig studieteknik)
- Se kommentarer till fråga nr 7. » (Dålig studieteknik)
- Jag är för lat. Måste lära mig att organisera upp och vara konsekvent» (Dålig studieteknik)
- Dålig på att motivera mig själv till att plugga till överbetyg.» (Annat)
- Jobb och dålig studieteknik, samt svåra kurser.» (Annat)
- Haft saker jämte & ofta tar projekt, inlämningar & labbar väldigt mycket tid & oftast hinner man inte läsa till tentorna.» (Annat)
- Har familj, svårt att kombinera.» (Annat)
- Jag är för lat» (Annat)
- Skulle vilja säga dålig studieteknik (börjar plugga seriöst alldeles för sent in på läsperioderna) men även att sociala saker ibland prioriteras före skolan, tyvärr» (Annat)
- Varför får jag inte välja flera saker? Skulle vilja säga att det kommer av en blandning av faktorer och ingen faktor ensam får stå med hundhuvudet. » (Annat)

10. Vad är din allmänna uppfattning om ditt första år på Chalmers studiemässigt?

159 svarande

Mycket dåligt»7 4%
Ganska dåligt»24 15%
Helt okey»38 23%
Ganska gott»59 37%
Mycket gott»31 19%

Genomsnitt: 3.52

- Alla misslyckas för det mesta och de som lyckas gör det pga punktinsatser och har inte fattat någonting.» (Ganska dåligt)
- tog som sagt ett tag innan jag kom in i det» (Ganska dåligt)
- Det kändes endast som att teknisk-kommunikations projektet hade verklighetsanknytning. Mikroelektroniken i höstas var rolig där föreläsaren hade hittat på projekt som man löste under kursens gång» (Ganska dåligt)
- Har aldrig pluggat så effektivt! Sedan vet jag inte riktigt vad som hände. Haha... :)» (Helt okey)
- Tungt med matten, men jag klarade det bra » (Helt okey)
- Stressigt och svårt. » (Helt okey)
- Var skoltrött och missade de första tentorna på hösten men tog igen alla på våren. Hade en efter mig efter första året.» (Helt okey)
- Jag tillhör väl nördarna som tycker att mattekurserna har utarmats på senare år, så lite fler bevis och en återgång till Person/Böiers för mattekurserna tycker jag hade varit positivt.» (Ganska gott)
- Som sagt, första terminen var väldigt seg, men andra terminen gick väldigt bra. Vanesak bara» (Ganska gott)
- Vissa lab och dylikt skulle behöva lite upprustning.» (Ganska gott)
- Tror att de E-studenter som nu läser den viktiga och centrala kursen Kretsanalys med Bill får en bättre start på utbildningen än vad vi som läste kursen tidigare fick. I stort sett all förståelse för kretsteori som jag hittills har, har jag fått från kursen Elektronik.» (Ganska gott)
- Jag trivs och kurserna överlag är bra. Lite dåligt med Matlab som halkar runt i alla kurser. Projektet på höstterminen var ganska omfattande och jobbigt, men gav också den sociala biten en knuff.» (Mycket gott)
- Man är uselt förberedd från gymnasiet på examinationskrav och studietakten, detta kanske man kan förtydliga på mått sätt under phaddermatte och SI?» (Mycket gott)
- Jag älskar verkligen att man hjälper varandra med allt.» (Mycket gott)

11. Hur tydligt framkom det vilken studiemässig prestation som förväntades av dig när du kom till Chalmers?

157 svarande

Mycket tydligt»23 14%
Ganska tydligt»71 45%
Kunde varit tydligare»43 27%
Ganska otydligt»17 10%
Mycket otydligt»3 1%

Genomsnitt: 2.4

- minns inte» (?)
- Jo, man inser ju tidigt att det inte kommer att gå så fort, om man vill ha ett liv vid sidan av studierna. Man kan rusa igenom Chalmers och komma ut som ett ganska asocialt muffo, men det är inte att rekommendera om man vill ha ett bra jobb...» (Mycket tydligt)
- Väldigt hög, nästan oförenligt med föreningslivet i många fall, vilket är mycket synd då det motiverar en att kämpa vidare, även om det går.» (Mycket tydligt)
- Märktes efter/under första läsperioden» (Mycket tydligt)
- Kändes redan på de första föreläsningarna. Projektet precis i början.» (Mycket tydligt)
- Jag tog reda på det genom äldre studenter. Men CSN gränser och sådant borde upplysas om mer» (Ganska tydligt)
- Jag tycker de har varit tydliga med hur mycket arbete som har förväntats av en, särskilt i början av studietiden, men man har ofta svårt att acceptera att man måste lägga ner så många timmar på studierna. I den tiden i livet som man är under ens studier vill man gärna leva livets glada dagar också.» (Ganska tydligt)
- Det är högskola, det är på riktigt. Inte som i gymnasiet då man kan sitta och dricka öl i parken istället för att gå på lektioner och fortfarande klara sig.» (Ganska tydligt)
- Man upplevde redan från start att man behövde lägga mycket tid på studierna.» (Ganska tydligt)
- Programansvarig berättade om tempot.» (Ganska tydligt)
- Fick höra att om man inte ägnade ca. 50 timmar i veckan på studier så hade man ingen anledning att klaga på att man inte hängde med. Det var en tydlig signal.» (Ganska tydligt)
- Kunde dock varit ännu tydligare att elektro är väldigt matteintensivt, vet dock inte hur studietakten ser ut med nya systemet» (Ganska tydligt)
- Svårt att säga, jag hade en klar bild själv, letade inte efter den informationen.» (Ganska tydligt)
- Att Blenow i början sa att detta var bland det svåraste man kunde välja skrämde väl lite, så är ju dessutom inte fallet! Vad som är svårt är ju helt personligt! Men visst måste man jobba för att klara sig.» (Kunde varit tydligare)
- Vet inte om det var otydligt eller att jag inte riktigt lyssnade.. » (Kunde varit tydligare)
- Jag minns inte riktigt, men jag antar att det kunde varit tydligare. » (Kunde varit tydligare)
- Det var de första tentorna som satte ribban» (Ganska otydligt)
- Jag trodde inte att denna utbildningen är en utav de svåraste utbildningarna och att den var så teoretisk. Men jag har klarat det väldigt bra.» (Ganska otydligt)
- det förväntas väl att en viss andel elever ska klara varje tenta? det är den enda uppfattningen jag har» (Ganska otydligt)
- Även om det var otydligt visste man ju att det skulle bli svårt. Ganska svårt att relatera till ngt innan man har gjort det.» (Ganska otydligt)
- Tyckte det var väldigt spridda åsikter, alla sa ju att det var väldigt svårt, men ingen gav någon klar bild av vad man bör lägga varje dag på ett ungefär. Tror det hade varit bra om de bara hade gett nån rekommendation i början, kanske sitta hemma och plugga två-tre timmar varje dag, utöver föreläsningar osv. Och sen efter några veckor själv känna efter om det är för mycket/för lite för en. Tror det är många som håller med om att det är väldigt svårt att avgöra själv hur mycket tid man bör lägga på skolan precis när man börjar» (Ganska otydligt)
- det skiljer ju bra mkt mellan kurserna med» (Ganska otydligt)
- Känns som att den kunde ha varit bättre. » (Ganska otydligt)
- Visste dock ingenting innan jag började» (Mycket otydligt)

12. Hur upplever du kopplingen mellan kurserna i allmänhet?

160 svarande

Mycket tydlig»4 2%
Ganska tydlig»71 44%
Kunde varit tydligare»63 39%
Ganska otydlig»18 11%
Mycket otydlig»4 2%

Genomsnitt: 2.66

- Lite olika från kurs till kurs.» (Ganska tydlig)
- varierar, men framför allt vårterminen i tvåan var riktigt bra på det området med elektronik, LSoT, matstat och mätteknik, rolig termin!» (Ganska tydlig)
- Första året var ju kopplingarna minst sagt breda. Programmeringen hade inte nånting med det vi läst tidigare att göra, och fysiken kändes inte heller riktigt som att det hade nåt med nåt annat att göra. Men andra året har det varit väldigt tydligt. Elfält och flervariabeln tex, eller signalbehandling och Linjära System och Transformer» (Ganska tydlig)
- Koppling blev tydligare ju längre jag hade läst.» (Ganska tydlig)
- Det finns i alla fall en röd tråd. Vissa kurser är mer relevanta än andra.» (Ganska tydlig)
- Svårt att balansera bredd och koppling.» (Ganska tydlig)
- I början förstod man inte alls, men i efterhand ser man hur allt går ihop. Kanske skulle göras bättre från början.» (Ganska tydlig)
- Kopplingen mellan kurser görs enkelt själv av den händige» (Ganska tydlig)
- Gillade när det var rena mattekurser och sedan rena ämneskurser utöver det. Har inga problem med att förstå vad man ska ha matten till, har alltid tyckt att matte varit kul. Mina vänner har inte tyckt likadant.» (Ganska tydlig)
- De flesta kurser kommer i kronologisk ordning. Elfälten efter flervarren t.ex. Reglertekniken efter LSOTen osv. Detta är bra!» (Ganska tydlig)
- Utom javan... När ska jag ha nytta av den? Byt ut den mot MATLAB eller något annat som man verkligen kan använda. » (Ganska tydlig)
- Den blir tydligare och tydligare....» (Ganska tydlig)
- matten är ju lugn. Resten är inte alltid så klar. Sen har vi ju Matstaten som är ett kapitel för sig» (Kunde varit tydligare)
- Det klarnar med tiden vad all teori (matte) kan användas till. Matten är viktig! Kan man sin matte går de tillämpade kurserna MYCKET lättare att klara!» (Kunde varit tydligare)
- Brutalt svårt att se någon koppling alls till Javan? mättekniken och matstatten är ju lite svåra att koppla samman när de typ-ish kommer i fel ordning » (Kunde varit tydligare)
- I många fall ser man inte ingenjörsdelen i kursen. Det hade varit kul om varje kurs var anpassad till hur en ingenjör jobbar. En blandning mellan teori och praktik. Det är svårt att förstå något om man bara pratar om teori utan att kunna luta sig mot något praktiskt som oftast är lättare att förstå.» (Kunde varit tydligare)
- Har blivit mycket bättre i tvåan, hoppas på samma trend i trean.» (Kunde varit tydligare)
- Eftersom jag har väldigt dåliga studieresultat kan jag inte påstå att jag kan uttala mig i frågan.» (Kunde varit tydligare)
- Det dröjer nästan 1.5 år innan man börjar se relationen emellan dom. » (Kunde varit tydligare)
- Många är dåligt hopkopplade och vissa kommer i mycket märklig ordning, tex. att vi har Java och sedan Dig o Dat, när en mycket mer förstålig progression hade vart att ha Dig o Dat och sedan MoP (hellre än Java men iaf i den ordningen)» (Kunde varit tydligare)
- fattar inte frågan» (Kunde varit tydligare)
- Det tar ungefär 2 år innan man börjar koppla ihop de man lärt sig..» (Kunde varit tydligare)
- Borde förbättras, finns allt för många kurser som borde hänga ihop men där det inte ens görs försök, det tydligaste är Flervariabel och Elfält. Överhuvud taget måste matten kopplas mer till verligheten» (Ganska otydlig)
- Vissa lyckas, vissa går inte att koppla.. Men, det finns mycket att göra, många grundläggande kurser blir mycket lättare att ta till sig andra gången, när man insett att det finns kurser i framtiden där man faktiskt använder kunskapen. » (Ganska otydlig)
- man ser inte kopplingen fören under våren i tvåan» (Ganska otydlig)
- Finns väldigt mycket att göra här! Helheten märks nästan inte alls!» (Mycket otydlig)


Ingenjörsrollen

13. Har du en uppfattning om vilken yrkesroll din utbildning leder till?

160 svarande

Glasklar uppfattning»19 11%
Klar uppfattning»70 43%
Svag uppfattning»62 38%
Ingen aning»9 5%

Genomsnitt: 2.38

- Man kan hamna var som helst. Det har jag fått se ett flertal exempel på.» (Glasklar uppfattning)
- Har kommit på senare åt tack vare kontakt med alumner genom metorprogram och arbetsmarknadsdagar» (Glasklar uppfattning)
- Nu har jag det. Inte då. Tycker att det borde vara fler föredrag från företag men enlig mig bör de ligga i årskurs 3 eller senare. Ligger de innan så är min erfarenhetatt folk i hög grad skiter i det eftersom det ligger så långt fram i tiden ... När jag sökte exjobb känner jag att det hade varit bra att veta lite mer om vilka företg som kunde varit intressanta.» (Glasklar uppfattning)
- Jag har fått en glasklar bild över vad jag vill bli. Denna bild har börjat komma under den senare delen av åk 2, Energi och miljö :). Jag tycker dock det är synd att Sustainable Energy Systems inte finns till elektro. » (Glasklar uppfattning)
- Glasklar i form av att det inte finns någon glasklar väg för en ingenjörs yrkesliv, vilket är fantastiskt.» (Glasklar uppfattning)
- Finns ett stort spektra så svårt att precisera.» (Klar uppfattning)
- hyfsat» (Klar uppfattning)
- Lite svårt att veta innan man valt master och så dock. Tycker att de kunde varit lite mer tydliga i ettan när man fick information om E-miljö och vanliga elektroinriktningen om vilka dörrar som öppnas och stängs för en. Finns mastersprogram som kräver digitalteknik tex, och det bör man nog lägga lite mer vikt vid att det faktiskt är så på informationen» (Klar uppfattning)
- Bra info från olika besök på arbetsplatser under studietiden» (Klar uppfattning)
- ungefär eller jag vet vad jag vill» (Svag uppfattning)
- Jättesvårt att veta, finns ju så många olika vägar att gå.» (Svag uppfattning)
- Jag blir civilingenjör. Sen vet jag själv inte vad jag kommer bli för jag är inte intresserad av att bli "spetskompetens"» (Svag uppfattning)
- Det är en bred utbildning, man kan bli det mesta...» (Svag uppfattning)
- Tror det är svårt att föreställa sig hur det blir när man kommer ut i arbetslivet, men jag vet hyfsat bra vad jag vill jobba med» (Svag uppfattning)
- Kan bli vad som helst» (Svag uppfattning)
- Börjar få viss uppfattning om detta nu i trean, i ettan och tvåan är det jättesvårt att veta» (Svag uppfattning)
- Det är svårt att veta på vilket sätt man kan tänkas arbeta, vore kanske bra att öva mer på projekt och ingenjörsmässig arbetsgång för att få en känsla av yrket?» (Svag uppfattning)
- Har förstått att min utbildning kan leda till ett brett spektrum av möjligheter i framtiden. Huruvida det är sant eller inte återstår att se.» (Svag uppfattning)
- Hade velat ha mer input från arbetslivet/chalmers vad man kan göra och jobba med när man är klar.» (Svag uppfattning)
- Känns som att det kunde vara mer information om vad en ingenjör jobbar med i början av utbildningen.» (Svag uppfattning)
- VI får inte mycket insikt i vad det innebär att jobba som ingenjör» (Svag uppfattning)
- Information om vilka jobb som finns i Göteborg/Sverige kunde varit bättre.» (Svag uppfattning)
- :S» (Svag uppfattning)
- Finns mycket man kan bli känns det som :)» (Svag uppfattning)
- Har blivit mycket tydligare det sista året, vilket är tur då jag börjat jobba om två veckor :)» (Svag uppfattning)
- Antar att det kommer framkomma mer när man väljer mastern» (Svag uppfattning)
- Det vet ju inte heller studievägledarna om man frågar dem? sen kan föräldrar och bekanta ju ge en fingervisning, men jag har ingen uppfattning som kommer från chalmers» (Ingen aning)
- inte det jag tänker läsa iallafall (inte kraft elektronik)» (Ingen aning)
- De säger att jag kan arbeta med vad som helst vilket inte säger mig något.» (Ingen aning)
- E-Programmet är dåliga på att marknadsföra detta. När man läser broschyren som Chalmers skickar ut till gymnasielever står det ungefär: "Du kan bli allt från forskare till VD. Det är bra."» (Ingen aning)

14. Hur stor användning tror du att du får i arbetslivet för de kunskaper du examinerats i hittills?

159 svarande

Stor användning»19 11%
Ganska stor användning»68 42%
Kanske lite användning»57 35%
Ganska liten användning»14 8%
Ingen användning alls»1 0%

Genomsnitt: 2.43

- Ingen aning» (?)
- naturligtvis är inte alla kunskaper relevanta för alla yrken, men man lär sig att lära, och man lär sig ett tänkesätt vilket är 100% nödvändigt (tror jag...=) )» (Stor användning)
- Jag förväntar mig att kurserna jag läser reflekterar det som förväntas av någon med titeln jag får som utexaminerad.» (Stor användning)
- Tjänsten jag fått är väldigt teknikinriktad så utan kurserna jag tagit hade det inte gått.» (Stor användning)
- Ingen aning» (Ganska stor användning)
- Det är framförallt problemlösningsförmågan som tränas under studierna.» (Ganska stor användning)
- Speciellt Miljövänliga Energikällor och Kretsanalys» (Ganska stor användning)
- Lite för lite projekt vilket arbetslivet består mycket utav.» (Ganska stor användning)
- beror ju på vad man ska jobba med, men självklart behövs det en bred bas.» (Ganska stor användning)
- Kan tänka mig att det som kommit hittils är ingenjörsmässig allmänbildning.» (Ganska stor användning)
- Lite blandat, men mycket ser man att man kan få lite användning för när man testat det i praktiken..» (Ganska stor användning)
- Det viktigaste är väl dock att "känna till" många saker och att ha en ide om hur det hänger ihop samt var man läser upp sina kunskaper igen (vilket innebär att man någon gång måste kunna det bra...)» (Ganska stor användning)
- Inte allting direkt, men mycket indirekt.» (Ganska stor användning)
- vissa ämnen ja, andra är tveksamt» (Ganska stor användning)
- Mest kunskapen att lära mig » (Kanske lite användning)
- Vad man hört av äldre studenter är det mest tänket som behövs i arbetslivet. Klart man måste ha en viss kunskap också.» (Kanske lite användning)
- Jag har mer användning av att jag har lärt mig att lära mig saker, än det jag har lärt mig. Att jag har en bred kunskap inom många områden, gör att jag kan kommunicera med experter och snabbt sätta mig in i ny problematik på ett övergripande plan. Jag har dock även en grundläggande kunskap, som gör det möjligt för mig att gräva ner mig mer i detaljer (Gud förbjude) om det så skulle behövas. Personligen har jag sannolikt haft mest nytta av den sociala utveckling jag har fått i föreningslivet på Chalmers, än ämnena som sådana.» (Kanske lite användning)
- Mest en massa teori att tugga sig igenom, intressant men inte så kopplat till framtida yrkesroll» (Kanske lite användning)
- Jag kommer som sagt inte bli någon spetskompetens utan jag gör detta för att få ett civilingenjörs diplom.» (Kanske lite användning)
- Mycket kommer hamna i glömska å aldrig användas, sedan hamnar man på ett område å man har användning för det man lärt sig om det» (Kanske lite användning)
- All matematik, alla formler kommer jag alltid behöva slå upp. Ser skolan som ett sätt att få "känsla" för vad som är rätt och fel.» (Kanske lite användning)
- Mellan ganska stor och kanske lite» (Kanske lite användning)
- Tror att det bara är en del av det man lär sig som kommer att vara användbart. Mycket av det som man måste lära sig kommer formodligen inte att komma till anvvändning.» (Kanske lite användning)
- Mest problemlösningsteknik och logiskt tänkande. Men också en bas att stå på från kurserna» (Kanske lite användning)
- Har inte lärt oss något praktiskt alls. Känns inte som man kan tillämpa något.» (Kanske lite användning)
- Ingen aning, man lär ju inte sitta o knäcka integraler för hand. Problemlösningförmågan som man övat upp kommer nog till störst nytta.» (Kanske lite användning)
- ingen aning» (Ganska liten användning)
- Programmet är väldigt brett. Självklart kommer inte alla använda sig av sina kunskaper i elektromagnetiska fält om de sysslar med bildbehandling tex. Men en del av det använder man säkert.» (Ganska liten användning)
- De första tre åren känns endast förberedande inför andra kurser. Utom kanske Ind Org och Ind Ek.» (Ganska liten användning)
- Nästan bara räkning hittills» (Ingen användning alls)


Studieteknik

15. Hur bra balans mellan studier och fritid har du uppnått?

159 svarande

Mycket bra»21 13%
Ganska bra»50 31%
Lagom»37 23%
Ganska dålig»45 28%
Mycket dålig»6 3%

Genomsnitt: 2.77

- konstig fråga lagom är ju det bästa alternativet på denna fråga. iaf i sverige» (Ganska bra)
- Ibland tar studierna över lite väl mycket och det känns inte riktigt som man lever. Stort plus är de lov man får när man går på Chalmers. Då hinner man vila upp sig ganska ordenligt.» (Ganska bra)
- studierna kommer på efterkälke men jag e nöjd» (Ganska bra)
- Jag önskar att det fanns mer tid till fritid eftersom det finns så mycket roligt att engagera sig i på chalmers.» (Ganska bra)
- Det är förbannat mycket att göra.» (Ganska bra)
- Ibland focuserat för mycket på jobb vid sidan av. » (Ganska bra)
- Ibland har jag inte lyckats träna som jag skulle velat pga projektinlämningar och tentatider... svårt att hitta balansen.» (Ganska bra)
- Allt handlar om planering» (Lagom)
- har en del kvar att ordna upp, för mycket fritid än så länge» (Lagom)
- Dock blir det fortfarande ofta så att pluggandet sker mer i slutet av läsperioden. Men andra året har varit lite svårt på den punkten, för projektarbeten och hemuppgifter till labbar osv tar upp VÄLDIGT mycket tid, och det blir då svårt att hinna med att faktiskt lära sig det man förväntas kunna på tentorna, och göra de rekommenderade uppgifterna osv.» (Lagom)
- Men i läsperioderna har det tagit för mycket tid känns det som. Att tempot är så snabbt gör att det är svårt att lära sig på ett mer förståelsebaserat sätt. Jag hade hellre haft en eller två veckor längre LP och långsammare tempo. Framförallt: hellre börjat en vecka tidigare på hösten och haft en veckas lov mellan LP3 och LP4» (Lagom)
- En subjektiv fråga. Jag har ägnat den mesta av min tid till studier och inte gjort mycket annat under studieperioderna.» (Lagom)
- Balans? Jag är periodare... ,)» (Ganska dålig)
- Eftersom det gick tungt i 1an och 2an har jag givit upp alla tid i 3an vilket har resulterat i väldigt lite fritid.» (Ganska dålig)
- Studierna tar ju så mycket tid, så det blir nästan hela ens liv.» (Ganska dålig)
- Lagt ned för mycket tid på föreningar. Ångrar mig dock inte.» (Ganska dålig)
- Studerar för lite.» (Ganska dålig)
- Borde fokusera lite mer på studierna.» (Ganska dålig)
- Studerade nog mer än man hade fritid de första 3 åren» (Ganska dålig)
- Jag har dålig studieteknik säger jag ju» (Ganska dålig)
- Har aldrig studerat ordentligt, och är nästan förskräckt över hur stor skillnad det är mellan gymnasiet och högskolan. Med det menas inte att högskolan borde vara lättare, utan att studieförberedande gymnasielinjer faktiskt borde förbereda en för högskolestudier.» (Mycket dålig)

16. Anser du att 50 h i veckan räcker för att man skall klara alla sina kurser?

159 svarande

Ja, mer än väl»74 46%
Ja ungefär lagom»63 39%
Nej det räcker inte»22 13%

Genomsnitt: 1.67

- 10 hr per dag, som rekommenderas orkar ingen koncentrera sig på att lära si gnya saker!» (?)
- Väldigt få jag känner kan ärligt säga och redovisa mer än 20-30h per vecka i rena studier.» (Ja, mer än väl)
- Lägger ofta mindre tid per vecka, pluggar å andra sidan sjukt effektivt. Man måste ju få leva lite mellan med.» (Ja, mer än väl)
- Om man skall ha godkänt» (Ja, mer än väl)
- Om man lägger 50 h ordentliga arbetstimmar i veckan skall det räcka gott och väl.» (Ja, mer än väl)
- nämn 3 personer som pluggar 50h i veckan vanliga veckor...nä tänkte väl det, det kan inte jag heller. I praktiken är det ett väldigt konstigt system på chalmers nu när det inte är obligatoriskt med tre månaders sommarpraktik någon gång under utbildningen. Det är gött med långt sommarlov, men å andra sidan klagar ofta folk på att det är mycket att plugga och tänker inte på att det faktiskt förväntas 50h studier per vecka. Men å tredje sidan så behöver de flesta av oss (tyvärr) en piska för att sätta fart och jag är inte säker på att studenternas kunskaper skulle förbättras om vi faktiskt hade läsår ā 40 veckor. Det skulle väl i och för sig vara möjligt att sätta en del kunskaper djupare, kunskaper som ofta idag bara hastas igenom eller tentapluggas för att sedan glömmas bort.» (Ja, mer än väl)
- Även om jag själv inte disponerar tiden optimalt så räcker tiden om man bara utnyttjar den.» (Ja, mer än väl)
- Förutom läsperiod 4 i tvåan :P» (Ja, mer än väl)
- Har antagligen lagt ca 40 h/vecka och klarat mig hittills.» (Ja, mer än väl)
- Det räcker mer än väl, men handen på hjärtat, vem lägger den tiden? » (Ja, mer än väl)
- jag har nog snittat ca 25-30 under chalmerstiden.» (Ja, mer än väl)
- Har själv aldrig haft ett sådant högt snitt, men gjorde man det så borde man klara av det.» (Ja, mer än väl)
- Med tanke på att de enda veckorna jag lägger 50h eller mer på är tentaveckorna så ja absolut!» (Ja, mer än väl)
- helt beroende på kurs. ettan ja . tvåan nej» (Ja ungefär lagom)
- Olika läsperioder beroende på vilka kurser man läser.» (Ja ungefär lagom)
- Vet inte» (Ja ungefär lagom)
- vet inte då jag inte kommit upp i dessa timmar, men det har gått som det gått» (Ja ungefär lagom)
- beror på från kurs till kurs» (Ja ungefär lagom)
- Lägger man verkligen ned den tiden totalt bör man klara sig. Ibland kan den bli för koncentrerad, som när man har många laborationer.» (Ja ungefär lagom)
- av erfarenhet från andra» (Ja ungefär lagom)
- Tillräckligt för att man ska slippa oroa sig för om man klarar sig eller ej iaf.» (Ja ungefär lagom)
- Överlag räcker de, men finns vissa perioder som det inte är i närheten av att räcka. t.ex. när man läser elfälten.» (Ja ungefär lagom)
- Men för högre betyg krävdes det stundtals mer än så för mig, i samband med inlämningar eller tentor.» (Ja ungefär lagom)
- Om man bortser från tentaveckan då det går ca 84h i veckan.» (Ja ungefär lagom)
- Gick i perioder för mig, ibland mycket mer än 50 h per vecka, ibland lite mindre.» (Ja ungefär lagom)
- Det gör det säkert» (Ja ungefär lagom)
- Kan variera lite beroende på vilka kurser man läser samtidigt.» (Ja ungefär lagom)
- Ska man hinna gå på föreläsningar också?» (Nej det räcker inte)
- Ibland räcker det mer en väl ibland inte, det beror på vilken period man är i och så.» (Nej det räcker inte)
- I mitt tempo så hade 50h effektivt kanske funkat, men är sällan effektiva timmar när man väl sitter.» (Nej det räcker inte)
- Under kandidaten räker de väl, under masern behövs mer.» (Nej det räcker inte)
- Första veckorna lägger man kanske 40h men sedan är man uppe i 60-70h när lärarna kommer på att man ska göra ett arbete utöver allt annat. Har varit likadant alla år, hänger inte bara på elevers planering!» (Nej det räcker inte)
- 50h vad? total tid?» (Nej det räcker inte)

17. Hur mycket tid lägger du på dina studier en normal dag i LV 1-2? (Inklusive schema lagt och över hela veckan)

159 svarande

0-2 h»13 8%
2-4 h»34 21%
4-6 h»59 37%
6-8 h»44 27%
8-10+ h»9 5%

Genomsnitt: 3.01

- Ingen aning, skiftar nog» (?)
- LV1-2 - Då är det ju långt kvar till tentorna!» (0-2 h)
- Se svar och kommentarer till frågorna om studietempo.» (0-2 h)
- Det mesta av schemalagt tid + ev. inlämningsuppgifter.» (2-4 h)
- Jag behöver ta igen mig efter tentaveckan då jag studerar betydligt mer än 50h. Andra pluggar mer konstant hela tiden, jag pluggar periodiskt och trivs med det.» (2-4 h)
- Har blivit bättre med åren» (4-6 h)
- Huvudsakligen schemalagd tid» (4-6 h)
- beror på från kurs till kurs» (4-6 h)
- Brukar vara ganska lätt och irrelevant i början. Lång till tentan.» (4-6 h)
- för man är helt utkörd efter att ha suttit dygnet runt veckan innan (tentaveckan.)» (4-6 h)
- Föreläsningar och räknestugor men inget utöver» (4-6 h)
- om dagen är i genomsnitt 6h så kanske 2h utöver det varje dag» (6-8 h)
- Det beror på. Nyckeln till ett bra resultat i en kurs är att börja tidigt. » (6-8 h)
- Då har oftast inte alla lektioner kommit igång än. De senaste åren har vi nästan haft 40h lektionstid och då blir det givetvis mer än 8h per vardag.» (6-8 h)
- Räknar ungefär föreläsning+2h.» (6-8 h)
- Då hänger man med i kurser och känner att man är i fas på alla sätt» (8-10+ h)
- kanske 15-25» (8-10+ h)

18. Hur mycket tid lägger du på dina studier en normal dag i LV 3-6?

158 svarande

0-2 h»7 4%
2-4 h»17 10%
4-6 h»50 31%
6-8 h»59 37%
8-10+ h»25 15%

Genomsnitt: 3.49

- olika för olika kurser. Ibland mer, ibland mindre» (?)
- Se ovan» (?)
- Se svar och kommentarer till frågorna om studietempo.» (0-2 h)
- Det mesta av schemalagt tid + ev. inlämningsuppgifter.» (2-4 h)
- Ja, man har ju köpt böckerna i alla fall...» (2-4 h)
- Denna perioden känner jag personligen att jag borde jobba mera under. » (2-4 h)
- Max» (2-4 h)
- Huvudsakligen schemalagd tid» (4-6 h)
- Föreläsningar och räknestugor men inget utöver» (4-6 h)
- Allt har börjat fallera och man önskar man gjorde mer och räknade mer.» (6-8 h)
- beror på från kurs till kurs» (6-8 h)
- om dagen är i genomsnitt 6h så kanske 2h utöver det varje dag» (6-8 h)
- Nu har kursen kommit igång och det är labbar m.m. som ska göras.» (6-8 h)
- Räknar ungefär föreläsning+2h.» (6-8 h)
- 25-35» (8-10+ h)

19. Hur mycket tid lägger du på dina studier en normal dag i LV 7-8

158 svarande

0-2 h»0 0%
2-4 h»2 1%
4-6 h»16 10%
6-8 h»50 31%
8-10+ h»90 56%

Genomsnitt: 4.44

- 40+» (?)
- Se ovan» (?)
- Lägger något mer tid inför tentan.» (4-6 h)
- Mycket kaffe blir det...» (4-6 h)
- Se svar och kommentarer till frågorna om studietempo.» (4-6 h)
- Kanske ännu mer, varierar kraftigt» (6-8 h)
- Uppskattningsvis ungefär samma alla läsveckor.» (6-8 h)
- Sitter tills jag somnar och går upp igen och fortsätter.» (8-10+ h)
- beror på från kurs till kurs» (8-10+ h)
- Tentan närmar sig! Dags att börja studa!» (8-10+ h)
- som ni ser blir det en klar ökning desto närmre tentan man kommer.» (8-10+ h)
- Föreläsningar och räknestugor, även lite tentaplugg» (8-10+ h)
- När man tentapluggar sitter man ju hela dagarna. Det blir oftast så att labbar och inlämningsuppgifter under själva studieveckorna tar all tid från att "räkna tal". Det måste man ta igen under tentaveckan...» (8-10+ h)
- Är man dum och inte jobbar kontinuerligt så är det bara att njuta de sista läsveckorna!» (8-10+ h)

20. Tror du att inlämningsuppgifter eller duggor under kursens gång förbättrar ditt studieresultat?

159 svarande

Ja, mycket»74 46%
Ja, något»74 46%
Nej inte avsevärt»11 6%

Genomsnitt: 1.6

- vet ej. Beror på hur de är utformade i så fall» (?)
- Eftersom man då strävar att nå bonuspoäng blir man tvungen att hålla igång takten.» (Ja, mycket)
- får en att jobba de där extra timmarna » (Ja, mycket)
- Kontinuerlig examination är bra. » (Ja, mycket)
- Dugga gör de » (Ja, mycket)
- Helt klart, man får feedback på sitt pluggande och vet hur man ligger till» (Ja, mycket)
- Jag skulle gärna se betydligt mer inlämningsuppgifter och mindre fokus på tentorna. Många kurser i början av Communication Engineering-programmet har ett bra system där man samlar ihop poäng från inlämningsuppgifter, quiz:ar, tentan med mera och baserar betyg & examination på detta. Om man gör uppgifter väl behöver man inte få speciellt många poäng på tentan. Jag har aldrig jobbat så mycket under kursens gång som under de kurserna! Mycket bra!» (Ja, mycket)
- De tvingar en att läsa in saker. För mäktiga inlämningsuppgifter gör att man trycker undan annat vilket inte är bra.» (Ja, mycket)
- Inlämningsuppgifter anser jag vara en av de bästa formerna av undervisning, det är iallafall vad som ger mig mest. Det är också ofta den tyngsta delen, men det hör väl till. Duggor är ju bra för att hjälpa studenterna klara av kursupplägget, men det får inte bli för mycket sånt, vi måste lära oss ta eget ansvar» (Ja, mycket)
- Desto fler och tätare desto bättre. Man tvingas plugga lite extra inför duggor och inlämningar.» (Ja, mycket)
- Speciellt inlämningsuppgifter. » (Ja, mycket)
- Motiverar en ytterligare att plugga tidigt innan tentorna.» (Ja, mycket)
- ffa inlämningsuppgifter. det är jobbigt men bra.» (Ja, mycket)
- Bra morot» (Ja, mycket)
- Förutsatt att jag gör dem.» (Ja, mycket)
- Kanske inte alltid duggor, då de kan lite känsla av minitenta som man inte går till om man ligger efter. Men en inlämningsuppgift som är mer eller mindre obligatoriskt får en att plugga mer under början av kursen. Mikroelektroniken med Jeppson är ett bra exempel på detta.. » (Ja, mycket)
- Duggor framför allt har alltid varit bra och förbättrat slutprestationen i kursen. Mera duggor!» (Ja, mycket)
- Förutsatt mindre tid till nått annat» (Ja, mycket)
- fast inlämningar kan ibland kännas som att de inte ger så mycket. Typ labbrapporter, tar mest tid. Jag kan inte producera rapporter där jag tänker själv så tidigt i kursen, då har kunskapen inte hunnit assimileras så att jag kan använda den. Det behöver lite tid för att det ska hända, inte mer studietimmar. » (Ja, mycket)
- blir tydliga milstolpar för en själv och för föreläsaren (vilket är mycket bra om man har en virrig föreläsare)» (Ja, mycket)
- Dock tar de väldig mycket tid, så det blir lite väl stressigt.» (Ja, mycket)
- Måste göras, går inte att vara så lat» (Ja, mycket)
- Då blir det att man får jobba med materialet kontinuerligt och får tänka till.» (Ja, mycket)
- Mycket bra som en koll på hur man ligger till. Även om man inte tar igen det vid tillfället, vet man hur mycket man bör planera runt tenta-veckor.» (Ja, mycket)
- Kontinuerlig examination är extremt bra!» (Ja, mycket)
- Mer om man skulle uppleva dessa som viktiga. (Vilket de ju i och för sig är)» (Ja, något)
- Mycket stor skillnad mellan kurser, i vissa fall är kopplingen tydlig i andra anser jag att koppling saknas,» (Ja, något)
- Tror de är fram förallt bra för de som annars väntar med att plugga tills närmare tentaveckan.» (Ja, något)
- De hjälper en också att inse när det är bättre att lägga ner kursen och göra något socialt istället.» (Ja, något)
- Inte inlämningsuppgifter men duggor.» (Ja, något)
- Oftast brukar dock inte innehållet i inlämningsuppgifter och duggor komma i någon större omfattning på tentorna.» (Ja, något)
- Det beror på hur duggorna och inlämningsuppgifterna är konstruerade. Ibland för föreläsarna den brillianta (läst INTE brillianta) iden att eftersom någonting har tagits upp på duggan med bra resultat för studentarna skall momentet inte examineras på tentan. Detta leder inte till något gott. Duggan skall inte vara en slags extra examination utan den skall endast verka för att få studenterna att tidigt börja studera de viktiga momenten i kursen. » (Ja, något)
- Bara det inte blir för mycket för ofta...» (Ja, något)
- Tvingar en hålla igång» (Ja, något)
- Duggor gör det definitivt, men inlämningsuppgifter tycker jag inte gör det. De tar för mycket tid» (Ja, något)
- Då är man tvungen att plugga ikapp.» (Ja, något)
- Man ligger lite bättre i fas generellt med duggor och inlämningar. » (Ja, något)
- Bonuspoängen räddade min första tenta. I övrigt är det ett bra sätt att få kontinuitet i studierna.» (Ja, något)
- De får inte bli för stora och tunga, då blir det negativt istället. En inte för stor varannan vecka är lagom.» (Ja, något)
- Ja, om det finns något relevans till ämnet. Ibland kan inlämningsuppgifter känns omotiverade.» (Ja, något)
- Både och. Det kan även bli för mycket av sådant om det är många gånger under en kurs, eller att det krockar med en annan kurs man läser parallellt. Ibland har det varit för mycket att göra tycker jag. Verkar inte alltid som att alla uppgifter är motiverade utan bara fortsätter eftersom kursansvarit inte har tagit sig tid att se över kursutformningen. Samtidigt är det en triggare att börja plugga med en gång. Beror lite på schemat oå. Man vill ju hinna ta in på kvällen, det som man fått till sig på föreläsningarna under dagen, och gärna läsa kursmaterialet. Men det kanske man inte hinner om man har en massa labförberedelser eller inlämningsuppgifter eller duggor.» (Ja, något)
- Beror helt på kvaliteten på dessa. » (Ja, något)
- Bra för egen avstämning av studierna» (Ja, något)
- Tycker inte alls att det är en dålig idé! Man får en liten spark i baken.» (Ja, något)
- men inte om det blir för många då har man inte tid att plugga uppgifter» (Ja, något)
- Svårt o bedöma, men i allmänhet är det bra med deadlines så att man tvingar sig att plugga inför dem. » (Ja, något)

21. Tror du att inlämningsuppgifter eller duggor under kursens gång innebär att du behöver spendera mer än 50 h/veckan på studier?

158 svarande

Ja»57 36%
Nej»101 63%

Genomsnitt: 1.63

- vet ej. Beror på hur de är utformade i så fall» (?)
- Ja och nej. I kursen elteknik var inlämningsuppgifterna helt galna. I elektroniken, inte lika galna :)» (?)
- om jag ligger på gränse så ja» (Ja)
- Tidsåtgång för inlämmnigsuppgifter varierar väldigt mycket och tar i bland onödigt och orealistskt mycket tid då instruktionerna kan vara dåliga, svåra att tyda, innehålla fel mm» (Ja)
- Kan formulera svenska språket till dödagar och korrläsa måste man alltid.» (Ja)
- I vissa enskillda fall ja, men kanske inte generellt » (Ja)
- Inlämningsuppgifter tar ofta väldigt mycket tid men samtidigt så lär man sig något. Men duggor kontrollerar mer vad man kan och inte kan medan inlämningsuppgifter kan lämnas in utan att man fattat allt.» (Ja)
- Ibland kan det bli väldigt mycket och vissa perioder har båda kurserna ganska stora inlämningar. Men som sagt så tror jag att inlämningsuppgifterna är väldigt bra...» (Ja)
- Inlämningsuppgifter gör det, duggor är lite lättare att planera in så man redan ligger hyfsat i fas med boken osv. Inlämningsuppgifter är lite svårare att planera för på det sättet.» (Ja)
- Har man inlämningsuppgifter eller labbar på ett visst antal hp, i ladok ska tentan då vara på ett mindre antal hp. Detta speglar dock inte verkligheten. Jag tycker att det är konstigt att man kan obligatoriska inl.uppgifter på t.ex. 3.8 hp o sen en vanlig 7,5 hp tenta på en 7,5 hp kurs. Kursinnehållet i kursen för en 7,5 hp blir 3,8 + 7,5 = 11,3 hp. » (Ja)
- Det kan hända.» (Ja)
- Se tidigare kommentar.» (Ja)
- vissa kurser har på tok för många uppgifter» (Ja)
- De ska ju göras utöver att man går på lektioner.» (Ja)
- Ja, nu under kandidatarbetets gång har det medfört det, men inte annars.» (Ja)
- duggor är bra, mer duggor åt folket!» (Ja)
- vissa kurser ja, » (Ja)
- haha inga mer inlämningar, duggor ok.» (Nej)
- Iaf inte duggor, där kan man ju själv angöra hur mcyket tid man vill plugga inför. En inlämningsuppgigt däremot kan ju vara otroligt omfattande och ta upp massor tid» (Nej)
- Se ovan!» (Nej)
- Ibland om det är många/krävande inlämningsuppgifter.» (Nej)
- 50 h/v är jättemycket tid, endast projektarbete kan leda till det» (Nej)
- Kanske ibland» (Nej)
- Det uppmuntrar till ett bättre sätt att plugga på» (Nej)
- Kan dock hända att man inte känner att man behöver räkna lika mycket rekommenderade uppgifter.» (Nej)
- Ibland kan det tvinga fram extremt mycket plugg om föreläsaren inte tar hänsyn till hur mycket tid duggan/inlämningsuppgiften verkligen tar.» (Nej)
- bara ifall det e för mycket och det inte e direkt relaterat till kursens sluttenta» (Nej)
- Beror dock på typ av inlämningsuppgift. Vissa uppgifter har krävt att man lagt betydligt mycket mer än 50h/vecka.» (Nej)
- Har de bra relevans till kursmålen och tentan så ersätter en inlämningsuppgift i regel väldigt mycket av tiden för självstudier, så ingen tid går förlorad. » (Nej)
- Inlämningsuppgifter gör att jag tvingas spendera mer tid, men inte mer än 50 h/vecka.» (Nej)
- finns ju princip ingen jag vet som lägger 50 i veckan.» (Nej)
- Behöver? Nej. Men någon kommer säkert göra det, men inte jag, om det inte är väldigt stora inlämningsuppgifter.» (Nej)
- men det blir inte mindre, det brukar ligga runt 50» (Nej)
- Kändes snarare som en hjälp än något som tog extra tid» (Nej)
- Fungerar för mig som avstämning att jag tagit till mig det jag ska under kursens gång så långt.» (Nej)
- frivilliga uppgifter som duggor eller tex elektronikinlämningarna är bra för att hålla sig i fas, obligatoriska uppgifter tränger ibland undan andra saker man borde göra.» (Nej)
- Att göra inlämningsuppgifter gör att man inte behöver studera lika mycket uppgifter vid sidan om.» (Nej)
- Lägg upp det på ett bra sätt, så uppgifterna blir svårare efter hand. Ingen jättesvår uppgift v4 utan ha flera mindre som trappas upp i svårighetsgrad och som dessutom bygger på tidigare. Detta gör kanske att studenter känner sig duktiga och blir mer motiverade.» (Nej)

22. Brukar du vanligtvis känna dig väl förberedd inför dina tentor?

160 svarande

Mycket väl»14 8%
Ganska väl»68 42%
Okey»53 33%
Ganska dåligt»18 11%
Inte alls»7 4%

Genomsnitt: 2.6

- Pluggar man mycket så borde man känna sig hyfsat trygg vid tentan, så är nästan alltid fallet för mig» (Mycket väl)
- Har aldrig haft något problem att planera mitt tenta-plugg.» (Mycket väl)
- Nånstans mellan mycket väl och ganska väl.» (Mycket väl)
- Jag bryr mig inte om att gå upp på tentor om jag inte är så gott som säker på att jag kommer att klara dem. Jag avskyr att gå oförberedd till tentor, eller något annat för den delen. Dock vill jag, med facit i hand, rekommendera att gå upp på tentor, även om man inte känner sig förberedd. Det skadar aldrig och man har allt att vinna!» (Ganska väl)
- Men misslyckas ändå » (Ganska väl)
- I många fall är det ju fullständigt omöjligt att veta, kan ju kännas hur bra som helst och man blir ändå underkänd» (Ganska väl)
- Jag har blivit duktig på att plugga till ordinarie tentor men de omtentor jag samlat på mig i början av åk 2 är lite sega att plugga till på omtenta veckorna.» (Ganska väl)
- Jadå. Men då lägger jag väldigt, väldigt mycket tid mot slutet också.» (Ganska väl)
- Man kan alltid vara bättre förbered» (Ganska väl)
- Det har varit lite blandat, men med åren så kände jag att jag ville vara mer väl förberedd så om jag inte var nöjd så gick jag inte till tentan. Det fick bli ett senare tillfälle då jag hade chans att förbereda mig bättre. Det hände kanske 5 ggr totalt.» (Ganska väl)
- Svårt att veta, då vissa kurser är ganska omfattande.» (Ganska väl)
- Väldigt varierande beroende på hur intressant kursen är och hur man har prioriterat. Allt från ganska väl till inte alls.» (Okey)
- Det beror på hur många inlämningsuppgifter/projekt man haft i kursen under kursens gång. Om den sista inlämningsuppgiften/projektet har deadline läsvecka 7 så blir det inte så mycket tid kvar att förbereda sig inför tentan.» (Okey)
- Problemet är att man ofta inte hinner öva på den sista tentan man har, eftersom det finns så många obligatoriska moment innan, så man hinner inte öva på det. Om man hade haft ex. en vecka extra på sig inför sista tentan så hade man säkert klarat det. Nu måste man dock praktiskt taget strunta i att skriva sista tentan, och satsa på omtenta, och då har man glömt bort en massa saker, vilket försvårar ytterligare. Detta gäller dock inte alla studenter.» (Okey)
- Kommer ibland goddag yxskaftuppgifter, men oftast ja. Gör bara ärliga försök.» (Okey)
- beror på från kurs till kurs» (Okey)
- Varierar från att känna att det kommer gå fint till att sitta och undra varför jag ens gick dit. » (Okey)
- jag har alltid gjort mitt bästa, men tiden är som sagt knapp för att kunskapen ska sjunka in.» (Okey)
- Det är ganska slumpmässigt. I vissa kurser känner man sig verkligen förberedd men man kuggar antingen eller blir godkänd med knappa marginaler. I andra kurser känner man sig rätt dåligt förberedd men får ändå överbetyg. I de två kurser jag har efter mig lade jag inte ner någon tid alls så det var inte särskilt förvånande att jag kuggade. » (Okey)
- helt mitt eget fel » (Ganska dåligt)

23. Rangordna hur mycket du tror följande aktiviteter hade hjälpt dig bli mer förberedd på tentor? (Där 5 hjälper mest)

Matrisfråga

- Tentor är för folk som är duktiga på att komma ihåg mycket fakta under kort tid.»
- föreläsningar beror givetvis på ämnet, ex programering skulle kunnat vart mer övningstid istället samma gäller för digodat»
- De gånger jag har struntat i kassa föreläsningar och istället har suttit slaviskt på biblioteket och pluggat själv, har jag alltid klarat tentorna med bra betyg.»
- Praktisk examination, mer labbar och mer tillämpad utbildning skulle hjälpt mig.»
- kontiuerlig eximination? Jag tolkade det som att man tentar av olika delar allt eftersom man gått igenom dem. »
- Problemet enligt mig är inte till största delen studentens resultat på tentor utan hur resultatet speglar egentlig kunskap. I mitt tycke är sambandet alldeles för svagt. Kan man kursen får man oftast minst en trea, visst, men samtidigt krävs för överbetyg i princip alltid rent tentaspecifika kunskaper som inte har någon som helst nytta i framtiden. Helt utan egentliga kunskaper i kursen går densamma dessutom att klara enbart med hjälp av tentaspecifika kunskaper - trots att man inte kunde kursen alls kan man klara den. Självklart är detta inte lätt att lösa, men mer tid borde verkligen läggas på att försöka så att det rena tentapluggandets vikt minskar. Till exempel skulle dessa delar enligt mig eventuellt kunna hjälpa: * Öppnare frågeställningar - öppna frågor där resonemang premieras och inte bara exakt slutresultat kollas ger ofta en bättre bild. En bra föreläsare sade en gång (ni kanske vet vilken) något i stil med "det viktigaste är att svaret har rätt enhet och tiopotens". * Tentor med hjälpmedel - Situationer i verkliga livet där man sitter ensam i ett rum och helt utan hjälpmedel (böcker, tabellverk, räknare, anteckningar, internet, kollegor, etc) och ska lösa problem lär vara minst sagt ovanliga. Eftersom betyg ska sättas individuellt måste såklart individens kunskaper testas vilket gör att delarna internet och kollegor (kompisar) går bort på tentor, men övriga hjälpmedel bör så ofta som möjligt få tas med. Visst kan även sakkunskap behöva testas (termer, baskunskaper, etc) - detta görs i min mening i så fall bäst med en tvådelad tentamen. En _liten_ förstadel som testar några sakkunskaper och en huvuddel med mer verklighetsnära problem. * Och se till att sluta ha programmeringstentor utan utvecklingsverktyg och kompilator (alternativt tillämpa tvådelstentametoden enligt ovan)!!!»
- mer lärarledda räkne övningar med mera hade varit bra»
- Projekt och inlämningar känns helt klart bättre för mig.»
- förstår ej näst sista frågan...»
- Labbar med obligatoriska förberedelser»
- Självklart blir det bättre desto mer man pluggar själv. kontinuerlig examination hade förmodligen fått en att behöva lägga ungefär samma mängd tid på kurserna under hela läsperioden, om man som jag har svårt för att lägga upp det själv. SI blir lätt ganska flummigt med tanke på att de flesta inte kan materialet överhuvudtaget när de kommer dit. Föreläsningar har man redan ganska mycket av, tror inte det är nån mening att ta upp ännu mer tid med föreläsningar. Om studenterna involveras mer "tvingas man" nog koncentrera sig mer, och fokusera på vad som händer på föreläsningar och dylikt, så inte tankarna börjar vandra bort. Så det tror jag hade varit bra.»
- Laborationer ger väldigt mycket, iallafall i de få laborationsvänliga kurser jag hittils läst.»
- SI med bonuspoäng motiverar att gå på SI. »
- Oklart vad som menas med studentaktivitet, men om det är labbar som är förklarande och bra upplagda skulle det fått en femma från mig.»
- Mer labbar och inlämningsuppgifter tror jag gör en mest förberedd för tentor eftersom man tvingas jobba med ämnet då. Sedan gäller det mest att lyckas disciplinera sig att studera under den fria tid man har mellan föreläsningar osv.»
- Salstentor är verkligen inte det ultimata examinationssättet har jag insett. Inför mer muntliga examinationer för kan man förklara så har man oxå förstått.»
- Är lite osäker på vad som menas med kontinuerlig examination, men gissar att det betyder att man frångår tentaperioderna. Men det spelar nog ingen roll. SI beror mest på hur seriösa de andra är som är där, så det är jag lite tveksam till. Fler föreläsningar ger inte så jättemycket tror jag. Det bästa tror jag är att läsa själv, gärna i förväg och sedan gå på föreläsningar. Räknestugor bör erbjuda tid för frågor och egen räkning. Förslagsvis kan lösningar för alla eller många uppgifter finnas på hemsidan för egna studier, varefter räknestugan endast ägnas år egenräkning och frågor. Det skulle funka bra för mig.»
- Applied signal and processing -kursen har ett bra upplägg. OTROLIGT svårt att få en femma, men samtidigt klarar sig nästan alla på kursen. Snacka med examinatorn. På längre sikt tror jag detta är ett bättre system, men det får gå över till det långsamt. Också att tänka på: betygen kommer att sänkas över lag om man går över till detta system.»
- ofta är det kurigt med examinationer där det ställs special krav på att ha minst antal poäng på vissa delar»
- Förstår ej vad ni menar med alternativ 2.»
- Kontinuerlig examination hjälper bara om man hunnit tänka igenom vad som ska tenteras av, lättare med matte än med elfält. Inte fler föreläsningar men mer räkneövningar. Det är generellt väldigt dåligt med tal att räkna på, därför som man tjötar om att få lösta tentor!!!Vad menar ni med studentaktivitet?»
- Hoppas det är mer projektinriktat och anknutet till något längre fram i utbildningen.»
- Det som hjälper mest är helt klart egen studietid där man löser tal och övar upp sin problemlösningsförmåga. Kontinuerlig examination skulle förmodligen vara en god idé då man får mer press på sig att plugga. Föreläsningar hjälper en del, men för det mesta är jag oerhört ineffektiv på dem. Vissa föreläsare är mycket bra, andra helt värdelösa. »
- Förstår inte "mer studentaktivitet". Oklar fråga. ALternativet "bättre pedagogiskt upplagda föreläsningar" hade jag satt en femma på. Skicka föreläsarna på kurs! De dåliga kan bli acceptabla, de bra kan bli bättre!»
- Ha tillgång till folk att fråga är väldigt viktigt.»

Mer egen studietid
160 svarande

10 6%
16 10%
38 23%
54 33%
42 26%

Genomsnitt: 3.63

Kontiuerlig examination
157 svarande

9 5%
25 15%
48 30%
52 33%
23 14%

Genomsnitt: 3.35

Stöd i form av SI
159 svarande

27 16%
26 16%
56 35%
35 22%
15 9%

Genomsnitt: 2.9

Fler föreläsningar
159 svarande

26 16%
57 35%
57 35%
16 10%
3 1%

Genomsnitt: 2.45

Mer studentaktivitet (ex studenter involveras mer)
154 svarande

16 10%
37 24%
60 38%
30 19%
11 7%

Genomsnitt: 2.88

Annan form av examination
147 svarande

23 15%
35 23%
45 30%
32 21%
12 8%

Genomsnitt: 2.82


Sektionen

24. Vad är din allmäna uppfattning av ditt första år på chalmers studiesocialt?

159 svarande

Mycket gott»56 35%
Gott»57 35%
Okey»34 21%
Dåligt»9 5%
Mycket dåligt»3 1%

Genomsnitt: 2.03

- Att klassen delas upp i grupper och det gäller att komma i en "pluggrupp" om det ska gå bra» (?)
- elektro är trevligt att hänga på» (Mycket gott)
- Varför välja Chalmers om det inte är roligare att plugga här, än på KTH, LTH, LiU eller dylikt? Chalmers väljer man för att det är en bra utbildning OCH för att man kan ha väldigt kul här! Det är synd att Chalmers ledning endast tycks se ena sidan av myntet (studierna).» (Mycket gott)
- Trodde aldrig jag skulle ha så roligt på Chalmers.» (Mycket gott)
- Man hjälper varandra med allt, varesig det handlar om studier eller inte. Detta förutsätter att den som behöver hjälp vill ha den.» (Mycket gott)
- Mycket lärdom, mkt gött folk och attans roligt!» (Mycket gott)
- Hörde inte till Elektro.» (Mycket gott)
- En underbar sektion där många vill och får möjlighet att engagera sig!» (Mycket gott)
- Kommer man inte in ett gäng är det troligt att man är utanför hela sin studietid.» (Gott)
- Majoriteten av de man kommer i kontakt med på Chalmers är helt klart trevliga!» (Gott)
- Eftersom jag är uppvuxen i Göteborg så umgås jag mest med folk jag känner utanför Chalmers, men jag vet inte om det räknas?» (Okey)
- Inget fel från chalmers sida dock» (Dåligt)
- Det bildas lätt stängda grupper bland studenterna. Eftersom nollningsaktiviteterna endast tilltalar en typ av människor (festprissar) så får resten inget bra forum.» (Dåligt)
- Första året hade jag nog inte riktigt utvecklat en effektiv studieteknik ännu.» (Dåligt)

25. Hur starkt associerar du Elektroteknologsektionen med följande alternativ? (där 5 är starkt associerat)

Matrisfråga

- det blir grabbigt för att det är majoriteten män. men inte så grabbigt att det är negativt»
- Vörda Quarl och ta på dig fracken och häng med Elektrograbbar i frack ut!»
- Jag har även fått uppfattningen att folk på andra sektioner tycker att elektro är lite "dräggigt". Jag tror att det till stor del beror på vissa elektroföreningar.»
- odrägliga e-teknologer finns det gott om. Sektionen framstår som "aningen stökig" enligt andra teknologer»
- Det borde vara mer skoj/spex och bättre sittningsdiciplin tror det uppskattas av alla att det är mindre fokus på att supa sig full utan mer att ha trevligt»
- Vad är utbildningsbevakning?»
- Vad är utbildningsbevakning? »
- Vilket måste vara ett stort misslyckande för Elektroteknologsektionen då man tycker att de skall jobba med utbildningsbevakning.»
- Fest har ju alla teknologer som vill, och alla sektioner, E har dock det mest städade och ordnade festerna, så Fest i positiv bemärkelse»
- elektro som program är inte grabbigt men mina kretsar är det...»
- konstig fråga»
- Helt klart roligaste sektionen. Om än lite väl mycket killar.»
- Det blir lätt grabbigt med 90% killar»
- Att jag satte en 3a på Grabbigt beror på att vi drar väldigt många skämt som inte kan anses vara politiskt korrekta inom min förening, men jag har hittils uppfattat det som att andra förstår att det är skämt och inga seriösa åsikter. När vi träffar nya människor så drar vi ner på dessa skämt ordentligt.»
- Studentrepresentanter? »
- Grabbigt kan ju vara både positivt och negativt, den grabbigheten som finns har påverkat mig positivt trots att jag är tjej. Man blir en av grabbarna. Men inte som GP anser, om "gisslan" :)»
- Ingen uppfattning.»
- Tycker det borde vara mer focus på studier och mindre på kåraktivitet. »
- tips: skriv ihop»
- Elektro är lite underrepresenterat bland högskolemässor och liknande. Visste inte mycket om elektro innan jag började.»
- "Student representanter"???»
- Den starkaste associationen måste nog ändå vara EKAK ,)»
- Stöd, nätverk, skratt och vänner.»

Utbildningsbevakning
157 svarande

11 7%
25 15%
57 36%
48 30%
16 10%

Genomsnitt: 3.21

Skoj/Spex
158 svarande

7 4%
26 16%
45 28%
61 38%
19 12%

Genomsnitt: 3.37

Nollningen
156 svarande

6 3%
13 8%
36 23%
65 41%
36 23%

Genomsnitt: 3.71

Fest
157 svarande

8 5%
16 10%
45 28%
54 34%
34 21%

Genomsnitt: 3.57

Grabbigt
157 svarande

11 7%
26 16%
37 23%
47 29%
36 22%

Genomsnitt: 3.45

Student representanter
154 svarande

16 10%
21 13%
66 42%
38 24%
13 8%

Genomsnitt: 3.07

26. Anser du att sektionen erbjuder den typ av aktiviteter och stöd du önskar?

159 svarande

Ja»69 43%
Ja, till viss del»74 46%
Nej»16 10%

Genomsnitt: 1.66

- Ingen aning» (?)
- Fler fester riktade mot inte bara förstaårskursare hade varit bra - så här i efterhand. Bättre samarbete med alumner (Chalmersska Ingenjörsföreningen, CING) är en annan sak. CING-biten kanske jag skulle ta mig en titt på när jag har min examen snart?! Det är en fundering jag har haft länge (av förklarliga skäl)!» (Ja)
- Mycket mer stöd än jag förväntade mig när jag började.» (Ja)
- Mer aktiviteter även för de som inte är föreningsaktiva!» (Ja, till viss del)
- Borde vara mer sociala aktiviteter, se på andra sektioner va det gör» (Ja, till viss del)
- Mer idrottsarrangemang» (Ja, till viss del)
- utbildningsbevakningen börjar bli bättre och bättre» (Ja, till viss del)
- Går alltid att hitta flera vägar till framgång, om man inte ständigt jobbar med att bredda och utveckla sig så dör man.» (Ja, till viss del)
- Ingen uppfattning.» (Ja, till viss del)
- mer idrott evenimang» (Ja, till viss del)
- Sektionen måste alltid jobba på att få med folk som inte är föreningsaktiva, de blir utanför vilket är himla synd.» (Ja, till viss del)
- Det som inte finns här, finns i regel någon annanstans.» (Ja, till viss del)
- Mer idrott till folket!» (Ja, till viss del)
- Finns massor på kåren» (Ja, till viss del)
- Och det borde inte vara sektionens uppgift utan skolans som sådan.» (Nej)
- Långt ifrån. » (Nej)
- Det är ju i princip bara aktiviteter för de som redan är med i svängen runt föreningarna!» (Nej)
- Ingen åsikt, vet ej vad de erbjuder.» (Nej)

27. Är du eller har du varit engagerad inom sektionen?

160 svarande

Ja»76 47%
Nej, kan tänka mig det men tar för mycket tid»41 25%
Nej, intresserad mig inte»27 16%
Nej, vill inte associera mig med sektionen/kåren»11 6%
Nej, kan tänka mig det men de aktiva avskräcker mig»5 3%

Genomsnitt: 1.92

- Fick jag välja igen hade jag enbart engagerat mig på E-sektionen och inte alls på kårnivå - med undantag för Chalmersspexet som jag borde ha varit med i. Engagemang på kårnivå har alltid varit en besvikelse, då det finns för många CV-jägare och för få riktigt engagerade människor på kåren (relativt sett). ChS KS/KL har alltid vart lite av fascistiska småpåvar med oförklarligt maktbegär, som tar död på mycket engagemang... Tråkigt men sant!» (Ja)
- E0K» (Ja)
- EKAK, Elektra, TT» (Ja)
- Sitter för tillfället som sexmästare i ett sexmästeri.» (Ja)
- ETA» (Ja)
- Kajsabaren, ERUS» (Ja)
- Regel» (Ja)
- Hade nog inte lyckats så bra studiemässigt som jag gjort om jag engagerat mig inom sektionen. Det tar en massa tid.» (Nej, kan tänka mig det men tar för mycket tid)
- Kårföreningsaktiv ist» (Nej, intresserad mig inte)
- Sektionen borde inte få ha lokaler på campus, förutom sådant som handlar om utbildningen.» (Nej, vill inte associera mig med sektionen/kåren)
- Den bild som många har av de aktiva inom sektionen är att de är traditionsstarka, sexistiska, skabbiga suputer. Förmodligen stämmer det nog också på många av dem. De har sin lilla pretentiösa grupp, och hänger bara med varandra.» (Nej, vill inte associera mig med sektionen/kåren)
- Känns som att det väldigt lätt blir överdrivet, och att det lätt blir prioriterat före studier osv. Så det känns lite onödigt» (Nej, vill inte associera mig med sektionen/kåren)
- sektionen känns oseriös och lodig, arbeta på imagen!» (Nej, vill inte associera mig med sektionen/kåren)

28. Om Nej på föregående fråga behöver du ej svara på resterande frågor, Anser du att ditt egagemang inom sektionen har påverkat ditt studieresultat?

73 svarande

Positivt»18 24%
Inte nämnvärt»26 35%
Negativt, men det var värt det»26 35%
Negativt kommer aldrig göra om det»3 4%

Genomsnitt: 2.19

- hade nog inte stannat på elektro om jag inte varit engagerad. » (Positivt)
- Man har lärt känna mer folk att plugga med» (Positivt)
- Då hade man någon att sammarbeta med ibland och det ligger i allas intresse att komma framåt.» (Positivt)
- Jag har brutalt dålig självdisciplin, men mina sektionskamrater har fått mig att studera mer.» (Positivt)
- Jag hade inte vart kvar utan stöd från kompisar jag hade under mina föreningsår.» (Positivt)
- Jag har fortsatt studera och haft många att fråga om hjälp! Kanske hade gjort bättre resultat om jag inte suttit i föreningar, men finns även chans att jag hade hoppat av.» (Positivt)
- Lärt känna massa människor som kunnat hjälpa mig.» (Positivt)
- Man fick någon att studera med» (Positivt)
- Svårt att säga faktiskt, då det dels gett en hjälp och studiekamrater, men även tagit tid. » (Inte nämnvärt)
- Det gäller att lägga sig på en lagom nivå så är det inga problem. Problemet ligger inte i de extra aktiviteterna utan i personen själv, de som kuggar och är med i föreningar hade kuggat ändå. Många tänker om och "mognar" och fixar det senare. Många av de mest och minst begåvade finns i föreningarna.» (Inte nämnvärt)
- Skulle väl ha kunnat göra lite bättre men jag har bra betyg ändå, men man fick ju slita mer. Men genom att vara aktiv har jag lärt mig så mycket mer som jag inte skulle vilja byta bort.» (Inte nämnvärt)
- Prioriterar man rätt klarar man det, kanske med någon enstaka omtenta men det får man hur som haver.» (Inte nämnvärt)
- Det har gett mig så otroligt mycket annat, som man inte kan läsa sig till! Kontakter, vänner erfrenheter, social utveckling, nöjen. Det har varit oerhört lärorikt på så många olika sätt, även om erfarenheterna inte alltid har varit positiva.» (Negativt, men det var värt det)
- Helt klart. En lång studietid är inte lika värt det om man inte har kul på vägen. Ultimata målet är ett roligt liv.» (Negativt, men det var värt det)
- Kommer dock förmodligen ej aspirera någon förening nästa år.» (Negativt, men det var värt det)
- Inte så att det nödvändigtvis tog all min tid, jag bara valde bort studerandet för att göra annat. Har jag dock slutat med.» (Negativt, men det var värt det)
- Att vara föreningsaktiv gjorde att mitt resultat gick ner.» (Negativt, men det var värt det)
- Jag gör om det, men inte med samma inställning.» (Negativt, men det var värt det)

29. Rangordna hur stor roll följande anledningar spelade in när du valde att bli aktiv inom sektionen? (där 5 är mest viktigt)

Matrisfråga

- Så här i efterhand har nog personlig utveckling varit det jag har fått mest av!»
- Personlig utveckling och Skaffa ett större kontaktnät har varit avgörande för senare engagemang, ha roligt var mer i början»
- Att lära känna äldre studenter inom sektionen bättre var också något som lockade.»
- Jag kan inte rangordna dessa punkter, då jag har upptäckt dessa fördelar EFTER att jag blev invald. Främsta anledningen var att jag var kåraktiv i gymnasiet och gillade det.»
- Att glädja andra var inte med första gången jag blev aktiv men senare engagemang till det negativa. Det är svårt att bara göra ett uppdrag.»
- Personlig utveckling var inget som direkt spelade in men så här i efterhand tycker jag mitt engagemang har utvecklat mig mycket som person»

Att har roligt
78 svarande

2 2%
3 3%
10 12%
26 33%
37 47%

Genomsnitt: 4.19

Att glädja andra
78 svarande

7 8%
13 16%
19 24%
25 32%
14 17%

Genomsnitt: 3.33

Personlig utveckling
78 svarande

3 3%
2 2%
13 16%
27 34%
33 42%

Genomsnitt: 4.08

Något att göra på fritiden
78 svarande

22 28%
11 14%
22 28%
14 17%
9 11%

Genomsnitt: 2.7

Skaffa ett större kontaktnät
78 svarande

4 5%
6 7%
22 28%
22 28%
24 30%

Genomsnitt: 3.71

30. Rangordna de som du tykte/tycker är det bästa med att vara föreningsaktiv

Matrisfråga

- Den lilla fritid man har är säkrad. Det finns alltid någon på sektionen att tjôta med om man har tråkigt!»
- är inte föreningsaktiv»
- Från 1 (bäst) till 5 (sämst).»
- även om kontaktnät inte var något jag var ute efter så kom det automatiskt»
- Man lär sig hantera ansvar, handskas med människor i allmänhet och genomföra stora och små arrangemang.»
- Man kan nästan säga att jag är kär i våran föreningskorridor.»
- Något att göra på fritiden var sämst. Jag har redan så mycket att göra!»
- Jag tycker styret borde utses av människor som nått personlig mognad och som varit utanför Chalmers. Som det ser ut vissa år så sitter det en grupp insnöade tomtar som tror att Chalmers och Elektro-sektionen är hela den värld som existerar och tror att dom vet bäst i alla lägen utan att ta hänsyn till andra. Denna typ av insnöade individer tror jag har svårt att knyta kontakter med såväl näringsliv samt studenter på sektionen som inte ser upp till dem för att de dricker mycket öl och (allt som oftast) har varit med i EKAK. »
- "tykte"? Ett tips är ju att läsa igenom enkäten innan ni skickar ut den. Pinsamt.»
- Att ha roligt fick en fyra, för det var som sagt extra slitigt de åren. Blev lite utbränd men jag hade gjort det igen. :)»

Att har roligt
76 svarande

3 3%
2 2%
8 10%
29 38%
34 44%

Genomsnitt: 4.17

Att glädja andra
76 svarande

7 9%
9 11%
17 22%
30 39%
13 17%

Genomsnitt: 3.43

Personlig utveckling
76 svarande

5 6%
5 6%
12 15%
23 30%
31 40%

Genomsnitt: 3.92

Något att göra på fritiden
76 svarande

25 32%
7 9%
21 27%
14 18%
9 11%

Genomsnitt: 2.67

Skaffa ett större kontaktnät
75 svarande

2 2%
7 9%
19 25%
25 33%
22 29%

Genomsnitt: 3.77



Kursutvärderingssystem från