Visa resultat

Kandidatarbete inom Data- och informationsteknik VT 09, DATX02

1. Vilket program går du?

Automation och mekatronik»		6		11%
Datateknik»		24		44%
Elektroteknik»		0		0%
Informationsteknik»		19		35%
Kemi»		0		0%
Kemiteknik med fysik»		0		0%
Maskinteknik»		0		0%
Teknisk design»		0		0%
Teknisk fysik»		1		1%
Annat»		4		7%

Genomsnitt: 3.31

Arbetsinsats

2. Hur har du upplevt arbetsinsatsen i förhållande till kursens poäng, (15 högskolepoäng)?

Mycket högre»		15		27%
Något högre»		17		31%
Lagom»		22		40%
Något mindre»		0		0%
Mycket mindre»		0		0%

Genomsnitt: 2.12

- Problemet är inte kandidatarbetet, utan alla rent onödiga nollmoment och annat jobb som slängts på det stora arbete vi redan hade framför oss.» (Mycket högre)
- Det var väntat att kursen kom att ta tid, det är en viktig kurs» (Något högre)
- Arbetsinsatsen är väldigt varierande, i vårt fall så var det inte möjligt för mig att arbeta så mycket mer under projektets gång pga uppdelning av arbete.» (Lagom)

3. Hur har du prioriterat kursen?

Mycket högt»		29		53%
Högt»		22		40%
Medel»		3		5%
Lågt»		0		0%

Genomsnitt: 1.51

- Lättare att hantera en omtenta.» (Mycket högt)
- Som sagt, viktig kurs» (Mycket högt)

Mål och måluppfyllelse

4. Har kursens mål och syften varit tydliga?

Mycket tydliga»		8		15%
Ganska tydliga»		23		43%
Inte så tydliga»		12		22%
Något oklara»		8		15%
Mycket oklara»		2		3%

Genomsnitt: 2.49

- Lite mer information om den muntliga oppositionen skulle vara bra.» (Ganska tydliga)
- Det gäller att hitta i både pingpong och chalmers sidan. Båda är röriga när det gäller information.» (Inte så tydliga)
- De har varigt klara på projektdelen, men kompetensdelen har varigt mycket oklar» (Inte så tydliga)
- Det är tydligt formulerat på studentportalen, men inte under kursen.» (Något oklara)
- Ett tydligt mål för vad kursen egentligen ska vara bra för - är det till för att lära sig projekthantering eller programmering eller rapportskrivande eller...? » (Mycket oklara)

5. I vilken mån upplever du att kursens mål uppfyllts?

I mycket hög mån»		13		26%
I ganska hög mån»		21		42%
I medelhög mån»		15		30%
I mindre mån»		1		2%
Inte alls»		0		0%

Genomsnitt: 2.08

- Projektet kändes som ännu ett programmeringsprojekt (som vi redan har mängder av på IT). Det jag lärde mig är att andra inriktningar inte har lika mycket koll på sådant.» (I medelhög mån)
- Svårt att säga då målen är oklara.» (I medelhög mån)
- Projektet var som det skulle, men kompetensen var det inte... tror jag, som sagt oklara mål» (I medelhög mån)
- Svårt att bedöma...» (I mindre mån)

Information och administration

6. Har uppdelningen varit tydlig mellan institutionens roll i projektarbetet kontra programmets roll i de generella kompetenserna?

Mycket tydlig»		2		3%
Ganska tydlig»		11		20%
Okej»		12		22%
Mindre tydlig»		17		31%
Mycket oklar»		12		22%

Genomsnitt: 3.48

- Själva frågan är inte så tydlig o_O» (Ganska tydlig)
- Vet ej. Har ej deltagit i de generella kompetenserna.» (Okej)
- PP är rörigt, svårt att hitta.» (Mindre tydlig)
- Jag visste inte ens att IT programmet hade någon roll i arbetet, förutom några kurser som bara tog upp värdefull tid.» (Mycket oklar)
- Allt runtomkring själva projektet var en härva av organisatoriska svårigheter.» (Mycket oklar)
- Varit väldigt svårta att hitta när föreläsningar går då det inte har funnits på kursschemat. När man inte får en klar bild av vad som ska göras så är det stor risk att man missa grejer eller inte har hunnit förbereda sig.» (Mycket oklar)
- Jag känner inte till någon sådan uppdelning, det har inte heller påverkat arbetet.» (Mycket oklar)
- Vem som håller i vad har aldrig varigt klart» (Mycket oklar)
- ha en portal för all information!» (Mycket oklar)
- Jag vet inte om det här är rätt ställe att klaga men jag tror det. Vem tycker att det är en god idé att programmen ska godkänna studenterna på generella kompetenser? Resultatet av allt det här blev att hela min grupp blev godkänd utom jag! Själv var jag tvungen att gå och våndas hela sommaren över att inte bli godkänd (och då inte heller komma in på mitt master-program). Hur svårt kan det vara att godkänna alla på samma gång?» (Mycket oklar)

7. Har det varit tydligt vem du kan vända dig till med olika frågor om kursen? Tex med frågor om de generella kompetenserna respektive projektarbetet.

Mycket tydligt»		9		16%
Ganska tydligt»		21		38%
Okej»		10		18%
Mindre tydligt»		9		16%
Mycket otydligt»		5		9%

Genomsnitt: 2.62

- Vi frågade handledaren när vi inte kunde hitta svaren själva. Om frågan handlade om generella kompetenser mailade vi personen som skulle hålla handledningstillfället frågan rörde.» (Okej)
- Det har varit ganska rörigt med de generella kompetenserna anser jag. Kanske beror det till viss del på att speciella förhållanden rådde för mig, men tycker ändå det har varit oklart från dag ett till kursens avslut.» (Mindre tydligt)
- Väldigt många inblandade parter. Pingpong är svårnavigerat och dessutom finns långt ifrån all information där.» (Mycket otydligt)
- centralisera!» (Mycket otydligt)

8. Anser du att institutionen haft en tydlig sammanhållande funktion i kursen?

Mycket tydlig»		1		1%
Ganska tydlig»		13		25%
Tillfredsställande»		21		40%
Mindre tydlig»		11		21%
Mycket otydlig»		6		11%

Genomsnitt: 3.15

- Det är kul att jobba med folk från andra program, men projekten borde skräddasys för det istället för att bara plocka ihop folk och hoppas på det bästa. Deltagare från olika program tänkte på olika saker när de såg samma beskrivning för kandidatarbetet, vilket gjorde planeringen jobbig de första veckorna.» (Ganska tydlig)
- Förstår inte frågan.» (Tillfredsställande)
- Mycket otydligt vilka moment som var obligatoriska och hur frånvaroanmälan på dessa skulle genomföras.» (Mindre tydlig)
- Återigen, känner inte till vilken roll sektionen har i förhållande till institutionen.» (Mycket otydlig)
- som sagt har jag inte någon som helst aning om vad institutionen har gjort.» (Mycket otydlig)

9. Hur funkade det med PingPong?

Mycket bra»		3		5%
Bra»		14		25%
Godkänt»		15		27%
Mindre bra»		13		24%
Dåligt»		9		16%

Genomsnitt: 3.2

- När man väl hade vant sig var den ganska bra. Det skulle vara ännu bättre om kommunikationsdelen togs bort, och kalendern automatiskt innehöll gruppmedlemmarnas schema och salar bokade av gruppen (men bara de bokningar som innehåller någon viss kommentar). Dokumentarkivet var också väldigt jobbigt, då man inte kunde dölja filerna för kursen permanent, och visa gruppens filer permanent, utan att behöva trycka på en massa knappar varje gång.» (Bra)
- Smärre buggar i dokumenthantering, öppnade mappar som stängs vid öppning av nya mappar och dylikt.» (Bra)
- Använde det inte mer än om tvunget. » (Bra)
- Många barnsjukdommar och dokumenthanteringen är under all kritik.» (Godkänt)
- använde få av funktionerna där, lite rörigt att hitta osv. » (Godkänt)
- Varför finns det inte cookie-stöd så att man slipper skriva in sitt lösenord varenda gång på sin egen dator? Varför krävs det tre klick för att komma åt en av de funktioner man vill använda mest - sin grupps dokument? Varför är inte alla gruppdokument synliga så fort man väljer "dokument" i menyn istället? Varför har jag på min sida länkar till en annan grupps diskussionsforum, vilka endast ger ett 403 Access denied-fel? Flera sådana små konstigheter stör användningen av PingPong.» (Godkänt)
- Pingpong kändes lite rörig emellanåt. Bland annat var det svårt att hitta bland allt material.» (Godkänt)
- Tanken med en läroplattform tycker jag är bra, men PingPongs gränssnitt kan vara rätt besvärligt att jobba med.» (Godkänt)
- Vi valde att inte använda oss av PingPong, utan hanterade vårt arbete med mail, SVN och andra metoder.» (Godkänt)
- ...» (Mindre bra)
- finner ingen anledning till att kompetensdelen (till att börja med finns) ligger som en egen aktivitet, detta gör information svårhittad.» (Mindre bra)
- Handledaren använde det inte alls» (Mindre bra)
- En ytterst rörig plattform! Man kan lägga dokument på alla möjliga ställen o sen vet man aldrig om man lagt det på rätt ställe.» (Mindre bra)
- Vi använde egen wiki lösning istället. Pingpong är lite rörigt.» (Mindre bra)
- Långsamt och rörigt system. » (Dåligt)
- jag gillar inte pingpong. det är rörigt, massa funktioner som är helt värdelösa och bara förvirrande. det är störande att behöva logga in för att komma åt informationen (det går inte att länka folk till sidor)... ser absolut inget problem som pingpong löser bättre än en enkel öppen html sida + fire för inlämningar...» (Dåligt)
- Pingpong innehåller det mesta som behövs, men på ett väldigt omständigt sätt. Bland annat kändes det i början störande att man efter att ha gått till "dokument", och då främst ville kolla gruppens dokument, var tvungen att trycka på en till knapp för att visa dessa. När det senare tillkom en knapp för att visa knappen för att visa gruppens dokument blev detta ett dåligt skämt, och vår grupp slutade utnyttja oss av pingpong och gemensamma dokument.» (Dåligt)
- Jag skulle inte rekomendera någon att använda pingpong. Den är mycket rörig, saknar de funktioner som kandidatarbetet behöver, svåra att hitta. Det blir inte bättre av att man ska leta på två ställen i pingpong (dvs det kurserna) och på ett antal sidor utanför. Hade varit en för del om använder en portal som är mer genomtänkt och är anpassad för kandidatarbetet med tidloggning, version hantering och andra grejor som rör projektarbete i allmänhet. Jag ser inte nytta i att ha en miniräknare som fanns i pingpong, om man behöver räkan så finns det ju redan verktyg på datorn. Kalendern funkade dåligt, svårt att lägga till, dålig översikt och så önskade jag mig att man kunde lägga till ett event för hela gruppen. Pingpong var totalt värdelöst!» (Dåligt)
- Att påtvinga grupperna ett system på det här sättet är minst sagt frustrerande för att inte säga kontraproduktivt, speciellt som PingPong som vilken är synnerligen rörigt och saknar viktig funktionalitet. Vi satte tidigt upp en egen lösning i form av ett repository (SVN) med tillhörande hemsida (Trac) och att behöva dras med PingPong var bara ett irritationsmoment. Det saknar: - redigeringshistorik - funktioner för flera personer att samtidigt redigera samma fil och mergea ändringar - Ett smidigt sätt att lägga upp och ta bort punkter som behöver utföras, vi anväder "tickets". - Möjlighet att korrigera loggen i efterhand, vi var tvungna att överge denna funktion pga detta. - Möjlighet att gå tillbaka till en tidigare revision. - Se vem som har gjort vad. Dessutom är interfacet ett härk. Jag satt i en kvart och försökte ladda upp en fil till gruppens gemensamma arkiv, varpå en projekt kompis till slut visade mig var den var gömd. Tracen är öppen för allmänheten, kanske kan en visit visa på den funktionalitet vi eftersträvar. http://trac.pengi.se/cluster_editing/ Det som fördelar som inte belyses här är de relaterade till ett solitt repository. Alla mina vänners projektgrupper använder någon form. Lämpligt vor kanske att gen en kort introduction, muntlig eller skriftlig, till ett repository såsom svn eller hg och helt spola PingPong. Kanske kunde Fire submission integreras för inlämningar då det fungerar mycket väl på andra kurser. Jag ser ingen fara för att handledare och examinatorer skall behöva sätta sig in i massa nya system för att komma åt materialet. Vi mailar alltid det vi vill att vår handledare skall kika på eller det han har efterfrågat.» (Dåligt)
- Känns som ihopplock av varierande bra applikationer som sedan är ihopsatta på ett dåligt sätt. Googles motsvarighet var ett givet val.» (Dåligt)
- sämsta system ever!» (Dåligt)
- Rörigt, fullt med onödiga klick och svårt att hitta. Dessutom saknas viktiga funktioner som versionshantering och "ticket tracker" vilket gjorde att vi hittade en egen lösning för gruppsamarbetet.» (Dåligt)

Generella kompetenserna

10. Hur har informationen kring generella kompetenserna fungerat? (Vad som ska göras, när det ska göras, Hur...)

Mycket bra»		7		12%
Bra»		11		20%
Godkänt»		16		29%
Mindre bra»		13		24%
Dåligt»		7		12%

Genomsnitt: 3.03

- Uppgifterna som vi behövde göra för de generella kompetenserna gick att hitta med lite möda, och uppgiftsbeskrivningarna var tydliga.» (Godkänt)
- Ej deltagit.» (Godkänt)
- Det har stundtals varit lite svettigt att lista ut vad som var obligatoriskt.» (Godkänt)
- mycket oklart vad som har varigt obligatoriskt och inte.» (Mindre bra)
- centralisera informationen!» (Mindre bra)
- Oklart vad som var obligatoriskt.» (Mindre bra)
- Varför inte ge oss en pdf-fil med en checklista? "Detta ska vi gå på, och vid det här tiden ska vi vara där", sen kan man kryssa för. Skulle verkligen underlätta!» (Mindre bra)
- Obligatoriska möten som måste bokas som passerar utan någon direkt förvarning.» (Dåligt)
- Avsaknaden av ett ställe med all information samlad har gjort det svårt att hålla reda på alla deadlines och all information. Dessutom var det svårt att veta vad som var obligatoriskt och vad som inte var. De flesta jag talat med har uttryckt en känsla av att de förväntar sig att de antagligen missat något obligatoriskt de inte vetat om.» (Dåligt)
- Det var svårt att få reda på när förläsningarna är. Den ända jag gick på ficka jag reda på rycktes vägen.» (Dåligt)
- Som ovan, svårt att veta exakt vilka moment som var obligatoriska och inte.» (Dåligt)

11. Vad tyckte du om innehållet i de generella kompetenserna?

Mycket bra»		3		5%
Bra»		6		11%
Godkänt»		28		51%
Mindre bra»		8		14%
Dåligt»		9		16%

Genomsnitt: 3.25

- Ej Deltagit.» (Godkänt)
- ibland varit på för låg nivå...» (Godkänt)
- Mycket av det vet man redan. Kan kortas ner.» (Godkänt)
- Vissa delar i bibliotekskursen kan ifrågasättas. Exempelvis söksträngar och de bitar som gjorts redan i tidigare kurser (intro z).» (Godkänt)
- Tillförde direkt inte något.» (Godkänt)
- Ganska varierande.» (Godkänt)
- Det mesta var ganska OK information, men kändes inte relevant för stunden och som onödigt stulen tid från projektet. Informationskompetensen var inte bra. Databassökning är precis som sökning i vilken sökmotor som helst innan Google kom, och det har de flesta bemästrat. Då vår grupp inte behövde någon särskild information kändes informationen inte heller relevant. Slutligen var inlämningsuppgift 2 ytterst underlig då den bland annat innehöll ett flertal luddigt formulerade ja/nej-frågor samt frågor då flera alternativ var korrekta, beroende på implementation av databasen i fråga.» (Mindre bra)
- Tråkigt, informations fattigt.» (Mindre bra)
- Mycket var på för grundläggande nivå för att ge något meningsfullt (hur man använder en sökmotor lärde de ut på högstadiet.....)» (Mindre bra)
- Informationskompetensen och två av de tre handledningstillfällena med Fackspråk och Kommunikation var helt bortkastade. Efter att ha gått på den första föreläsningen i informationskompetens gick ingen i gruppen på dem. Att ha en kurs bestående av variationer på sökningar på internet kändes lika relevant som om den istället hade lärt ut addition eller subtraktion. Anledningen till att ett handledningstillfälle var bra var att handledaren åtminstone var kompetent och hade ens försökt att läsa rapporten. Under detta tillfälle fick vi ut väldigt lite, till skillnad från ingenting.» (Dåligt)
- Inte anpassat för datateknik. Ofta exempel från andra utbildningar i både informationskompetensen och fackspråket. Dessutom saknades tydliga motivationer till vad vi skulle få ut av uppgifterna. Frågan är om det går att ha ett moment med så här pass generella kompetenser när de olika kandidatarbetena är så olika i sin utformning? Det är ju en enorm skillnad på det informationssökande man behöver göra när man skapar en mjukvara jämfört med om man forskar på mer abstrakta nivåer. Det senare är ju det som mest står att finna i det databaser man får lära sig söka i inom infokompetensen.» (Dåligt)
- Fann ingen användning av dem» (Dåligt)
- h den andra var uppenbarligen inget bra val för Volvo. Detta är vad jag fick tills svar. "Frågan är relaterad till vårt bibliotek på Chalmers. Här på biblioteket har vi en databaslista. Denna lista är innehållsrik och kostsam. Vi förväntar oss att du finner svaret inom Chalmers bibliotek. Om du hade gått på Harvard business school hade du kanske fått ett annat svar än hos oss. När du gör en googlesökning finner du svar från hela världen. Det är inte den vägen du skall gå för att finna svaren på frågorna utan givetvis är det tänkt att du skall leta bland de databaser vi har och i beskrivningen av våra databaser står det: "Profile information and annual reports of about 1,2 million Swedish companies. In Swedish" som information om databasen Bolagsinfo. Tanken är alltså att du skall leta bland våra databaser - en rik resurs som vi slänger ut många miljoner per år på för att tillhandahålla relevant forskningsmaterial för Chalmers studenter och forskare." Den här uthutningen är inte på någont sätt logist relaterad till det jag håller på med. Vilka är de att bestämma på vilket sätt jag skall inhämta min information, speciellt som det garanterat är effektivare att söka på nätet efter information om databasen istallet för att härva runt på bibliotekets hemsida. Det är trots allt en större database så informationen finns nästan garanterat fritt tillgänglig. När jag går in på databasen bolagsinfo på bibliotekets hemsida länkas jag till Retriver Business. Man har altså förbehållt sig rätten att byta namn på en databas internt, fruktansvärt korkat ifall man skulle vilja komma åt databasen någon annanstans ifrån än Chalmers. Trots allt detta får jag noll poäng. Nästa fråga inbegriper att de tåtar ihop sanningar som om vad som kännetecknar en vetenskaplig artickel, någon som inte finns rigoröst definierat och som kan argumenteras mot på flera punkter. Noll poäng. "Du söker efter hälsoeffekter av byggmaterial som avger så kallade voc (volatile organic compounds) till inomhusluften. Vilken av följande sökningar i Scopus anser du bör, rent söktekniskt, ge mest relevanta träffar? Välj en söksträng och motivera ditt val. Använd dig av kursmaterialet och databasens hjälptext!" De har fått voc begreppet om bakfoten och tror att det bara rör inomhusluft så är inte fallet. Det blir altså relevant att avgränsa sökningen med nyckelordet "indoor". Det alternativ som är rätt innehåller istället nyckelord om är helt orelaterade eller mycket svagt avgränsande, närmare bestämt building, construction, och medic på formatet: (building* OR construction*) AND (health OR medic*). Denna fråga får jag inte ens svar på utan jag får isteället veta att "Det allra enklaste är att göra komplettering till inlämningsuppgift 2. Den läggs ut den 30:e mars och ligger ute resten av vårterminen. Så är du godkänd sedan. Mvh / Jan Magnusson" Detta är en ren och skär lögn. Jag har skrivit ett långt mail där jag har redogjort för och resonerat om en rad felaktigheter och han skyfflar det här i anskitet på mig! Jag borde i praktiken ha nära full pott men ligger ett poäng ifrån godkänt. Jag får inte ens ett svar på min kritik av den sista 4 poängsfrågan som skulle kunnar rädda mig från 13 till där godkänt är 14 och får gladeligen spendera 5-7 timmar till med kompletteringen. INTE OK. Jar har inte sett dess like under hela min Chalmerstid, faktum är jag aldrig har behövt korrigera en bedömning. Eftersom det är ett webformuler med kryssfrågor finns det inte utrymme att kommentera sådant som är oklart. Detta hade varit fördelaktigt då jag i mina svar hade kunnat visa på bristerna. Jag bifogar mailet nedan. OBS att detta är mailet exklusive den sista påminnelsen jag skickade på vilken jag inte fick svar. Det allra enklaste är att göra komplettering till inlämningsuppgift 2. Den läggs ut den 30:e mars och ligger ute resten av vårterminen. Så är du godkänd sedan. Mvh / Jan Magnusson Gustav Lindqvist skrev: > Med Pubmedfrågan som jag har fått rätt för nedan har jag jst nu 13 poäng, > inräknat frågan om bolagsinfo skulle jag redan vara godkänd. > Dessutom är jag konfunderade över varför jag bara fått 1 av 4 poäng på > denna fråga som inte var rättad när jag skickade detta mail förra gången: > > "Du söker efter hälsoeffekter av byggmaterial som avger så kallade voc > (volatile organic compounds) till inomhusluften. Vilken av följande > sökningar i Scopus anser du bör, rent söktekniskt, ge mest relevanta > träffar? Välj en söksträng och motivera ditt val. Använd dig av > kursmaterialet och databasens hjälptext! > > A. (voc* OR construction*) AND building* AND (health OR medic* OR biology) > B. (voc OR vocs OR "volatile organic compound" OR "volatile organic > compounds") AND (building* OR construction*) AND (health OR medic*) > C. human* AND indoor AND (voc OR vocs OR "volatile organic compound*") AND > risk > D. (hälsa OR medicin*) AND voc* AND byggmaterial*" > > I definitionen av Voc finns ingenting som säger att de bara har > hälsoeffekter i samband med inomhusluft. Altså måste frågan gälla den > andra möjligheten, dvs att vi önskar finna enbart den delmängd av > hälsoeffekter som uppkommer i kontext med innomhusluft. Några snabba > sökningar på outdoor och voc vittnar om att de inte enbart är intressanta > ur vetenskaplig synpunkt då de förekommer i slutna utrymmen, långt ifrån. > C är det enda alternativet som innehåller ordet indoor. Faktum är att > ingen av alternativen är särskilt bra och det är därför väldigt svårt att > välja. Human skulle antagligen behöva bytas ut i C fallet. Hade jag fått > forma min egen söksträng hade jag istället skrivit såhär: > (voc* OR voc* OR "volatile organic compound*") AND indoor AND (health OR > risk*) > Ord som building och construction har inget med ämnet att göra. Inte > heller medic eftersom det syftar på vård av besvär snarare än > hälsoeffekterna själva. > > För övrigt måsten ni hålla med om att hänvisa till Retriever business > under ett annat namn är synerligen djävulskt. Ge mig en god anledning till > varför jag skulle krångla mig igenom hela bibliotekssidan/pingpong > instället för att slänga upp ett googlefönster för att ta reda på basic > information om en välkänd databas. Jag vill ju inte kolla i den, bara veta > vad det är för database. Vi lever i en global värld, där det förväntas att > stora företeg inte går under peudonymnamn som inte kan göra annat än att > förvirra. Varför någon skulle vilja döpa om en stor databas är för mig > helt oförståeligt. Retriever kan inte ha någon att vinna på det, inte ni > heller. Jag slår vad om att om ni ringer Retriver Business kommer och > frågar om bolagsinfo kommer de vara lika konfunderade som jag. Det här är > inte databasens riktiga namn och referensen till den är därmed felaktig. > Det spelar ingen roll hur många miljarder Chalmers lägger på den varje år, > det är irrelevant i sammanhanget och ändrar inte faktum. > > Avslutningsvis, jag är trött på luddiga formuleringar, att få veta att > mina resonemang är konstlade för att jag inte gissar vad ni ville säga > istället för att analysera frågorna och se vad som egentligen står och att > skriva de här mailen för att ta mig igenom alltihop. Det här har tagit > mycket onödig tid som det är och jag tycker mig ha bevisat att jag > behärskar och kan resonera om de här frågorna. Allt det här borde minst > kunna generera den sista poängen jag behöver för att bli godkänd. Snälla, > godkänn mig bara. > > Gustav > > > >> Hej Gustav >> >> Svaren kommer under frågorna. >> >> Gustav Lindqvist skrev: >> >>> Hej, >>> >>> Facitsvaren för tre av uppgifterna i inläningsuppgift 2 >>> informationskompentes verkar inte stämma eller så har frågorna varit >>> vädigt otydliga. Nedan listar jag uppgifterna i fråga tillsammans med >>> motiveringar på varför jag anser mig ha blivit felaktigt bedömd. >>> >>> * Vilken databas är mest relevant för att söka efter information om >>> företaget Volvo? >>> Jag svarade Espacenet >>> Rätt enl. facit: Bolagsinfo >>> >>> En sökning med google ger som första träff bolagsinfo.se, en databas som >>> kallar sig just "Bolagsinfo" och är en databas över nystartade svenska >>> företag. Jag tyckte att det verkade någon underligt men hittade ingen >>> annan bättre matchning. Eftersom Volvo uppenbarligen inte är ett >>> nystartat >>> företag (och inte gav några träffar) valde jag Espacenet baserat på de >>> patent Volvo innehar. Nu i efterhand har jag hittat länken bolagsinfo >>> via >>> bibliotekets hemsida och konstaterat att vad ni avser med "Bolagsinfo" i >>> själva verket är databasen "Retriver business". Det står uttryckligen >>> "sökmanual för Retriever Business" i manualen på sidan. Inte undra på >>> att >>> jag inte hittade några bra matchningar på bolagsinfo i mina sökningar. >>> Hur >>> var det tänkt att vi skulle klura ut det här? >>> >>> >>> >> Frågan är relaterad till vårt bibliotek på Chalmers. Här på biblioteket >> har vi en databaslista. Denna lista är innehållsrik och kostsam. Vi >> förväntar oss att du finner svaret inom Chalmers bibliotek. Om du hade >> gått på Harvard business school hade du kanske fått ett annat svar än >> hos oss. >> >> När du gör en googlesökning finner du svar från hela världen. Det är >> inte den vägen du skall gå för att finna svaren på frågorna utan >> givetvis är det tänkt att du skall leta bland de databaser vi har och i >> beskrivningen av våra databaser står det: "Profile information and >> annual reports of about 1,2 million Swedish companies. In Swedish" som >> information om databasen Bolagsinfo. >> >> Tanken är alltså att du skall leta bland våra databaser - en rik resurs >> som vi slänger ut många miljoner per år på för att tillhandahålla >> relevant forskningsmaterial för Chalmers studenter och forskare. >> >> >>> * Vilken databas bör ge dig mest relevanta träffar om du söker efter >>> vetenskapliga artiklar om matallergier? >>> >>> Mitt svar: Biological sciences >>> Rätt enl. facit: PubMed >>> >>> I uppgiften frågas specifikt efter en databas. PubMed är inte en >>> databas, >>> det är en sökmotor som bl.a. opererar på databasen MEDLINE. Den >>> officiella >>> hemsidan beskriver den som en "service". Wikipedia beskriver den som en >>> "search engine"/"sökmotor" och "part of the Entrez information retrieval >>> system" >>> >>> http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ (officiell hemsidan, pubmed.gov >>> länkar >>> hit): >>> "PubMed is a service of the U.S. National Library of Medicine that >>> includes over 18 million citations from MEDLINE and other life science >>> journals for biomedical articles back to 1948. PubMed includes links to >>> full text articles and other related resources." >>> >>> Wikipedia: >>> "PubMed is a free search engine for accessing the MEDLINE database of >>> citations, abstracts and some full text articles on life sciences and >>> biomedical topics. The United States National Library of Medicine at the >>> National Institutes of Health maintains PubMed as part of the Entrez >>> information retrieval system. Listing an article or journal in PubMed is >>> not endorsement." >>> >>> "PubMed is one of a number of search engines through which it is >>> possible >>> to search the MEDLINE database, the National Library of Medicine also >>> leases the MEDLINE information to a number of private vendors such as >>> Ovid >>> and SilverPlatter ? as well as many other vendors." >>> >>> "PubMed är en gratis sökmotor som ger tillgång till den bibliografiska >>> databasen MEDLINE som innehåller citeringar och abstrakt för >>> forskningsartiklar inom det biomedicinska fältet. >>> >>> MEDLINE innehåller bibliografiuppgifter om artiklar som publicerats i >>> över 5,000 vetenskapliga tidskrifter, främst från 1950-talet och >>> framåt." >>> >>> >> "Entrez is the integrated, text-based search and retrieval system used >> at NCBI for the major databases, including PubMed, Nucleotide and >> Protein Sequences, Protein Structures, Complete Genomes, Taxonomy, and >> others." - så står det i beskrivningen av Entrez. Här används ordet >> databas om PubMed, liksom vi gör i vår databaslista. >> >> Jag ger dig gärna rätt i att PubMed är en sökmotor som opererar i >> Medline. Men det har blivit en del sammanflätningar i betydelserna av >> orden, som gör att ordpraxis varierar. Men visst - din kommentar är helt >> korrekt. >> >> Medline/PubMed torde dock ge mest relevanta träffar på Matallergier >> eftersom den koncentrerar sig på medicinska problem, vilket inte >> Biological sciences gör. Så ditt resonemang om sökmotor versus databas >> känns något konstruerat. I bibliotekets databaslista finns ju >> beskrivningarna av databaserna och där står om PubMed: Covers literature >> in the *medical* and *health sciences*. Abstracts from 3800 journals >> from 70 countries. Updated weekly. >> >> >>> * Vad kännetecknar en vetenskaplig artikel? Mer än ett alternativ kan >>> vara >>> rätt. >>> >>> Mitt svar: >>> Den innehåller hänvisningar till använda källor >>> Den är kvalitetsgranskad av forskare inom samma ämnesområde >>> >>> Rätt enl. facit: >>> Den är skriven av forskare >>> Den innehåller hänvisningar till använda källor >>> Dess målgrupp är forskare inom samma ämnesområde >>> Den är kvalitetsgranskad av forskare inom samma ämnesområde >>> >>> - Den är skriven av forskare >>> Huvuddefenitionen på en vetenskaplig artikel är att den innhehåller ännu >>> ej publicerad information. En vetenskaplig artikel behöver inte >>> nödvändigtvis vara skriven av en forskare. Den kan mycket väl vara >>> skriven >>> av någon som bevittnat och förstått resultaten av genombrotten innan >>> publiceringen men inte själv deltagit i den vetenskapliga processen. >>> >>> >> Det är, såvitt jag förstår det, ytterst tveksamt om en sådan artikel >> skulle kallas vetenskaplig. Populärvetenskapliga artiklar kan ibland var >> mycket informativa och innehållsrika, men de är skrivna av journalister >> som inte själva deltagit i forskningen utan som tagit del av den senaste >> forskningen just i "vetenskapliga artiklar". Vetenskapliga artiklar vill >> ibland också statuera exempel eller ge den/de som publicerar prioritet >> till en upptäckt. Det är tveksamt om någon som bara bevittnat forskning >> - som fått mycket pengar av olika fonder - skulle publicera en artikel >> innan forskningsgruppen själv kommer med den vetenskapligt granskade >> artikeln. >> >>> - Dess målgrupp är forskare inom samma ämnesområde >>> "Dess målgrupp" understryker att denna grupp inte är en av många >>> målgrupper utan i själva verket den enda gruppen på ett sådant sätt att >>> andra mindre grupper av läsare kan försummas. Detta påsteående är långt >>> från sanningen.Studerande på landest universitet är emellanåt flitiga >>> läsare av >>> papers(jag använder detta uttryck eftersom jag är mer bekant med vad det >>> innebär, det är det etablerade namnet på en vetenskaplig rapport, även >>> på >>> svenska. jag vet inte om det är direkt utbytbart mot uttrycket >>> vetenskaplig artikel). >>> På D programmet får man ett paper som litteratur redan i första kursen, >>> jag och mina vänner läser papers på fritiden, mitt kandidatprojekt >>> baserar >>> sig uteslutande på information tillgängligt i form av papers. Långt >>> innan >>> man börjar forska måste man läsa in sig på området. Eftersom alla >>> forskare >>> varit i denna situation vore det underligt om de inte insåg att blivande >>> forskare kan tänkas läsa deras artiklar och än uderligare att inte se >>> dem >>> som en del av målgruppen. Vilken forskare skulle inte vilka inspirera >>> någon som är (antagligen) lika frälst på samma område som honom själv? >>> Detta resonemang borde gå att överföra på icke blivande forskare också. >>> Dessutom har industrin intresse av att ta del av de vetenskapliga rönen. >>> Varför skulle det inte finnas en ambition att fånga deras uppmärksamhet? >>> Jag har svårt att se varför detta skulle ske på annat sätt än att någon, >>> som inte är en forskare, läser forskningsresultaten i form av >>> vetenskapliga rapporter, vilka finns just för ändamålet att sprida den >>> nya >>> kunskapen. Forskare är en del av målgruppen, men de är knappast de enda. >>> Jag är övertygad om att vetenskapliga artiklar är ämnade för vemhelst >>> som >>> har intresset och förkunskaper nog att förstå dem. >>> >>> >> Formuleringen i frågan borde vara: "Dess målgrupp är studenter och >> forskare inom samma ämnesområde." för att täcka din beskrivning - visst >> det köper jag. Men de allra flesta studenter här på Chalmers läser sina >> kompendier och det som handledaren har satt samman för dem. I dessa kan >> en eller flera artiklar ingå, men då måste man ju säga att papersen >> eller artiklarna eller peken (kallas ibland pek) är del av den >> forskningsmiljö som handledaren ingår i. Det är hon/han som satt samman >> kursen och det är hon/han som utvärderar artiklarnas vetenskapliga halt. >> En intresserad allmänhet kan inte på samma sätt ta till sig >> vetenskapligheten i artiklar av vetenskaplig karaktär. Det är en fråga >> om kännedom om vetenskapsfältets alla parametrar. Detta gäller även för >> sociala vetenskaper och humaniora. Alla tror att kan man bara läsa så >> kan man också litteraturvetenskap. Men det är ett helt livs kännedom om >> litteraturvetenskaplig forskning som ligger bakom en vetenskaplig >> bedömning av artiklar inom detta ämnesområde. Även om en begåvad >> lekman/kvinna kan få ut mycket av en sådan läsning. >> >>> Med all den här förvirringen har jag antagligen bara råd att förlora ett >>> poäng på essäuppgiften för att bli godkänd. Jag hoppas att mina >>> resonemang >>> speglar att jag har förståelsen men att många av svaren har fallit ut >>> olyckligt och att ni beaktar det i rättningen. >>> >>> Gustav Lindvist >>> 8508215970 >>> Datateknik, Chalmers >>> >>> >>> >> Ja, så särskilt förvirrat tycker jag inte det är. Du har väl bevisat att >> du kan resonera kring de olika frågorna på ett intelligent sätt. Skall >> bli kul att se om du blir godkänd ,-)) >> >> Med vänliga hälsningar / Jan Magnusson >> >> >> > > > » (Dåligt)
- Skulle kunna komprimeras ner i en pdf på ett par sidor som man kunnat ögna igenom på en kvart...» (Dåligt)

12. I vilken mån har den generella kompetensdelen varit till hjälp i genomförande, rapportskrivande och examination av ditt projekt?

I mycket stor mån»		1		1%
I stor mån»		7		12%
I viss mån»		17		31%
I mindre mån»		19		35%
Inte alls»		10		18%

Genomsnitt: 3.55

- Bra att kunna gå och få synpunkter på rapporten.» (I stor mån)
- handledning rapport var bra...» (I viss mån)
- Det enda som förändrades till följd av den generella kompetensen var att vi inkluderade en ordlista för personer utan kunskap om området projektet handlade om (dvs personer utanför målgruppen).» (I mindre mån)
- Jag har haft nytta av några av de mer generella tipsen från fackspråksmötena. Det skulle dock kanske vara bättre att låta någon som hade kompetens inom både fackspråk och datateknik författa något dokument med riktlinjer för arbeten vid institutionen istället? » (I mindre mån)
- Tyckte inte att jag hade någon nytta av generella kompetenser. Det enda som gav mig något var när jag frågade mannen på biblioteket om "vem man ska rikta rapporten åt", inte en föreläsning svarade bra på den frågan.» (I mindre mån)
- Vårat projekt (emulator) var en teknisk och programmeringsstrukturell utmaning. Litteratur om ämnet finns i princip ej, rapportskrivning var det enda område där kompetenserna egentligen hjälpte oss.» (I mindre mån)
- Ej Deltagit.» (Inte alls)
- Den generella kompetensen har mest inneburit ett orosmoment samt stulen tid.» (Inte alls)
- Inte tagit del av» (Inte alls)

13. Hur funkade handledningen som fackspråk hade?

Mycket bra»		13		24%
Ganska bra»		16		30%
Okej»		14		26%
Mindre bra»		7		13%
Dåligt»		3		5%

Genomsnitt: 2.45

- Dessa var mycket givande» (Mycket bra)
- Handledningen var den del av generella kompetenser som kändes bra. Det var dock underligt att våra rapporter inför första mötet lästes av några som inte läste på vårt program eller ett liknande, och därför var fel målgrupp för rapporten.» (Mycket bra)
- Mycket bra att få direkt feedback från någon som inte är direkt insatt i arbetet.» (Mycket bra)
- bra, hade från vår sida kunnat utnyttjas bättre dock.» (Ganska bra)
- Bortsett från att min grupp bara behövde 1 handledartillfälle. Jag skulle rekommendera att 1 är obligatoriskt och resten är frivilliga.» (Ganska bra)
- Man fick mycket bra hjälp men det skulle inte skadat med mer information om vad dom ville att man skulle ha uppnått inför varje möte. Om det är bra att lägga krut på rapporten så man har en nästan färdig rapport till sista mötet t ex och just varför det är viktigt.» (Ganska bra)
- Ej Deltagit.» (Okej)
- hjälpte en del, men bättre hade varigt att utbilda handledare i rapportskrivning så att man kan få relevant handledning (fackspråk förstår sällan vad rapporterna handlar om)» (Okej)
- Hi hade inledningsvis en väldigt bra dialog med Bradley, därefter klarades vi oss självmant och jag tror inte att vi fick ut så mycket av de senare tillfällena.» (Okej)
- De har ingen jättebra relevant till den typen av rapport som skrivs hos D & IT. De har mer kompetens kring den allmäna mer naturvetenskapliga delen.» (Okej)
- Handledarna borde åtminstone samarbeta med handledaren för projektet, annars verkar det som att de på fackspråk inte hade en chans att ens förstå abstract.» (Mindre bra)
- Handledarna är kunniga inom sitt ämne, men att de saknar kunskaper inom de ämnen som institutionen berör gör att det är svårt att få mer än generella tips.» (Mindre bra)
- Handledarna hade mest koll på hur kandidatarbeten i kemi skulle skrivas. Väldigt lite hjälp som var relevant för rapportskrivande för övriga. » (Mindre bra)
- Handleraren var fruktansvärt dryg, och hade inte förberett något innan vid något av de 3 tillfällena» (Dåligt)
- Irrelevanta och diffusa tips från någon som inte känner till ämnet.» (Dåligt)
- Inte tagit del av» (Dåligt)

Projektuppgiften

14. Hur har informationen kring projektet fungerat? (Vad som ska göras, när det ska göras, Hur...)

Mycket bra»		6		11%
Bra»		22		40%
Godkänt»		19		35%
Mindre bra»		4		7%
Dåligt»		3		5%

Genomsnitt: 2.55

- Datum ändrades ibland utan direkt förvarning» (Bra)
- Peter Lundins mail var oumbärliga. Alla mailen var välformulerade, koncisa och mycket informativa. Det var lite svårt att hitta i Ping Pong till en början, men efter att inte ha haft så mycket val vande jag mig vid systemet, och hade efter den första månaden inga problem att hitta.» (Bra)
- Kunde varit aningen tydligare gällande opposition.» (Bra)
- Bra för att vi tog tag i allt själva.» (Bra)
- Att vi skulle oppomera på projektplanen hade vår grupp missat. Kan inte minnas att vi fick information om det förrän vår opponentgrupp skickade sin rapport till oss.» (Bra)
- Inte alls lika otydligt som de generella kompetenserna» (Bra)
- Bra till en början. Däremot blev det lite rörigt på slutet. T ex med pappersinlämningen som drogs in och opponeringen som bara skulle författas gemensamt.» (Godkänt)
- Det har varit lite otydligt med vissa deadlines, mest klockslag för inlämning eller tvetydiga datumangivelser.» (Godkänt)
- En del korrigeringar/förtydliganden av vad som skulle göras på olika moment kom ut lite sent.» (Godkänt)
- Mycket obligatorisk information låg djupt nedgrävd på olika ställen på chalmers hemsida...» (Godkänt)
- Väldigt mycket skulle göras, vilket annonserats ut på ett antal olika platser och den stora mängden ledde mest till förvirring.» (Mindre bra)
- centralisera information» (Mindre bra)

15. Hur motsvarade ditt projekt förväntningarna ifrån beskrivningen?

Mycket bra»		22		40%
Bra»		16		29%
Godkänt»		12		22%
Mindre bra»		4		7%
Dåligt»		0		0%

Genomsnitt: 1.96

- Efter att vi väl rett ut vissa svårigheter med handledaren motsvarade projektet förväntningarna väl.» (Mycket bra)
- Först var det friare än beskrivningen, sen när vi väl hade bestämt plan och börjat bygga så visade det sig att projektet inte var så fritt.» (Mycket bra)
- Eftersom vi själva tog kontakt med vår handledare och tillsammans framställde projektbeskrivningen så kunde den inte passat bättre!» (Mycket bra)
- Det verkade som att alla gruppmedlemmar hade olika syn på vad beskrivningen betydde. När projektet väl hade kommit igång var det en kompromiss av vad alla ville ha, vilket innebär att ingen fick sina förväntningar helt uppfyllda.» (Godkänt)
- För mycket tid slängdes bort på de generella kompetenserna. Sedan själva rapportförfattningen bort väldigt mycket tid som istället kunde lagts på tekniskt arbete, vilket jag inte hade väntat mig från början men som jag nu i efterhand ser är något som man antagligen inte kan ändra på.» (Godkänt)

16. I vilken mån har planeringsrapporten varit till hjälp för det fortsatta arbetet?

Till stor hjälp»		7		12%
Till någon hjälp»		21		38%
Till lite hjälp»		17		31%
Till mycket lite hjälp»		9		16%
Till ingen hjälp»		0		0%

Genomsnitt: 2.51

- Att ha en deadline för en version av rapporten tidigt i projektet var till stor hjälp, eftersom vi då visste ungefär hur långt vi skulle ha kommit. Innehållsmässigt bidrog den till att vi kom överens om vad projektet skulle gå ut på.» (Till stor hjälp)
- Att tvingas skriva en planeringsrapport var mycket bra då det tvingade oss att nogrannt tänka igenom vad som måste göras och hur det skulle organiseras.» (Till stor hjälp)
- Planeringen gjorde vårat arbete mycket lättare (och gav därmed fantastiskt mycket bättre resultat). Sedan refererade vi inte så mycket till själva rapporten i sig efteråt, men den gjorde att vi faktiskt satte oss ned och planerade på en nivå vi inte hade gjort annars.» (Till stor hjälp)
- Vårt projekt var svårt att planera (att följa planen) i och med att vi hade en helt ny plattform/programspråk att sätta oss in i, och vi fick oväntade överraskningar under projektets gång.» (Till någon hjälp)
- en andra revision av planeringsrapporten hade vart bra» (Till någon hjälp)
- Planeringsrapporten KAN vara till stor hjälp. Det insåg dock inte vi förrän efteråt. Kanske bör man trycka lite mer på hur stor nytta eleverna faktiskt har av en detaljerad planeringsrapport?» (Till lite hjälp)
- förslag: ha en obligatorisk planering, men inte i den omfattningen. Ett gantt-schema är allt som behövs, annars tar det för mycket tid från utförandet.» (Till lite hjälp)
- Den kom fel i tiden vilket gjorde att den bromsade oss mer än den hjälpte. Det är orimligt att alla har samma deadline på planeringsrapporten oavsett vad kandidatarbetsuppgiften går ut på!» (Till mycket lite hjälp)

17. Hur har reglerna i gruppens kontrakt/överrenskommelse fungerat och efterlevts?

Mycket bra»		25		46%
Ganska bra»		12		22%
Godkänt»		8		14%
Mindre bra»		3		5%
Inte alls»		6		11%

Genomsnitt: 2.12

- Att sätta sig ner och skriva ett sådant kontrakt var ett gott sätt att nå gemensam förståelse för vad vi ville uppnå och hur vi skulle förhållas oss till diverse saker. Det ledde till bättre kommunikation och mindre trubbel.» (Mycket bra)
- behövde aldrig användas» (Mycket bra)
- Vi gjorde inget formellt kontrakt då det ändå bara var sunt förnuft. Det sunda förnuftet fungerade bra igenom hela projektet.» (Godkänt)
- Inte varit något problem med större delen av gruppen. Däremot vore det kanske bra om handledare eller liknande kontinuerligt kollade tidsloggar för att tidigt kunna ta hand om problem.» (Godkänt)
- Vi hade inga stora problem så vi behövde inte luta oss tillbaka på kontraktet. » (Godkänt)
- 6 av gruppens 7 medlemmar har skött sig exemplariskt.» (Godkänt)
- På grund av att en person i gruppen inte utförde sitt jobb under första HALVAN av projektet släpade vi ordentligt efter och vi fick slopa visa delar av det som var tänkt från början. Detta återspeglades inte i betyget trots långa samtal med handledaren och även kännedom från examinatorn, Hur man kan få en 5a (!!!!) när man inte får något gjort under halva tiden men ändå loggat timmar (vilket framfördes till handledaren) är helt obegripligt! Att en person i gruppen som arbetat bra får lägre betyg än personen som strulat är ett "slag i magen" och extremt dåligt!» (Mindre bra)
- Vi hade inget kontrakt» (Inte alls)
- Vi har ej haft ett kontrakt.» (Inte alls)
- Vi skrev kontrakt, tog upp problemen i gruppen med handledarn efter halva tiden, problemen fortsatte men personen som inte följde kontraktet fick ändå en 5a i kursen (han borde inte ha blivit godkänd)» (Inte alls)

18. Vad tyckte du om svårighetsgraden i projektuppgiften?

Mycket svår»		7		13%
Ganska svår»		17		32%
Lagom svår»		26		49%
Lite för lätt»		2		3%
Alldeles för lätt»		1		1%

Genomsnitt: 2.49

- Mycket svår att fullständigt färdigställa. Däremot var det inte så att man körde fast och inte kom någonstans. Uppgiften var helt enkelt väldigt tidskrävande.» (Mycket svår)
- Eftersom det var en ganska fri uppgift satte vi svårighetsgraden själva och vi valde att göra det svårt» (Mycket svår)
- men roliga» (Mycket svår)
- Väljer mellan "Mycket svår" och "Lagom svår" då uppgiften var utmanande och det alltid fanns någonting att göra. Men det vill inte säga att uppgiften var "för svår", det är inget fel med en utmaning!» (Mycket svår)
- Svårt men inte lika svårt som väntat. Dock borde ingen människa behöva utsättas för att debugga assemblerkod från 80-talet.» (Ganska svår)
- fanns mycket utrymme för ökande och minskande av projektet.» (Lagom svår)
- Hade det bara varit IT-elever i det projekt jag hade, hade vi varit färdiga på halva tiden på sin höjd. Om man väger in arbetet att ha icke-IT i gruppen var uppgiften väldigt svår i förhållande till hur lång tid vi hade på oss.» (Lite för lätt)
- Så som projektet var beskrivet från början skulle det varit alldeles för enkelt att åstadkomma. Vår handledare tyckte att vi skulle utnyttja oss av en färdig design som han utvecklat. Då designen av mjukvaran är en av de stora svårigheterna hade detta lett till ett lätt arbete. Dessutom ville vår handledare att vi skulle utnyttja oss av ett bibliotek han skrivit för att lösa många av projektets svårigheter åt oss. Då vi fick handledaren att godta att vi faktiskt ville utföra någon form av ingenjörsmässigt arbete själva blev det i slutändan en tillfredsställande utmaning.» (Alldeles för lätt)

Projekthandledaren

19. Hur blev ni bemötta av handledaren?

Mycket bra»		24		44%
Bra»		20		37%
Godkänt»		5		9%
Mindre bra»		4		7%
Dåligt»		1		1%

Genomsnitt: 1.85

- Alltid närvarande för hjälp/råd vid behov, samt mycket trevligt bemötande.» (Mycket bra)
- olof torgesson var eb väldigt bra handledare som brydde sig om gruppen.» (Mycket bra)
- Ulf var jättetrevlig o ställde upp mycket för oss!» (Mycket bra)
- kunde tryckt mer på oss.» (Bra)
- Lyssnade inte alltid på oss» (Godkänt)
- Mer tid utsatta till handledaren skulle underlätta arbetet för studenterna och leda till bättre genomförda arbeten.» (Godkänt)
- Han var lite disträ och gjorde inte det han lovade och det vi bad honom om» (Mindre bra)
- Till en början mycket intresse sedan minskande. » (Mindre bra)
- Vår handledare, Sven-Arne Andreasson var endast intresserad av att utnyttja oss som ett sätt att gratis få ett program för privat bruk (redigering av sin inspelade orgelmusik) och visade inget intresse för att agera handledare. Dessutom ville han tillhandahålla oss med en färdig design samt hjälpfunktioner för att reducera vårt jobb till rent kodknackande i hans tjänst. Vi har fått intrycket från personer som haft honom tidigare år att detta inte är ovanligt.» (Dåligt)

20. Hur fungerade kontakterna med handledaren?

Mycket bra»		18		33%
Bra»		18		33%
Godkänt»		6		11%
Mindre bra»		12		22%
Dåligt»		0		0%

Genomsnitt: 2.22

- Möten varje vecka, samt mail vid övrig kontakt.» (Mycket bra)
- Han svarade alltid på våra frågor och var mycket tillgänglig.» (Mycket bra)
- stressade handledare svarar inte alltid på mail, men till slut så» (Godkänt)
- Vi träffades lagom ofta och fick bra hjälp, men han pratade alldeles för mycket om annat när vi kände oss stressade.» (Godkänt)
- se ovan» (Godkänt)
- Det var ofta svårt att få tag på honom, och han verkade inte kolla mailen så ofta eller regelbundet» (Mindre bra)
- Vår handledare var svår att kommunicera med då han var verkade ha förvånansvärt lite kunskap om sitt eget område samt hade stora svårigheter att förstå sig på vad svårigheterna i projektet var. Det blev dock en god simulering av den kundkontakt många ingenjörer tyvärr måste hantera.» (Mindre bra)
- Svår att nå och har inte alltid svarat på mail. » (Mindre bra)
- Det är möjligt att felet låg från oss som inte kontaktade handledaren men vi ville nog ha det lite mer styrt och lite mer information.» (Mindre bra)

21. I vilken mån fick gruppen den tid och hjälp av handledaren som behövdes?

I mycket hög mån»		18		33%
I ganska hög mån»		15		27%
I medelhög mån»		8		14%
I mindre mån»		12		22%
Inte alls»		1		1%

Genomsnitt: 2.31

- Vi arbetade ganska självständigt, men fick snabb och bra respons när vi efterfrågande det» (I mycket hög mån)
- Vi var mestadels självgående.» (I mycket hög mån)
- Vi fick i princip ingen hjälp av vår handledare på projektdelen, men han var duktig på att repetera det Peter Lundin sa i sina mail. Han lyckades dock komma med ett par motiverande förslag och problemställningar.» (I ganska hög mån)
- Vi fick bra hjälp när vi bad om det. Dock kunde man önskat att handledaren var mer aktiv och mer involverad i själva processen.» (I medelhög mån)
- Han kunde säga att vi skulle ta det senare fast vi ville ta det på en gång. T.ex. beställa saker.» (I medelhög mån)
- Hans enda kommentarer var att "det ser väl bra ut" tills slutet då det helt plötsligt var "inte riktigt bra"» (I mindre mån)
- Det gick oftast att få ett möte med Sven-Arne, men mötena var inte till stor hjälp. Vår handledare verkade inte visa något intresse för att sätta sig in i vårt projekt, endast ett intresse att få sitt program färdigskrivet. Därmed var han en bra analog för kund, men spelade inte sin roll som handledare.» (I mindre mån)
- Tråkigt att de som var mest insatta i projektet (Björn och Urban) var i Halmstad. Fick mer hjälp av dem på telefon än av handledaren som vi hade kontinuerliga möten med.» (I mindre mån)
- Få och onödiga träffar, inget konkret bestämdes» (I mindre mån)
- se ovan» (I mindre mån)

Arbetet i kandidatgruppen

22. Hur upplever du att det har fungerat att arbeta i en blandad projektgrupp med teknologer från olika utbildningsprogram?

Mycket bra»		28		53%
Ganska Bra»		16		30%
Okej»		7		13%
Ganska dåligt»		1		1%
Mycket dåligt»		0		0%

Genomsnitt: 1.63

- Vi var alla datateknologer» (?)
- Vi har varit en grupp med skilda förkunskaper och inriktningar vilket hjälpt oss få en ökad bredd i utbudet av färdigheter och synsätt på arbetet.» (Mycket bra)
- Alla kom från samma utbildningsprogram i min grupp. Fungerade väldigt bra.» (Mycket bra)
- Kompetenserna mellan data, it och Z har fungerat bra i vårt projekt och gjorde att vi kunnat utveckla en bra slutprodukt.» (Mycket bra)
- Vår mixade grupp innehöll precis rätt kompetenser för uppgiften i fråga. » (Mycket bra)
- Roligt att blanda eftersom alla kompletterar varandra. Dock var schemat ett problem.» (Mycket bra)
- Den person det svårast att jobba tillsammans med var från samma sektion...» (Mycket bra)
- Det gjorde arbetet mycket mer intressant (istället för att bara vara rutin), men de saknade tyvärr mycket av den kompetens som hade behövts för projektet (då det innefattade högnivåprogrammering, vilket de andra programmen knappt hade alls). De saknade även kunskap om utvecklingsmetoder och modellering, vilket gjorde att fackuttrycken fick bli utelämnade. Av detta lärde jag mig dock att inte alla programmerare kan göra UML-diagram i sömnen.» (Ganska Bra)
- Det har överlag fungerat bra. Var dock något segstartat eftersom man inte känner varandra och ansvarsfördelningen är otydlig i början.» (Ganska Bra)
- Nästan bara IT. Men annars mycket bra» (Ganska Bra)
- Det var väldigt bra att få blandad kompetens men en av personerna i gruppen fungerade inte ihop med resten» (Ganska Bra)
- Vår projektgrupp bestod endast av elever från bioteknikprogrammet så det är svårt att säga. » (Ganska Bra)
- Har ej arbetat med teknologer, vi har varit tre DV-studenter.» (Okej)
- Alla var från samma program.» (Okej)
- Var inte del av en blandad projektgrupp, alla kom från samma program» (Okej)
- Måste kanske undersökas mer noggrant om kompetenserna uppfylls.» (Okej)
- Arbetet gick långsamt i början men tempot trappades upp i slutet. Något sent i min mening.» (Okej)

23. Hur fungerade arbetet inom projektgruppen?

Mycket bra»		25		46%
Bra»		16		29%
Godkänt»		9		16%
Mindre bra»		4		7%
Dåligt»		0		0%

Genomsnitt: 1.85

- Alla gjorde tveklöst sitt bästa, utom en gruppmedlem som gjorde motsatsen (vilket vår handledare informerades om på ett mycket tidigt skede, med löpande konversation om problemet sedan dess).» (Mycket bra)
- De tre av oss fem som arbetade gjorde ett gott arbete och kommunicerade mycket väl.» (Mycket bra)
- Alla utom en var lätta att samarbeta med.» (Bra)
- Dålig planering ställde till det» (Godkänt)
- Alltid svårt med grupparbeten, alla arbetar på olika sätt, har bitvis varit väldigt frustrerande.» (Godkänt)
- Svårt att svara på. Större delen av gruppen fungerade bra men vi har olika bakgrund så vissa saker gjorde på olika sätt.» (Mindre bra)
- 5 av 6 personer fungerade utmärkt tillsammans. Den sjätte förstörde massor för gruppen och detta påpekades för handledaren.» (Mindre bra)
- Person ville vara projektledare och sen inte brydde sig betydde att hela arbetet drogs ner.» (Mindre bra)

24. Hur upplever du din arbetsinsats i förhållande till de andra i gruppen?

Mycket hög»		6		11%
Hög»		17		31%
Samma»		29		53%
Låg»		2		3%
Mycket låg»		0		0%

Genomsnitt: 2.5

- Jag och en person till i gruppen var de enda som tog initiativ och drev det hela» (Mycket hög)
- Två av gruppens fem medlemmar utförde inget märkvärt arbete under projektets gång. Då jag tänker över det som gjorts (och även om man läser vad som läggs vikt på i vår rapport) känns det som jag själv löst större delen av alla ingenjörsmässiga svårigheter. Detta kan dock vara på grund av en blandning av min egen personlighet, då jag alltid tar mer ansvar än vad som krävs, samt att jag råkade vara den med rätt kunskap för att lösa de flesta problem.» (Mycket hög)
- Gjordes med vilja» (Mycket hög)
- Jag gjorde mycket av planeringen och utvecklingen av produkten, och de andra antingen dokumenterade arbetet, gav kommentarer och förslag, eller förbättrade koden helt på egen hand.» (Hög)
- Därmed inte sagt att någon gav låg arbetsinsats. Alla i gruppen jobbade stenhårt.» (Hög)
- En person undantagen som inte gjorde speciellt mkt alls.» (Samma)

25. Har gruppens överenskommelse/kontrakt varit till någon hjälp vid konflikter inom gruppen?

Mycket stor hjälp»		1		1%
Ganska stor hjälp»		2		3%
Till viss hjälp»		9		16%
Mindre hjälp»		6		11%
Ingen hjälp alls»		4		7%
Har ej haft några konflikter»		31		58%

Genomsnitt: 4.94

- Behövde aldrig användas.» (Mindre hjälp)
- Det fungerade till viss del med de små problemen vi hade, men handledaren löste inte riktigt det stora problemet vi hade. Det är bra att ha kontraktet i vilket fall.» (Mindre hjälp)
- Har ej haft kontrakt, konflikter löstes genom diskussion.» (Ingen hjälp alls)
- Däremot är jag säker på att kontraktet ledde till att vi kunde undvika konflikter.» (Har ej haft några konflikter)
- Värt att notera är att vi i vår grupp gjorde en gedigen gruppsykologisk utvärdering av oss själva som vi samstämde med de andra gruppmedlemmarna för att få en bättre förståelse för individernas tänk och handlingssätt under eventuella framtida problem. Detta har varit det mest givande, kanske till stor del för att den gjordes på helt eget initiativ.» (Har ej haft några konflikter)

Examination

26. I vilken mån anser du att examinationsformen ger grund för att kunna sätta individuella betyg?

I mycket hög mån»		2		3%
I ganska hög mån»		11		20%
I medelhög mån»		14		25%
I mindre mån»		18		33%
Inte alls»		9		16%

Genomsnitt: 3.38

- Tidlogg, bidragsrapport och personligt samtal borde kunna lägga en korrekt grund» (I mycket hög mån)
- Beror på hur mycket handledaren sätter sig in i arbetet.» (I ganska hög mån)
- Bra med individuella målsättningar från första början.» (I ganska hög mån)
- Viktigt är att gruppens handledare fortlöpande följer gruppens framgångar/motgångar för att på ett korrekt sätt kunna avgöra hur den enskilda individen bidragit till slutprodukten.» (I ganska hög mån)
- Det beror nog mycket på handledarens inblandning.» (I medelhög mån)
- Svårt att sätta individuella betyg på rapporten då vissa utförde arbete som inte visades i rapporten och tvärtom. » (I medelhög mån)
- Alla var delaktiga i alla delar av rapporten (förutom gruppmedlemmen som inte gjorde så mycket), och när övriga uppgifter delades upp var det alltid minst två personer som jobbade på dem. Detta gör att det inte går att se vem som har gjort vad i resultaten. Ett annat alternativ är tidsloggen, som inte alltid är rättvisande. Den är dessutom på tok för enkel att fuska med för att vara betygsgrundande. Det enda som egentligen visade vad alla hade gjort var bidragsrapporten, men även denna har problem. Att beskriva hur mycket man hade gjort av varje berodde mycket på hur personen som skrev den såg på saken.» (I mindre mån)
- jag ser få grunder till individuella betyg» (I mindre mån)
- Det verkar ytterst svårt. Ta det faktum att presentationerna tydligen skall bedömas individuellt. Men vi hade alla hjälpt till mer eller mindre med att förbereda båda presentationer, även om de som höll respektive presentation förberedde den största delen.» (I mindre mån)
- I efterhand så har vi upptäckt att det i princip endast handlar om hur mycket tid man skrivit i sin tidrapport» (Inte alls)
- väldigt svårt att bedömma detta. Om ingen uppenbart gjort mindre än alla andra bör alla få samma betyg.» (Inte alls)
- Att folk i gruppen som är de som har störst insikt inte får betygsätta varandra är mycket förvånande?» (Inte alls)
- Trots extremt olika arbetsinsatser blev de individuella betygen lika.» (Inte alls)

27. Hur tyckte du den muntliga redovisningen och oppositionen fungerade?

Mycket bra»		19		35%
Ganska bra»		24		44%
Okej»		10		18%
Mindre bra»		1		1%
Inte alls»		0		0%
Har ej haft det än»		0

Genomsnitt: 1.87

- Men varför frångicks det centrala direktivet om att alla i gruppen skulle skriva en individuell opposition. Vi hade åtminstone ha fått lämna in en gemensam med personliga kommentarer.» (Mycket bra)
- Skulle eventuellt behövas lite mer information om oppositionen. Hur den ska gå till och kanske exempel på hur en bra och en dålig opposition ser ut.» (Ganska bra)
- För våran del var det inga problem, men opposition i allmänhet kändes krystad. Bättre förberedelser för oppositionen skulle nog hjälpa många att slappna av.» (Ganska bra)
- Stor variation på kvaliteten hos opponeringarna. Otroligt att folk sitter och anmärker på ordval i rapporten på den muntliga opponeringen. Borde vara klarare hur opponeringen skall utformas.» (Ganska bra)
- Vissa opponeringsgrupper verkade ha missuppfattat sin uppgift. Ett tips kan vara att ha ett tillfälle då alla grupper kan testa sin utrustning de ska ha vid redovisningen så att de vet om den funkar.» (Ganska bra)
- Mer information och hjälp med upplägg på en bra muntlig opposition.» (Ganska bra)
- Onödigt lång paus på andra halvan, många hade hellre kört på och fått sluta tidigare för dagen istället.» (Ganska bra)
- Lite mer feedback från examinatorn direkt på plats hade varit bra.» (Ganska bra)
- Skulle ha varit kul att få se oppositionsinlämningen mot våran rapport!» (Ganska bra)
- Kvaliteten på vissa redovisningar var rent skrämmande.» (Okej)
- Aningen kort tid till frågeställning under oppositionen.» (Okej)

28. Har ansvarsfördelningen varit tydlig mellan examinator och handledaren?

Mycket tydligt»		4		7%
Ganska tydligt»		11		20%
Okej»		17		31%
Mindre tydligt»		15		27%
Mycket otydligt»		7		12%

Genomsnitt: 3.18

- Jag har inte brytt mig om att titta närmare på det.» (Okej)
- examinatorn syntes inte till så mycket.» (Okej)
- ingen aning» (Okej)
- Det var särskilt otydligt då vår handledare själv påstod att det är han som sätter betygen, vilket vi senare lärde oss inte stämmer.» (Mindre tydligt)
- Misstänker att handledarens bedömning spelar ganska stor roll så jag vet inte vad examinatorn har för roll» (Mindre tydligt)
- På http://www.chalmers.se/sections/ar_student/kandidatarbete/examination-av/gruppens-prestation står att det är examinatorn som ska bedömaprodukten. Det är emellertid handledaren som har gjort detta i vårt fall, examinatorerna har såvitt jag vet aldrig undersökt vår produkt. Det står även att "Vid underkänd grupprestation för övrigt kan gruppen ta upp detta med examinatorn vid betygsdiskussionstillfället" - men betygsdiskussionen har vi haft med handledaren, inte examinatorn.» (Mycket otydligt)

29. Upplever du att examinationen är rättvis mellan din och andra grupper?

Mycket rättvis»		7		24%
Ganska rättvis»		7		24%
OKej»		9		31%
Mindre rättvis»		5		17%
Inte alls rättvis»		1		3%
Har ingen uppfattning»		25

Genomsnitt: 2.51

- De grupper jag haft kontakt med har fått de betyg de förtjänar.» (Mycket rättvis)
- Misstänker att det trots kriterierna kan förekomma variationer mellan hur olika handledare bedömer.» (Ganska rättvis)
- Beroende på projekt är det självklart lättare att (synbart) producera det som efterfrågas.» (OKej)
- Dock så borde IT och data studenter inte behöva opponera på en rapport skrivna för studenter och forskare inom bioinformatik» (OKej)
- Osäkert om tillräcklig hänsyn tas till skillnaden i svårighetsgrad mellan de olika arbetena. Det känns även generellt som att lättdemonstrerade och lättpresenterade saker, ofta relaterade till interaktionsdesign, som spel, multitouchinteraktion osv underlättar högre betyg jämfört med mindre "häftiga" projekt som kan vara produkten av ett mer intellektuellt krävande arbete.» (Mindre rättvis)
- Har hört mycket information om att vissa handledare vill alltid ge sina elever 5or medans vissa är mer stränga. Tror det behövs mer information/hårdare styrning till handledarna även om det inte är dom som sätter betyget i slutändan.» (Mindre rättvis)
- Handledaren nämnde vid ett tillfälle att för många fick 5or tidigare år och att det skulle ändras.» (Mindre rättvis)
- Hur ska man kunna ha en uppfattning om det?» (Har ingen uppfattning)
- Det är svårt att avgöra då vi inte fått våra betyg och jag inte är djupt insatt i de flesta andra projekt.» (Har ingen uppfattning)

30. Upplever du att betyget grundar sig på Planeringsrapport, Slutrapport, Produkt och Process?

52 svarande

Mycket bra»		6		11%
Ganska bra»		19		36%
Okej»		22		42%
Ganska bra»		3		5%
Inte alls bra»		2		3%

Genomsnitt: 2.53

- Att betyget grundar sig till 50% på rapporten anser jag är felaktigt när man jobbar med något så konkret som datavetenskap.» (Ganska bra)
- Det är dock en intressant diskussion om detta är bra. Det varierar väldigt mycket mellan program var vikten läggs, och på IT bör kanske produkten få större vikt.» (Ganska bra)
- Möjligtvis är "Process" lite svår att betygsätta i vissa grupper då handledaren inte fått den tid som krävs tillsammans med gruppen.» (Ganska bra)
- Värkar sunt om man hade hitta den, dock så gillar jag inte att informationen är på flera ställen. I vissa fall till och med säger i mot varandra. Har upplevt att chalmers sidan gällde förra året när man kolla på datum.» (Okej)
- Har ingen insikt i hur examinator/handledare grundar betyget. (underlig fråga... hur ska jag kunna veta ifall handledare/examinator har följt regler?)» (Okej)
- Två ganska bra-alternativ, hm?» (Okej)
- Det är svårt att riktigt få en uppfattning om detta som elev då man inte har någon som helst feedback från delarna var för sig utan bara projektet som helhet (i betyget)» (Okej)
- Med tanke på att nästan alla fick en 4:a så verkar hela det komplicerade betygssystemet inte funka så värst bra.» (Inte alls bra)

Sammanfattande frågor

31. Vad är ditt samlade betyg på kandidatarbeteskursen?

Mycket bra»		13		24%
Bra»		26		48%
Godkänt»		11		20%
Mindre bra»		3		5%
Dåligt»		1		1%

Genomsnitt: 2.12

- Roligaste kursen hittills» (Mycket bra)
- PingPong får gärna skrotas...» (Bra)
- Det hade varit en utmärkt kurs och en ytterst givande erfarenhet om vi haft större tur med grupp och handledare. Då vi dock hade vissa väldigt ansvarsfulla medlemmar blev det ändå ett gott projekt och användbar erfarenhet.» (Bra)
- Möjligheten att arbeta i grupp under en längre tid har varit mest givande. Förståelse och kunskap inom det behandlade ämnet kommer efter det.» (Bra)
- Projektet, föreläsningar har varit bra. Informationskompetens har varit undermålig.» (Bra)
- Det är en mycket intressant och rolig kurs. Lite krångligt med allt som det alltid blir» (Bra)
- Kul med projektkurs. Men generellt sett svårt att hitta information om saker. Dessutom innehåller kursen några onödiga eller mindre bra utformade moment, som de generella kompetenserna.» (Godkänt)
- Hade varit Mycket Bra egentligen. Dock höll jag tydligen på att få U på kursen tack vare missat handledningsmöte, missat p.g.a. första dagen på mitt nya jobb. Att ett möte är obligatoriskt kan jag respektera. Men jag kan inte se vad det var för information i de mötena, som var så viktig och nödvändig att jag måste ta del av den för att klara kursen? Ska man verkligen kunna få U för att man missat kommentarer om grammatiska fel i rapporten??» (Godkänt)
- För mycket ansvar på studenterna att ta reda på vad som måste göras inom alla olika delar samt att det är svårt att veta vad som är obligatoriskt eller inte.» (Mindre bra)
- Hur handledare och examinator hanterade en person i gruppen som förpestade tillvaron var under all kritik!» (Mindre bra)

32. Vad kan bli bättre i kursen?

33. Vad ska behållas i kursen till nästa år?