Visa resultat

Självvärdering Master 2009, IMPACT

A: Programplanering

1. A1: Programmets lärandemål är tydliggjorda och delade/förankrade bland kursansvariga (lärarlaget)

- Programmets lärandemål är utspridda, tydliga och tillgängliga på programmets hemsida. »
- MK har manglat dem med alla kurslärare»
- Gissar. Inga åtgärder behövs.»
- Varje lärare fick skriva kursbeskrivningar med programmets lärandemål som ledstjärna.»
- Gjordes ingående i samband med ursprungliga programdesignen. Ständiga diskussioner pågår»
- Lärandemålen diskuterades i samband med programmets instiftande för några år sedan. Vi skulle kunna ta upp detta på lärarlagsmöte igen, och se om det behöver revideras.»
- Muntlig kommunikation»
- Lärande målen är tydligt beskrivna, men ingen uppföljning av förankringen har genomförts.»
- Lärarlaget jobbar nära varandra och programledningen så denna kommuniceras däregenom. Dock skulle det behövas ett omtag för att gå igenom lärandemålen och programiden för att se om det går att förbättra, ledning och lärare»
- Diskuterade på 2 lärarmöten. Lärare har lämnat synpunkter på måldesignmatrisen. Kommer aldrig nå 100% , arbetet måste hållas levande.»
- Ja, fast operationalisering av studenternas kunskap är svårt att följa upp. En lärandemål är bildningsorienterade och kan inte enkelt tydliggöras och mätas.»
- Gjordes vid planeringsstadiet. Två nya kurser har tillkommit.»
- Lärarråd »
- Har lärarråd, planerar programråd (med studenter och industrirepresentanter).»
- Problemet är snarast att få lärare engagerade inte bara i sin egen kurs utan i ett helt program. Och kurser kan ges för flera program.»
- Nygjord programplan kommunicerad till lärarna.»
- Kommer att genomföras under hösten 09 hoppas vi.»
- Vissa nya lärare saknar sådan kunskap. När en ny lärare utses meddelas dessa till honom/henne.»
- Beskrivningarna skickades på remiss till ett flertal lärare när de skrevs.»
- Lärarlaget träffas ihop med studenter ibland, och får kontinuerlig info av MPK.»
- Programplanen gås igenom på årlifa uppföljningsmöten med beställare, programledning coh examinatorer. Jag anser doc att man alltid kan förbättra varför jag generellt inte sätter 100%»
- Masterns övergripande lärandemål är inte tillräckligt tydliga. Detta är bättre vad gället masterns tre specialiseringar, men också beträffande detta kan målen tydliggöras. Vad gäller kursplan och kursernas lärmål är situationen mycket bättre. Åtgärd: Försöka sätta på pränt vad som saknas och förankra bland lärarna.»
- Dedicera lärarmöten på inst. till diskussion/information om detta.»
- Alla lärare har sett och kunnat ha åsikter om lärandemålen men eftersom det var ett tag sedan kan de behöva påminnas om dem.»
- Väletablerat program (tidigare internationellt) med en grupp av lärare som under lång tid har arbetat gemensamt. Dock efter Chalmers omorganisation är lärarna fördelade på ett antal institutioner.»
- Återkommande möten med kursansvariga»
- Många möten i lärarlaget»
- Lärandemålen är utförligt beskrivna i dokumentet "SDCS Programme Description". Lärandemålen diskuteras dessutom kontinuerligt (under kursutvärderingar) med ansvariga lärare.»
- Personliga kontakter med alla föreläsare.»
- Är upp åtminstone årligen i relation till kursplanuppdatering. Kan dock alltid diskuteras mer.»
- Diskussion inom lärarlagen Tydliga lärandemål finns i programbeskrivningen. Tas med till introduktion inom programmet för studenterna »
- Lärarna är engagerade i kurserna och har diskutrat med PA men de kan inte målen. De har i de flesta fallen inte ens läst programplanen»
- Det är tveksamt om alla har mastersprogrammets mål fullständigt klart för sig. Det är möjligt att ett samlande möte över dessa frågor skulle vara bra.»
- Lärarna har rekommenderats att ta del av programplanen på nätet.»
- Nyckellärarna aktiva i studieplansprocessen För några mer perifera lärare är hela programmets idé inte lika tydlig. I samband med nödvändig reformering skall detta åtgärdas genom engagemang av fler»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		0		0%
20%»		1		2%
40%»		2		5%
60%»		8		20%
80%»		23		58%
100%»		5		12%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 4.74

2. A2: Programidén beskriver hur lärandemålen skall nås

- Programidén är utspridd, tydlig och tillgänglig på programmets hemsida. »
- Varje kursexaminator kär sitt eget race»
- Gissar. Inga åtgärder behövs.»
- Programmets idé är noggrant beskriven på våra hemsidor. Studenterna uppfattar programidén som klar och tydlig.»
- Enkätsvar från mastersstudenter innehöll många intressanta synpunkter, som kan bilda utgångspunkt för förbättringa.»
- De kurser som möter lärandemålen svarar upp till programiden. »
- Svårt att förstå frågan. Programmet uppbyggt efter/kring programide. Ständiga kontakter med industrin behövs. Olika metoder för lärande införda.»
- Detaljstyrning på programmnivån är olämplig. Lärarna bör kunna välja bästa sätt att nå lärandemål i varje kurs. »
- Diskussion vid lärarråd»
- Programidén??? Iden till varför programmet startades? Förstår ej frågan.»
- Programidén håller på att arbetas om nu, med input ifrån Erasmus Mundus programmet. Förhållandet till nya Nano Centret spelar också in här.»
- Dokumenterat i MPs beskrivning.»
- Samlingen av enskilda kursplanerna utgör kvalitetsgaranti för lärandemålen med programmet.»
- Projektbaserat lärande är starkt i programmet, blandad med mycket teori.»
- Programplanen gås igenom på årliga uppföljningsmöten med beställare, programledning coh examinatorer.»
- Detta kan säkert också göras bättre. Åtgärd: som ovan.»
- Programiden beskriver snarare varför lärandemålen är viktiga. Skulle kunna kompletteras mer med hur lärandemålen skall nås.»
- Genom en förankrad kursplan»
- Genomarbetad programidé»
- Osäker på hur frågan ska tolkas....Ansvaret för att lärandemålen nås vilar på kursansvariga vilka följdaktligen väljer medel och metoder efter gottfinnande... »
- Väldefinierade spår finns angivna.»
- Vi arbetade med denna CDIO metodik när vi skrev planen.»
- Programidén är bara ett mycket grovt vertyg, det behövs arbete inom varje kurs»
- Detta kan göras bättre men som sagt har det varit ljumt intresse hos lärare»
- Om man med lärandemål menar ingående kurser. »
- Detta är klart deklarerat i programplanen.»
- Bra balans mellan praktik och teori i nyckelkurser på bioinformatiksidan. Lite mer svajigt med teoriunderbyggnaden på systembiologikurserna.»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		0		0%
20%»		1		2%
40%»		2		5%
60%»		8		21%
80%»		19		50%
100%»		8		21%
Vet ej»		2

Genomsnitt: 4.81

3. A3: Programplan beskriver hur ingående kurser bidrar till att studenten når programmets lärandemål. (Progression, röda trådar, programdesignmatris.)

- Programplanen i sin fullständiga version är utspridd och tydlig och en sammanfattning är tillgänglig på programmets hemsida. »
- Konflikt med Bologna och valfrihet. Studenternas valfrihet gör att många bara går en termin, völjer andra kurser eller skolor. Principfrågan är om det är meningsfullt med en röd tråd»
- Saknas. Åtgärd inga»
- Vi har en mycket tydlig programdesignmatris som uppdateras kontinuerligt.»
- Se ovan.»
- programmål men mindre av progression»
- Kurserna bygger på varandra och ger en god förståelse för hur det hänger ihop. Programdesignmatris finns. »
- Koordinator kollar av under lärarmöten.»
- CDIO matrisen skapades i början men kolumner för nya kurser har inte tillförts.»
- Diskussion vid lärarråd. Frågeställningen finns med i utvärderingen av mastersprogrammet.»
- Programmet har egenutvecklad masterprogramsenkät till studenterna, där denna fråga behandlas.»
- Portföljsamtal är ett mycket viktigt kontrollmedel för att ge denna bild av utbildningen! »
- Röda trådarna är kvar att förtydliga. Dock är början på programmet väl genomarbetat.»
- Dokumenterat i MPs beskrivning.»
- Vi har två tydliga olika spår, så vi har flera röda trådar, Mikrovåg, Fotonik, och blandat.»
- Röda tråden är tydlig för studenterna. Reflekterar val av kurser.»
- Programplanen gås igenom på årliga uppföljningsmöten med beställare, programledning coh examinatorer. Dessutom jobbar vi kontinuerlihgt med kursutvärderingar där Programledning aktivt deltar.»
- Ett utkast till programdesigmatris finns. Åtgärd: som ovan.»
- Skulle kunna behöva ytterligare en förankringsrunda/diskussion bland lärare.»
- Matris föreligger»
- Tydliga kopplingar mellan program och kurser»
- Tydlig programdesignmatris i "SDCS Programme Description".»
- Finns skriftligt väldefinierat»
- En sådan kvantifierfing av måluppfyllnad kan bli bättre.»
- IPC kursen har fått ett sammanhållande funktion och övergripande ansvar att visa röda trådar inom basblocket»
- Finns sedan tre år. Lärarmöte kanske?»
- Studenterna erbjuds kurskombinationer som sammantaget leder till specialicering»
- Detta är klart beskrivet i programplanen.»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		1		2%
20%»		1		2%
40%»		3		7%
60%»		8		20%
80%»		15		37%
100%»		12		30%
Vet ej»		0

Genomsnitt: 4.77

4. A4: Samordning med krav/önskemål från beställaren är tydliggjord.

- Programmet är från början designat efter beställarenskrav, dock har ingen uppdatering av dessa meddelats under senaste tiden.»
- Om MK är den som är beställare är kraven/målen väl beskrivna»
- Förstår inte frågan»
- Vi uppfattar att det finns två beställare: Chalmers för kurser och industrin för våra absolveneter. I båda fallen följer vi noggrant reslutaten.»
- Samtal»
- Osäker på vad som avses här.»
- Dialog förs men önskas utökas och fördjupas.»
- Krav önskemål ställdes upp från början men skulle eventuellt behöva revideras. I samband med kursutvärderingarna gås kursen igenom och krav/önskemålen förfinas. »
- Diskussioner med programråd, maskins studienämnd, studievägledare.»
- Vem är beställaren, egentligen?»
- Inga krav har framförts.»
- Nära kontakt med programansvarig.»
- Programansvarig verksam inom området.»
- Vem är beställaren? Är det inte mastersprogrammet? Och i så fall var det ju vi som skrev planen.»
- Dessa har inte varit uppe till diskussion nyligen.»
- Mikeal Enelund uttrycker positiv feedback vid möte med Erik Ahlgren.»
- Diskussionen hålls levande med uppföljningssamtal osv.»
- Mindre tydligt från programmet. Däremot många studenter från andra program, som ställer egna krav.»
- Beställaren har kontinuerliga möten med de olika mastersprogrammen som ingåt i 330hp programmet. Krav/Önskemål mm behandlas regelbundet och följs upp för att säkerställa att vi hela tiden utvecklar och förbättrar våra produkter»
- Regelbundna kontakter med Mikael Enelund existerar.»
- Inga speciella krav har ställts.»
- Förkunskapskraven för mastersprogrammet är samordnat med beställaren.»
- Inga krav/önskemål från beställaren är framförda.»
- Regelbunden kontakt med programansvarig»
- Kontinuerlig dialog med PA»
- Beställares specifika krav/önskemål är obekanta för mig.»
- Programmet har desinats i nära samarbete med programansvarig.»
- Beställarrollen integrerad med genomförare genom möten var tredje vecka samt genom workshops terminsvis.»
- Beställaren har inte ställt tydliga krav (kanske det är svårt utan kunskap inom område, men programbeskrivningen har granskats och synpunkter har beaktats i planeringsarbetet. »
- Masterprogrammet ingår som en del av civilingenjörsprogrammet och är samordnat med detta»
- Programansvarit har delgetts programplan inkl programmål.»

I vilken mån har detta genomförts?
39 svarande

0%»		2		6%
20%»		1		3%
40%»		2		6%
60%»		6		18%
80%»		11		33%
100%»		11		33%
Vet ej»		6

Genomsnitt: 4.69

5. A5: Mångfald, genusfrågor och hållbar utveckling är integrerade i programplan och kursplaner.

- Programmet ingår i FUNK-projektet för mångfäldiga grupper och hållbarheten är en självklarhet i själva programmet.»
- Gurndval för programmet»
- Gissar. Inga åtgärder behövs.»
- Mångfald och genusfrågor är tydligt adresserade i vår antagning. »
- Svårt att tillämpa på detta program.»
- Inget problem (50% tjejer)»
- Hållbar Ja- genus mångfald mindre»
- Hållbar utv mer än mångfald/genus»
- Mångfald och HU bra men genusfrågor tveksamt»
- Detta är nmågot vi kommer att jobba vidare med. Programmet har relativt mycket kvinnor och hållbar utveckling ligger i tiden varför det tas upp naturligt i många av kurseran men inget uttalat som krav i beställningen av kurser. »
- Programplanen innehåller samtliga delar. Väl infört i introduktionen och vissa kursplaner men ej alla.»
- Ja detta är utgångspunkten. Men hur operationaliserar vi det i alla moment?»
- Ej lämplig i de flesta kurserna i naturvetenskap. »
- Projektkurs som behandlar beräkningar på vindkraftverk (hållbar utveckling).»
- Inser inte hur det skulle komma in.»
- I programplan, men inte i kursplaner. »
- Mångfald av förkunskaper tas om hand, men inte genus och hållbar utveckling.»
- MPSES ingår i pilotprojektet Talents for Growth, som tar upp mångfaldsfrågor. Hållbar utveckling är en självklarhet i programmet, och genusfrågor tas upp i debatt under en kurs.»
- Mångfald och genus ja 100% viktigt, speciellt vid antagning. Hållbar utveckling mera tydligt för vissa jobb efter utbildningen, dock inte inom själva programmet.»
- En miljökurs finns. Mångfald av studenter finns, och integreras väl, t.ex. matlagning ihop!»
- Alla dessa frågorna är med på ovan nämda möten. Programledninmg jobbar sedan med kursledning så att de finns med där med. Dessutom har vi tagit hjälp av tex ESD koordinatorer för att öka innehåll om uthållighet»
- Här finns mycket kvar att ta i. Frågan om integration av hållbarhetysperspektivet skall upp på nästa lärarmöte. Mångfalds och genusaspekten finns det idag ingen genomtänkt idé om. Åtgärd: ?»
- Aspekter av hållbar utv. finns med i några av kurserna. Mångfald & genusfrågor tas hänsyn till vid sammansättning av grupper i grupparbeten.»
- Osäker på hur mångfald och genusfrågor tas upp.»
- Vi kan jobba vidare med genusfågorna»
- Finns kvar att arbeta med genus och mångfalld»
- "Hållbar utveckling" har liten fokus, kan definitivt förbättras. »
- Dessa frågor anser vi inte vara tillämpliga på vårt program.»
- Funnits med i övrgripande processer man kan nog ytterligare säkras på kursnivåer.»
- Ämnesområdet anknyter naturligt till hållbar utveckling och detta har tydligt uttryckts i programbeskrivningen. Programmet låter studenterna arbeta i blandade internationella team och denna strävan beskrivs i programbeskrivningen. Genusfrågorna görs inte till något problem, d v s Chalmers nuvarande policy tillämpas, men lärare (speciellt doktorander) har ett stort intresse att arbetar med jämställdhetsfrågor under hösten och våren. Detta kommer också påverkar undervisningen.»
- Arbete på masternivå är på gång. Ännu har det skett i en kurs men masterkoordinator är tveksam om fortsättningen än så länge»
- Målsattning är tydlig och processen är i gång. Målsättningen är att dessa frågor skall vara en naturlig del i alla kurser.»
- Inga prioriterade område i detta program»
- Inga särskilda åtgärder men en medveten diskussion av elevernas många kulturella och vetenskapliga bakgrunder sker i kurser första terminen. »

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		1		2%
20%»		8		20%
40%»		4		10%
60%»		8		20%
80%»		14		35%
100%»		4		10%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 3.97

6. A6: I vilken utsträckning har IMPACT bidragit till A1-A5?

- Har varit MPK i ca 6 månader nu, dvs inte tillräclikt lång för att bedömma detta.»
- kursutvekcling och studiematerial på engelska»
- Projekten har varit mer praktiskt inriktade. Kurs och programutveckling har prioriterats framför dokument ingen läser.»
- Vi har börjat allt detta innan IMPACT redan 2002.»
- Uppskattat»
- Hållbar utveckling mycket andra delar mindre»
- Stöd till hållbar produktframtagning samt för att skapa en röd tråd inom kärnkurserna på programmet. »
- Medel för engelskakurser,introduktion, mångfald samt förbättra kommunikation. Utan dessa pengar hade kommunikation och mångfaldsprojektet ej genomförts.»
- Stött genom att pengar ger tid för diskussion/reflektion.»
- En extra sporre att genomföra lärarråd.»
- Pengar till utveckling av projektkursen, samt flera andra kurser.»
- IMPACT projekten är en stor knuff i rätt riktning för saker som ändå var tvunget att göras. IMPACT tar hand om vilofriktionen!»
- Svårt att bedömma hur det hade blivit utan IMPACT.»
- ECUST för samarbete med Kina, viss stöd för kurser. Bidrag till mångfalden!»
- Främst till att öka integreringen av uthållighet, tex genom att ESD koordinator körde worshops med alla kursansvariga och programledning för programmet»
- En del nya kurser som samläses med MPAPP. Utveckling av programmet genom ett Erasmus samarbete»
- Vi har jobbat med mål och examination»
- I hög grad»
- Genom att lyfta frågorna, "problematisera"»
- De erhållna medlen från IMPACT har bidragit till utveckla och skapa kurser som äe mycket viktiga för programmets lärandemål.»
- Mycket sattes ju innan IMPACT fanns, en utöver det så har IMPACT varit en utvecklingskraft till alla aspekterna.»
- arbetet inom impact projektet har t ex visat hur viktigt det är att tar lärandemål med i kommunikationen med studenterna»
- Det har hjälpt att lyfts fram den befintliga kursen. Arbetet sker fortfarande...»
- Medel till kursutveckling.»
- Det har varit värdefullt för att få resurserna att räcka till för nödvändigt utvecklingsarbete i största allmänhet i vårt program eftersom det är så litet.»

IMPACT-bidrag
40 svarande

0%»		6		16%
20%»		5		13%
40%»		12		33%
60%»		5		13%
80%»		5		13%
100%»		3		8%
Vet ej»		4

Genomsnitt: 3.19

B: Programmets genomförande

7. B1: Kursmaterial är anpassat för undervisning på engelska

- Av kursnämnderna att bedömma stämmer detta till stor utsträckning.»
- Det är ett faktum»
- Alla kurser är nyframtagna på engelska.»
- Alla kurser ges på engelska»
- Allt är på engelska»
- Alla kurser på denna nivå har givits på engelska under minst 15 år.»
- Omfattande språklig och begreppslig revision av texter är nödvändigt för att få ett professionellt intryck.»
- Programmet har givits flera år nu»
- På enstaka kursnämnder klagas över kursmaterial som inte är fullt översatt till engelska än. Detta bör vara helt löst inför läsåret 2009/10.»
- Vi har kört på engelska sedan 1995 men det finns en del centralt material som fortfarande behöver anpassas»
- Allt material och alla föreläsningar hålls på engelska. Säkert kan kvaliteen förbättras. Åtgärd: Uppmana lärarna att jobba med detta.»
- Engelskspråkiga läroböcker/material har använts på institutionen redan innan nuvarande masterprogram.»
- Allt är på engelska»
- Vi körde på engelska redan innan vi blev internationallt masterprogram»
- Programmet har utvecklats ur ett tidigare internationellt masterprogram och erfarenheter och material finns sedan 10 år tillbaka. Egenproducerat material har språkgranskats.»
- Så gott som all kurslitteratur är på engelska.»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		0		0%
20%»		0		0%
40%»		0		0%
60%»		0		0%
80%»		7		17%
100%»		33		82%
Vet ej»		0

Genomsnitt: 5.82

8. B2: Lärarnas förmåga att undervisa internationella studentgrupper är säkrad (pedagogik, språk, mångfald).

- Av programmets egen enkät att bedömma stämmtill stor utsträckning.»
- Nya svårigheter upptäcks efter hand»
- Har inte hört något annat. Allt har gått förvånanansvärt bra, inge incidenter eller dyligt.»
- Vi har mycket stort vetenskapligt internationellt utbyte och har stor vana att föreläsa på engelska.»
- Överlag positiv återkoppling från studenterna i dessa frågor (kursutvärdering)»
- Alla lärare på programmet talar utmärkt engelska.»
- Doktorander är inte säkerställd - Lärare dock uppstod under året problem med samkörning med Göteborgs Univ (vilka har MP på svenska). »
- Vi har inte fått några indikationier på detta men givitvis kan man alltid jobba vidare med det. »
- Har erbjudits kurser i engelska och pedagogik. Impacts utvärdering av mastersprogramen visar att studenterna uppfattar lärarna som goda pedagoger med goda språkkunskaper. Kan alltid göras bättre.»
- Se B1. »
- Denna fråga behandlas på kursutvärderingarna samt utvärderingen av mastersprogrammet.»
- Återkommande fråga i kursutvärderingar samt utvärdering av mastersprogrammet.»
- Det finns vissa problem med lärande på engelska där föreläsningarna blir betydligt sämre och fattigare än när dom gavs på svenska.»
- Jag har gått en kurs i engelska för lärare på GU. Nu vill jag gå academic writing för att kunna stödja studenternas uppsatser som är på engelska. Dock är det fullt på den kursen redan, liksom det tydligen alltid är. Öka den kapacitetetn och tillhandahåll språkstöd både för studenter och lärare. »
- Internationella aspekten är inte problematisk, men alla kan naturligtvis förbättra sin pedagogik.»
- Från utväderingsenkät från MPSES-studenter anser majoritetet av studenterna att deras nivå på engelska är mer begränsande än lärarnas.»
- Kontinuerlig uppföljning av kurser med nödvändiga åtgärder.»
- Svagheter finns. Pedagogik kan förbättras.»
- Även om vi har kört programmet sedan 1995 så att allt material finns på engelska så behöver lärarna ständigt tränas på att undervisa på ett främmande språk. Frågan tas upp på ovan nämda möten men inget konkret har gjorts från programmets sida mer än att vi ser till att information om de kurser/utbildningar som ordnas på Chalmers sprid till alla inom programmet»
- Säkrad är kanske ett för starkt begrepp. I kursutvärderingarna framförs det ibland att engelskan kunde vara bättre. Beträffande mångfalden finns ibland ett motstånd bland de svenska studenterna till att samarbetas med de utländska, men lärarna är tillsgda att inte böja sig för detta. Vad gäller pedagogiken kan de flesta lärare säker bli duktigare. Förslag på åtgärd: Att Chalmers bättre framhåller vikten av pedagogisk meritering. »
- Vi har en lärarkår med internationell bakgrund.»
- Alla medverkande lärare har varaktig anställning vid Chalmers»
- Fungerar bra»
- Lärarnas/forskarnas professionella språk är engelska. Kursenkäter och kontakter med studenter styrker detta.»
- Vi har jobbat mycket med detta men får ändå konstatera att Sverige/Göteborg/Chalmers har mkt att lära innan man kan hävda en "internationell miljö". Att förvänta sig att programmet kompenserar för sammanhangets bristande internationella invitativitet, är nog att begära för mycket. Exv när har vi engelska på allt vi gör i Chalmers (corporate English) såsom denna enkät, beslutsmöten, etc, etc??»
- Mångårig erfarenhet finns i lärargruppen (se ovan). Inom gruppen finns relativ många lärare med olika nationell bakgrund.»
- Luddig fråga»
- Svårt att veta men det verkar att fungera. »
- Kurser har erbjudits i engelska.»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		0		0%
20%»		1		2%
40%»		1		2%
60%»		8		20%
80%»		19		47%
100%»		11		27%
Vet ej»		0

Genomsnitt: 4.95

9. B3: Kursernas lärandemål är tydligt uttryckta och konstruktivt samordnade med examination och undervisning (constructive alignment)

- Av kursnämnderna att bedömma stämmer detta till stor utsträckning.»
- Mindre förbättringar går alltid att göra»
- Vi understryker till alla våra lärare att samordna kursernas ändamål med tentamina.»
- via kursutvärderingar»
- NÅgon av kursernas mål har enligt kursutvärderingen varit dåliga men detta tas om hand vid respektive utvärdering. »
- Varierar mellan kurser. Arbete pågår, tex var detta tema på senaste lärarmötet. Studentutvärderingar visar att målen är sedda av studenterna.»
- Njae, inte ännu riktigt. Det tar nog tre år innan programmen satt sig.»
- När examinationsformen måste fastställas långt innan kursen börjar förlorar man flexibilitet och man kan inte anpassa undervisningen t.ex. till olika gruppstorlekar.»
- Kursutvärderingsmöten bekräftar detta.»
- CDIO beskrivning tillämpad i alla våra kurser.»
- Vissa kurser behöver justeras här.»
- Följs upp genom tex kursenkäter med studenterna för att fångaderas uppfatning. Lätt att vi i programledning och kursansvariga tycker att dt är klart men inte följer upp hur studenterna uppfattar det»
- Detta gäller för det flesta av kurserna i mastern. Åtgärd: Ligga på de examinatorer som släpar efter.»
- Mycket av detta arbete gjordes redan vid utvecklingen av programmet.»
- Uppföljning vid kursutvärderingar.»
- Tack vare årets IMPACT projekt»
- Överlag mycket bra»
- En kombination av muntliga och skriftliga tentamina tillsammans med inlämningsuppgifter bör garantera att även eftersträvansvärd djupförståelse testas.»
- Detta jobbar vi ju igenom varje år. Självklart kan man lägga mer tid men känns ändå som vi är hyggligt samordnade.»
- Lärandemål finns i alla kurser. Studenterna verkar vara väl medvetna om målen (se kårens enkät). Programmet har på ett medvetet sätt arbetat med olika examinationsformer för att samordna med lärandemålen»
- PA har gått igenom de flesta och ändrat dem. »
- Kunskapsmål är inte alltid klara och därför är det ibland svårt att tolka kursens exakta innehåll. Samordning är ibland svårt eftersom man inte styr när studenten tar vissa kurser. (en tänkt ordning fungerar inte alltid) »
- Koordinatorn har inte följt upp detta i alla kurser, men för obligatoriska har detta följts upp i samband med kursvärdering.»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		0		0%
20%»		0		0%
40%»		1		2%
60%»		8		20%
80%»		26		65%
100%»		5		12%
Vet ej»		0

Genomsnitt: 4.87

10. B4: Bra informationsutbyte inom lärarlaget.

- Möten lärarlaget emellan ska planeras i större utsträckning.»
- Samtal genomförs, men kan som alltid bli fler. »
- Här finns mer att göra, definitivt»
- Vi saknar utbyte mellan fotonik-mikrovågslärarana lärarna.Däremot har vi bra utbyte i varje grupp. »
- Kommunikation mellan lärare och programvisa utbildningsdagar»
- Vi har då och då möten med lärarlaget. Det finns en vicekoordinator från algoritmområdet som är bollplank för koordinatorn som är från logikområdet.»
- Den största delen av lärarna jobbar nnära varandra. Dock skulle detta behövas förändras. Tills 2009/2010 kommer det att införas tätare träffar med lärarlaget för att möjliggöra informationsutbyte. »
- Lärarmöten 1ggr/termin. Kaffebordet är som vanligt viktigt.»
- Mycket arbete försvårar koordinering, man hinner inte.»
- Problem i vissa kurser med många lärare.»
- Svårt att få samtliga lärare att medverka vid möten.»
- Möten med lärarlag kunde ha skett oftare, fortfarande onödigt överlapp mellan kurser.»
- Har vi ett lärarlag? Inte stark gemenskap! Bara delmängder sammansvetsat. Mest med obligatoriska blocket.»
- Det finns definitivt rum för förbättring, lärarlagsmöten kommer att arrangeras oftare.»
- Gruppvis men kan förbättras.»
- Bara mellan vissa. En mindre kärntrupp aktivt utbyte.»
- Kontunerliga dialoger och möten»
- Alla examinatorer kommer inte till lärarmötena. Somm koordinator har man inga maktmedel. Folk har ont om tid och då prioriteras inte koordinatorns önskningar. Åtgärd. Utrusta koordinatorerna med skappa skott - befogenheter beträffande fördelning av ekonomiska medel.»
- Bra infoutbyte inom lärarlaget för varje kurs.»
- Vid lärarträffar. Kan dock vara oftare.»
- Det försvåras av placering på olika instutioner»
- Regelbundna möten»
- Regelbundna möten»
- God kontakt inom lärarlaget. »
- Möten var tredje vecka, samlokalisering, halvårsworkshops, etc. Ja, det tycker jag!»
- ärarlaget har regelbundna programmöten varje månad. Eftersom lärarna tillhör samma avdelning fungerar detta väl.»
- Nej de är för jäktade»
- Regelbundna lärarsammankomster skulle kanske vara till nytta.»
- Spontant, inga ordnade träffar.»
- Vi är ett ganska sammansvetsat gäng av lärare, med 10 års erfarenhet av mångvetenskapligt baserad undervisning. »

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		0		0%
20%»		4		10%
40%»		9		22%
60%»		12		30%
80%»		8		20%
100%»		7		17%
Vet ej»		0

Genomsnitt: 4.12

11. B5: I vilken utsträckning har IMPACT bidragit till B1-B4?

- Har varit MPK i ca 6 månader nu, dvs inte tillräclikt lång för att bedömma detta.»
- Jag tycker så»
- DEt finns engelska kurser. Dock vet jag inte om någon av lärarna på programmet gått det/behöver det.»
- Definitivt genom kursen i pedagogik och engelska.»
- IMPACT, ehuru bra, blir ännu ett projekt man driver.»
- Möjlighet att gå pedagogik- och engelskakurser (har inte utnyttjats på detta program).»
- En del pengar har använts inom detta område.»
- Quiz projektet har bidragit starkt.»
- Fast fortfarande svårt att bedömma hur det hade blivit utan IMPACT.»
- Kursmaterial i viss mån.»
- Jag har haft ett IMPACT-projekt vars syfte varit att förbättra samarbetet och pedagogiken.»
- 10% är ett korrektare svar.»
- Speciellt med tanke poå nya kurser.»
- Påtaglig betydelse»
- Svårt att säga, kontinuiteten i diskussionerna kring enskilda kurser upprätthålls huvudsakligen via kursutvärderingsmöten och informella samtal.»
- Vi har inte behövt IMPACT-medel för dessa ändamål.»
- Här har IMPACT varit en större faktor än förra frågan mkt pga att detta mer betonar kontinuerliga processer som fått "IMPACT-lyft"»
- Arbetet med impact projekten ett är mycket bar form för att intensivera arbete med lärandemålet »
- Har vi inte jobbat md»
- Hade kunnat bidra om vi fått medel för 2009.»

IMPACT-bidrag
40 svarande

0%»		5		15%
20%»		8		25%
40%»		8		25%
60%»		7		21%
80%»		4		12%
100%»		0		0%
Vet ej»		8

Genomsnitt: 2.9

C: Programmets vidareutveckling

12. C1: Viktiga avnämare är identifierade och former för återkoppling från dessa är etablerade

- Viktiga avnämare är identifierade av personliga möten med lärare, kursnämnderna och programmets egen enkät. Åtgärder övervägas.»
- Årets IMPACT-projekt är till för just det. Avnämaren Chalmers OK men inte industrin, än. »
- Vi har mycket bra kontakter med den svenska industrin på området.»
- via institutionsråd samt kontakter med näringsliv i samband med forskningsprojekt och examensarbeten.»
- Diskuterade just denna fråga på koordinatormöte. Plan på införande av "Charm"-dagar på mastersnivå med presentation av exjobbsförslag. Även ICT-akademi kommer att skapas.»
- Akademi väl återkoppling - industri under utveckling»
- Åtgärder pågår»
- Industri behöver utvecklas- medan forskningsmiljöer väl fungerande»
- Både industri och akademi»
- Avnämnare är identifierade. Stor del av kurserna görs i tät kontakt med industrin och där har vi hittat avnämnare. »
- Vet vilken industri som studenterna hamnar i. Planerar att hålla kontakter med alumni. Har identifierat "stödpersoner" i industrin för programmet.»
- Utbildningen är mycket bred, utexaminerade studenter arbetar i många branscher, svårt att identifiera viktigaste kunder»
- Tydlig koppling till fordonsindustrin. Automotive Academy.»
- Borde ha mer kontakt med avnämare, antas förbättras i och med införandet av programråd.»
- ISD kvalitetssäkras kontinuerligt via IT-programmets programråd.»
- Kvar att göra.»
- Utvärderingsenkät om MPSES programmet hjälper med sådant. Återkoppling utvecklas.»
- Projektkursen ger detta för ett av spåren. Lärarna har många omvärldskontaker själva också.»
- Mycket bar kontakt. Projektarbeten och x-jobb inom industrin bidrar till detta.»
- Avnämarna till MPPEN är väl identifierade, däremot finns inget programråd ännu med representanter från industrin. Åtgärd: Fixa det.»
- Akdemiska världen är en viktig avnämare, där är återkoppling god. Goda kontakter finns med några företag och organisationer.»
- Exjobb med koppling till detta har precis startat.»
- Det finns kontaktnär där man försöker följa upp vad som händer med studenterna efter att de har passerat programmet.»
- Kontinuerliga kontakter med presumtiva arbetsgivare»
- Kan vidareutvecklas»
- Avnämare är förvisso identifierade men återkopplingen är ett problem. I den mån sådan sker har jag bara hört positiva omdömen om programmet. »
- Programmet är designat i nära samråd med avnämare, främst både nationella och internationella forskargrupper. »
- Vi har stark almun-interaktion såväl som internation med alumnn-företag. Vi jobbar på att få det ännu mer systematiskt dock. Exv en alumnkonferens i oktober kopplat till middag.»
- Avnämare har identifierats och externa lärare som representerar olika typer av avnämare medverkar i programmet. Organiserad samverkan har ökats. t ex semniarier.. / deltagande i undervsiningen»
- MK har pratat om det men inte hunnit än»
- Kontakt med vissa avnämare är god. Det är däremot svårt att följa endkilda studneters kariäer.»
- Återkoppling via bl.a. FCC.»
- Masters-projekten är centrala i denna process, och vid allokering jobbar med avnämarna i en strukturerad process. Återkopplingen från dessa efter projekten kunde dock vara bättre strukturerad.»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		1		2%
20%»		2		5%
40%»		7		18%
60%»		11		29%
80%»		9		24%
100%»		7		18%
Vet ej»		3

Genomsnitt: 4.24

13. C2: Metod för uppföljning av masterprogram är etablerad, liksom processer för vidareutveckling av programmet

- Se föregående fråga. Avvaktar till nästa år ed ev förändringar. Något måste hända (på rektorsnivå) som t.ex. att program försvinner mm. Avvaktar dessa beslut.»
- Vi uppdaterar våra kurser kontinuerliugt och lägger till/ner kurser som anses överflödiga.»
- I huvudsak via kursutvärderingarna, programutvärderingar planeras med längre periodicitet tex var tredje år. I samband med centrala initiativ för självvärdering»
- Studentenkät har gett en hel del intressant information.»
- utöver studentenkät Chalmers genomförs programspecifika enkäter. »
- Studentenkät - kursutvärderingar finns och lärarlagsdiskussioner»
- Studentenkät och kursutvärderingar fungerar. Ingen självvärdering genomförd.»
- Programutvärdering finns och kommer att genomföras. Väntar dock på att ta del av den stora utvärderingen som gjorts. Lärarsamtalen viktiga för att utveckla programmet och kurserna. »
- Vi har självutvärderingen samt uppföljningen/överenskommelsen. Programbeskrivningen används som grund när tema för lärarmöte väljs.»
- Enskilda kurser följs upp men systemet att uppdatera kursutbudet inom programmet har inte utvecklats.»
- Kontinuerliga diskussioner genom lärarlag, industri, institutionsledning samt programansvarig. Genomför egenutvecklad enkät till studenterna.»
- Lärarlag, programråd, enkät till studenter, frekventa diskussioner inom institutionen.»
- Arbete pågår med att engagera lärare i framtida utveckling. Men verktyg (dvs pengar) för att förändra och skapa nya kurser saknas. Så några stora förändringar lär det inte bli.»
- Kvar att göra, förutom Erasmus Mundus som utvärderas mycket positivt av EU.»
- Utvärderingsenkät om MPSES programmet hjälper med sådant.»
- Årlig genomgång av obligatoriet och valfria kurser som rekommenderas.»
- Uppföljning av alumners vägar finns. Kursutvärderingar finns.»
- Vi jobbar med kontinerlig uppföljning både på programnivå såväl som kursnivå»
- Jag har skickat ut en utvärderingsenkät bland studenterna, som med 95% svarsfrekvens överlag gett MPPEN ett positivt omdömme. Processen för vidareutvecjkling är påbörjad. I mitten av september hålls ett förberedande möte kring denna fråga med professorer från alla fyra inblandade institutioner i MPPEN. Därefter är det planerat att hålla ett lärarmöte i tentaveckan mellan lp1 och lp2, med denna fråga på dagordningen. »
- Väletablerad på kursnivå (med kursutvärderingar, möten etc.)»
- Programutvärdering varje år. »
- Mycket hänger på masterkoordinatorn. Vidareutveckling med Erasmus samarbete med 3 andra universitet i Europa»
- Kontinuerliga möten»
- Alternativa processer i gång»
- "Process" för vidareutveckling existerar inte däremot finns ideer om hur programmet kan presenteras och marknadsföras i bredare kretsar av studenter än nu är fallet.»
- Kursutvärderingar och täta studentkontakter.»
- Vi har kommit till insikten att vi - kanske till skillnad från många andra program - faktiskt lider av att vi utvecklar för mkt varje år. Därigenom får vi inte fulla lärscykler utan har nytt på gång innan vi fullt ut ser effekterna av förra årets förbättringar. Detta är givetvis i grund och botten ganska positivt men som programkoordinator får man tänka lite på att faktiskt vara bromsande och stävja vissa initiativ för att säkra mer fullödigt lärande.»
- Programmet har mångårig erfarenhet (tidigare masterprogram) av programutvärderingar, utöver kursutvärderingar. Återkoppling från tidigare studenter saknas.»
- Formell process för uppföljning finns inte däremot informell i form av företagskontakter. Process för utvecklig av mastersprogrammet finns inte (detta är år tre för programmet) men kommer att initieras. Bla med avsende på samordning med civilingeniörsutbildningen.»
- Kurserna utvärderas, annars inget speciellt program för detta»
- Vi har inte varit så sytematiska på denn punkt som vi borde.»

I vilken mån har detta genomförts?
39 svarande

0%»		1		2%
20%»		2		5%
40%»		9		23%
60%»		10		26%
80%»		12		31%
100%»		4		10%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 4.1

14. C3: Arenor för pedagogisk utveckling och annat utvecklingsstöd är etablerade

- FUNK projektet erbjuder en sådan chans för pedagogisk utveckling.»
- Gissar, arenor finns men det är upp till varje lärare att själv bestämma om de vill delta. Inget organiserat inom programmet.»
- Vi har inget i detta område»
- Inget på masternivå. Dock finns på programnivå.»
- Inte inom MP.»
- Inte mer än det som IMPACT eller likande ger»
- Impact har varit viktigt. Arbetar inom CDIO.»
- Kursutveckling pågår i många kurser, ibland med IMPACT stöd»
- Stöd i pedagogik och engelska erbjuds, men utnyttjas ej.»
- Pedagogiskt stöd samt stöd i engelska utnyttjas inte av personalen. »
- Kvar att göra vid behov.»
- Talents for Growth projektet erbjuder pedagogisk utveckling, fast responsen har varit låg.»
- Bara akuta utryckningar. System för stöd mellan yngre och väletablerade lärare behöver utvecklas.»
- Bara via vissa som går Chalmers ped. utb.»
- Information om kurer utbildningar sprds inom programmet.»
- Nämnt IMPACT-projekt är en början, men här kan mer göras. Åtgärd: Förse koordinatorerna med ekonomiska medel.»
- Dedicera lärarmöten på inst. till diskussion om detta. »
- Institutionen bör ha ansvar.»
- Det har vi ganska lite av»
- Finns inte tid eller pengar för detta»
- Här finns mycket att göra»
- Finns inga resurser för detta på programnivå...»
- Det finns CKK-kurser som institutionen uppmuntrar lärare att följa. Alla yngre lärare har gått dessa kurser omfattande 15 hp.»
- Ja, halvårsvis workshops, alumnikonferens på gång, skolmöten varannan vecka med klassen, utvärderingsmöten. Japp, skulle tro vi ligger bra till här.»
- Inom avdelningens lärarlag är diskussioner om aktuella pedagogiska frågor del av kursplaneringen och uppföljningen»
- Vi anordnade engeska kurs men bara några gick»
- Seminarier rörande engelska i kusbeskrivningar med mera.»
- Ja inom matematikinstutitionen.»

I vilken mån har detta genomförts?
39 svarande

0%»		6		15%
20%»		16		42%
40%»		7		18%
60%»		2		5%
80%»		5		13%
100%»		2		5%
Vet ej»		1

Genomsnitt: 2.73

15. C4: Väl fungerande rutiner för administrativt stöd för antagning etc. är etablerade

- Bortsett från SKÄMTET NYA och allt däromkring fungerar det i år också. Men det beror enbart på MK och inga andra!»
- Vår koordinator sköter antagningen.»
- Formerna för samarbete mellan studentcentrum, antagningsenhet har stabiliserats. »
- Detta är en av de sämst fungerande funktionerna.»
- Fortfaranade fungerar dåligt. Antagningenheten finns finns inget att klaga på (snarare berömma) men systemet funkar inte alls fortfarande.»
- Inget stöd lokalt - centralt behöver vissa saker förbättras - tidsaspekten är viktig »
- Stödpersoner funkar bra men systemet knöligt»
- Är på gång men finns inte i dagsläget. »
- Känns inte alltid långsiktigt. Fungerar väl men är tungarbetat.»
- Antagning och stud centers roll är rörig, avsaknad av stud stöd/adm nära inst!»
- Funkade OK i år.»
- Skulle behöva ytterligare administrativt stöd.»
- Anses fungera ganska bra»
- Under uppbyggnad. Snart betydligt enklare och bättre. Förhoppningsvis.»
- Central stöd finns bara. Inget lokalt stöd från institutionen.»
- Administrativ personal för antagning är hjälpsam. Dock är mjukvaran NyA under all kritik och försvårar hela processen oerhört.»
- Utmärkt samarbete med antagningsenheten!»
- Antagningsenhetens stöd bra, men inte institutionens.»
- Programledaren har jobbat med detta ett antal år och etablerat en rutin med antagningsenheten mm. Rutinen borde dock dokumenteras och standardiseras.»
- Jag har mycket bra kontakt med antagningsenheten och Cecilia Hedestierna (Study councelor) bistår mig så gott hon kan med att tolka övergångsbestämmelser etc. Dock finns mycket i övrigt att önska beträffande själva antagningsproceduren. Åtgärd: Det mesta som måste göras ligger inte på mitt bord. Akuta att förbättra är NYA, ansökningsproceduren för Chalmers studenter måste också ses över. m.m »
- Vårt masterprogram är relativt "litet", vilket ger en rimlig administrativ börda för koordinator.»
- Fungerar oftast bra men brister ibland.»
- Det har vi jobbat mycket med. Programmet är också gemensamt med Göteborgs universitet så adminstration etc runt antagningen är omfattande. Personal avdelad för detta på Kansli TF.»
- Bra samarbete med antagningsenheten och Origo men nya är en katastrof»
- Fungerar bra»
- D&IT har etablerat ett väl fungerande gemensamt stöd för alla institutionens Masters-program.»
- Ja, vi har lagt mkt krut på att få vår särskilda antagning att funka lokalt såväl som med antagningsenheten. »
- Fungerande rutiner finns, administrativt är tillräckligt. »
- Ladok fungerar. Det var en aktivitet men den krockade med en annan tydligen. »
- Usel programvara (NYA) för antagning av studenter uppvägs till viss del av mycket god support från antagningsenheten.»
- Fungerar väl med kontakten Studentcentrum Origo.»
- Volymen i sökprocessen har hittills varit hanterbar för koordinator med stöd av två nyckellärare, och därför har hanteringen inte strukturerats optimalt.»

I vilken mån har detta genomförts?
40 svarande

0%»		1		2%
20%»		7		17%
40%»		8		20%
60%»		4		10%
80%»		11		27%
100%»		9		22%
Vet ej»		0

Genomsnitt: 4.1

16. C5: I vilken utsträckning har IMPACT bidragit till C1-C4?

- Har varit MPK i ca 6 månader nu, dvs inte tillräclikt lång för att bedömma detta.»
- Giisning»
- C1-C3 80% C4 20 %»
- Avnämare viktigt.»
- Delvis med kurser coh då speciellt inom engelska.»
- Arenor för pedagogisk utveckling samt processer.»
- Allt vi genomför är nog oberoende av IMPACT.»
- Inget projekt här.»
- Fast fortfarande svårt att bedömma hur det hade blivit utan IMPACT.»
- Lite för kursutveckling.»
- Se C3.»
- 10% är ett korrektare svar.»
- Lite stöd till resor i samband med initiering av Erasmus samarbetet.»
- Inget behov har funnits»
- Återigen fanns mkt innan IMPACT men självklart har IMPACT gjort saker och ting ännu bättre.»
- Pågående IMPACT-projekten använts delvis för dessa frågor»
- Fanns det medel till detta?»
- Hade skett om vi fått bidrag 2009 (FCC)»

IMPACT-bidrag
40 svarande

0%»		11		39%
20%»		8		28%
40%»		4		14%
60%»		2		7%
80%»		3		10%
100%»		0		0%
Vet ej»		12

Genomsnitt: 2.21

Ö: Övrigt

17. Ö1: Ev. egna uppsatta mål för programmet

- En bättre hantering av allt relaterat till ex-jobben är nästa huvudmålet. Planerna för detta diskuteras.»
- Öka antalet elever varje år, OK. Ett program med stor valfrihet, OK. Mer sammanhållet program, mer att göra. Industrikoppling, pågående IMPACT-projekt »
- Kursnämnd i varje kurs. Tydliga krav från programmet mot lärarna.»
- Kvantifierbara mål tex antal examinerade, antal söknaden osv.»
- Duktiga studenter. Forskningsanknytning. Gott rykte. Ökad studenttillströmning. »
- Större industrikoppling önskvärd»
- Internationella studenters framgång i studier måste förbättras på olika sätt.»
- Integration student forskarmiljö -mentorverksamhet webbaserad information fungerar ej bra Ökad rekrytering funkat mindre bra»
- Minst 20 sv studenter»
- Tätare och bättre möten inom lärarlaget var ett mål. Detta har inte uppfyllts. Delvis eftersom jag varit föräldraledig och inte haft möjligheten att utveckla programmet. Enbart drivit det»
- Introduktionen har förbättras»
- Rekryteringsmål nått»
- Svårt att uppskatta. Söktryck från Chalmers och internationella studenter ökar.»
- Programmet får bra kritik från studenter. Positiv utveckling vad gäller söktryck. Bör överväga att byta ut några kurser.»
- Mycket nära samarbete med näringslivet. Externa föreläsare, exjobb på företag. »
- Vi siktar på att tillhöra de bästa 10 programmen i världen inom vårt område.»
- Flera svenska studenter. Nu 5 av 20 i år.»
- Vi sätter upp ett antal mål på vår årliga uppföljning som skall etableras inom kommande år. Detta föls då upp till nöästa möte ochj nya mål sätts.»
- Vi har målet att anta 60 studenter varje år. Förra året var i närheten, men i år har vi fått platsantalet nedskuret till 45, vilket slutligen tänjdes på till 47. Åtgärd: Få Chalmers ledning att förstå att kursunderlaget i masterns specialiseringskurser kräver att fler antas.»
- Öka antalet studenter. Åtgärder: postrar, infomöten etc.»
- Ge ett fungerade program vid två lärosäten.»
- Målsättning att ha c:a 30 varav c:a 60% nationella studenter/år. Där är vi inte ännu men med tydligare "marknadsföring" och ackreditering för fler civ.ing. examina är detta mål definitivt inom räckhåll.»
- Vår målsättning är att ge kurser som ligger vid den naturvetenskapliga forskningens frontlinje. Vi vill attrahera excellenta nationella och internationella studenter.»
- Förstår ej frågan. Våra egna mål är ju dem vi satt i programplanen.»
- Att fortsätter att utveckla den egna specialiteten och det pedagogiska angreppssättet som visar sig vara ett bra ätt i ett internationellt perspektiv. Att vara mer synlig inom Chalmers »
- Mest snack än så länge»
- Vet inte vad som menas med egna mål?? Programmål och kursmål finns.»
- Vi har försökt öka det för ossviktiga inslaget av Chalmersstudenter, men har tyvärr inte lyckats särskilt bra. 2009-10 började t.ex. bara 2 studenter»

I vilken mån har detta genomförts?
34 svarande

0%»		0		0%
20%»		3		12%
40%»		7		28%
60%»		2		8%
80%»		8		32%
100%»		5		20%
Vet ej»		9

Genomsnitt: 4.2

18. Ö2: Masterprogrammets förkortning*

19. Ö3: Institution*

20. Ö4: Vad har varit det mest positiva med IMPACT?

21. Ö5: Vad har varit mindre bra med IMPACT?

* obligatoriska frågor