ENKÄTER

Utvärderingar

Aktuella utvärderingar
Administrera
Hjälpsida

Visa resultat

Här kan se resultatet från utvärderingen och exportera statistiken till ett annat program. Det går också att göra en enkel filtrering genom att klicka på svarsalternativen och kommentarerna eller en avancerad filtrering genom att använda knappen längst ned.

Examensarbete - Enkätundersökning befälhavare

Status: Avslutad
Öppen för svar: 2008-11-02 - 2008-12-15
Antal svar: 10
Procent av deltagarna som svarat: 20%
Kontaktperson: Magnus Nordlinder»

Allmänt

Vi heter Johanna Herbst och Magnus Nordlinder och går sista året på sjökaptensprogrammet, Chalmers. Vi skriver ett examensarbete angående manövrering vid hamnanlöp, och vore mycket tacksamma om du vill ta dig tid och svara på vår enkät. Vi ser gärna att du lämnar namn och telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi har fler frågor. Ditt namn kommer inte finnas med i vårt arbete eller i material som presenteras. Det går naturligtvis bra att lämna in svaren anonymt.
Tack på förhand för din medverkan!

1. Namn och kontaktuppgift (frivilligt):

- Thomas Hallberg - jt.hallberg@telia.com»
- Leif Skarenhed 0706-029 341»
- Carsten Carlsson Tel.privat +358 457 37 99 002»
- Jonas Tunstad 0703-015969, 0303-223608 arb 0703-771788»
- Mats Stormblad m.s Gabriella +358405103420»
- Befälhavare M/S Visby Kjell Broander»
- Robin Gustavsson Nordövägen 60 430 82 Donsö 031971262@telia.com»
- Niklas Hellström Befälhavare, M/T Lotus»

2. Vilket rederi?*

- Ahlmark Lines AB»
- DFDT Tor Line AB»
- Viking Line»
- DFDS Tor Line AB»
- Viking Line»
- Northern Marine»
- Destination Gotland»
- DFDS Tor Line AB»
- Tallink Silja AB»
- Sirius Rederi AB»

3. Hur långa törnar har du?*

- 6 veckor»
- 3 veckor»
- 1-2 system 10jobb 20 ledig»
- 4veckor»
- 8 dagar arbete 8 arb 12 arbete lika många dagar ledigt»
- 28 dagar»
- 2 v på 4 ledigt»
- 2 - 4 veckor»
- 14 dagar»
- 4 veckor»

4. Typ av fartyg (t.ex. tanker, ropax, roro, bulk)?*

- Torrlast»
- Ro-Ro»
- Bil/passagerar fartyg»
- Roro»
- Bil och passagerar fartyg»
- RoRo»
- RoPax»
- RoRo»
- Kryssningsfärja»
- Tanker»

5. Storlek på fartyg (deplacementet i lastad kondition)?*

- ca 8800MT»
- 23.000»
- 5063ton»
- Ca 22000 ton»
- 35492 BRT»
- 24000 t»
- 29746»
- 20000 ton»
- 28000»
- ca 6400»

6. Hur många år har du varit befälhavare?

- 8»
- 25»
- 7år»
- 9 år»
- 11 år»
- 2 »
- 25»
- 20 år»
- 4»
- 1,5 år»

7. Hur ofta anlöper du hamn per vecka?*

- ungefär 3 gånger i veckan»
- 4 ggr»
- 28-42»
- 3 ggr för närvarande, tidigare 6 ggr»
- 21 ggr»
- 3 ggr»
- 18-30 gånger»
- 4ggr + 4 slussningar»
- 14 ggr per vecka»
- 4-7»

Angående manövrering

8. Hur ofta manövrerar du som befälhavare till och från kaj, jämfört med hur ofta lotsen manövrerar (i procent)?

10 svarande

0-20% (dvs du manövrerar sällan)» 0 0%

21-40%» 0 0%

41-60%» 0 0%

61-80%» 1 10%

81-100% (dvs, du manövrerar nästan alltid)» 9 90%

Genomsnitt: 4.9

9. Hur många gånger per törn låter du dina styrmän manövrera till kaj?

- Inga hittills»
- Olika beroende på hur erfaren han är. Om han vill och är intresserad får han manövrerra ofta.»
- När dom önskar ca. 5-10 ggr/vecka»
- Det är beroende på vem jag har ombord, men det rör sig om fyra till sex tillfällen per törn»
- 2 - 3 ggr»
- ingen pga att jag är relativt ny själv»
- Beroende på person och intresse att köra båt.»
- 0-1»
- Några gånger (cirka 2-4 gånger) per törn.»
- Så ofta de vill och kan beroende på tid för ankommst»

10. Har du några återkommande erfarenhetsutbyten, både formella och informella, med andra kollegor inom sjöfartsbranschen?

10 svarande

Ja» 10 100%

Nej» 0 0%

Genomsnitt: 1

11. Om ja på fråga 10, med vilka, och hur ofta?

- Andra kollegor i rederiet, någon gång per år.»
- konferenser inom rederiet, ett par om året. Träffar kolleger från de andra båtarna och inspektörer från redreiet.»
- Befälhavarmöten ca.2ggr/år. Bunkermöten 2ggr/år Simulatorkurser och även vid andra gemensamma möten»
- Det blir oftast under ombord tid och då mest medkollegor i de andra fartygen.»
- Befälhavarmöten, telefonkontakt, »
- varannan vecka ringer man å pratar å då kanske man glider in på ämnet»
- Befälhavaremöten varannan månad»
- någon gång per månad»
- Alla möjliga: Redareföreningen, kollegor, konkurrenter.»
- Formella 1-2 gåner/år Informella 1-2 gånger per törn hemma.»

12. Om ja på fråga 10, vilka erfarenheter utbyter ni?

- Mest om de olika hamnarna. Väder och vind och hur det gått.»
- Vi behandlar de problem som uppstått, hur dom ska åtgärdas samt förebyggande arbete.»
- Allt som berör verksamheten. T.ex. säkerhet,bunkerförbrukning etc.»
- Manövrar, personal»
- Tillbud, allt som de andra kan ha nytta av»
- hur mycket det blåste sisst och om man var tvungen att använda bogserbåt t.e.x»
- Allt som rör trafiken.»
- Diskuterar till största delen speciellt komplicerade förhållanden»
- Business, personalärenden, tekniska ärenden.»
- Formella, upp till rederiet. Informella, oftast nya erfarenheter vid olika hamnar»

13. Har du förändrat ditt sätt att manövrera under din karriär (t.ex maskinmanövrar, bruk av bogpropeller, fart)?

10 svarande

Ja» 7 70%

Nej» 3 30%

Genomsnitt: 1.3

14. Om ja på fråga 13, hur har du förändrat din manövrering ut och in till kaj?

- Jag har blivit säkrare på att manövrera och använder nog färre maskinmanövrar än när jag började som kapten.»
- Sättet att manövrera beror helt på båtens egenskaper ifråga om roder, bogpropellrar, tillförlitlighet osv.»
- Med tiden får man mer erfarenhet som påverkar manövreringen till det bättre=mer ekonomiskt.»
- Jag tror inte jag har förändrat manövrerandet i större utsträckning. Dvs, att inte utnyttja mer än vad situationen just nu kräver är ett sätt som jag alltid använt. Man är naturligtvis lite tuffare i körningen idag jämfört inledningsvis, men man har alltid i huvudet att hårda manövrar ger inget tillbaka. Mjukt, "easy does it", och ska du köra på nå´,t, se till att göra det långsamt, är bra grund för säker och därmed ekonomisk manövrering.»
- Anpassat antal maskiner enligt förhållanden lugnt väder använder mindre antal maskiner hårdare väder fler makiner»
- Har blivit bättre på det»
- Jag har alltid alla tillgängliga maskiner igång om det skulle behövas av någon oförutsägbar händelse.»
- Utrustningen har med åren blivit mer kraftfull. Bruk av ankare vid manövrering har i stort sett upphört, bruket av bogserbåtar har minskat.»
- Bättre samspel mellan maskinkraft/roder/ bogpropeller (vridbar 360*)»

Angående bränsleekonomi

15. Finns det några incitament för dig att manövrera bränslesnålt vid hamnanlöp?

10 svarande

Ja» 6 60%

Nej» 4 40%

Genomsnitt: 1.4

16. Om ja på fråga 15, Vilka incitament är mest viktiga?

- Första prioritet är alltid att komma till kaj utan skador på kaj eller båt.»
- Val av antalet huvudmakiner och antalet bogar.»
- Spara på bunker»
- Ank och avg enligt turlista samt inte använda mer kraft än vad som behövs.»
- miljön»
- Allmänn försiktig förbrukning av jordens resurser.»
- Vi kör ekonomifart även med lots ombord, om det inte är riktigt bråttom.»

17. Får du som befälhavare ofta feedback av maskinchefen angående bunkerförbrukningen?

10 svarande

Ja» 9 90%

Nej» 1 10%

Genomsnitt: 1.1

18. Om ja på fråga 17, hur pass detaljerad information får du angående bunkerförbrukningen, t.ex kan du särskilja hamnmanövrering och sjöresa?

- Detaljerad förbrukning förs i ett dataprogram. Här kan alla rederiets fartyg jämföras med staplar och kurvor för varje månad.»
- Vi har ett bunkerförbrukningsprogram ombord där vi har fullständig uppföljning på hur mycket bunker som förbrukats per resa,hur många maskiner som använts och hur länge dom använts.»
- Vi har en ständigt pågående diskussion och testar olika trim belastningar, start stopp av maskiner för att finna en så låg förbrukning som möjligt under sjöresorna»
- får information om bunkerförbrukningen från hela resan och per månad»
- Ja, vi räknar alltid bunker pilot/pilot samt pilot - berth. detta är gammal kvarleva sedan man gick över på Diesel på äldre fartygsmotorer innan manöver.»
- Bunkerförbrukningen ligger loggad på vårat intranät tillgängligt för dom som kan ha nytta av den.»
- Eftersom det är bunkerförbrukningen under sjöresan som är den största och mest kostsamma posten är det den som mäts. »
- ÖST, MCH och BFH brukar diskutera bottenbeväxning och om det är dags att anlita dykare för att borsta rent kring bältet.»
- Nej, men vi kan däremot se aktuell förbrukning på bryggan, fast det är krångligt att få fram den menyn.»

19. Anser du som skeppare att man kan minska bunkerförbrukningen vid hamnanlöp?

10 svarande

Ja» 4 40%

Nej» 6 60%

Genomsnitt: 1.6

20. Vad kan du som befälhavare göra för att minska bunkerförbrukningen och vad finns det som hindrar eventuella åtgärder?

- Beror på fartygstyp. Om man har t.ex 2 bogpropellrar kan man använda bara en i fint väder.»
- Även om det kan tyckas vara marginelt i denna trafik påverkas naturligtvis bunerförbrukningen av valet av antalet huvudmaskiner respektive bogar man använder vid ank/avg.»
- Den utrustning jag har att tillgå och de hamnar som vi trafikerar gör det svårt att finna en vettig modell för hur man generellt kan minska förbrukningen vid just hamnanlöpet. I farled däremot kan man justera belastning utifrån bottenförhållanden och nedsaktningskrav utefter leden på ett sådant sätt att man gör en mjuk körning ungefär som i stadstrafik. Gas och broms kostar.»
- Optimera antalet maskiner för resan, inte köra med onödigt många maskiner då det räcker med mindre antal.Bottenborsta fartygsbotten från beväxtligheter flera gånger per sommar = sparar massor med bränske»
- Ank/Avg i tid och använda så lite effekt som möjligt.»
- Vid hamnanlöp gäller säkerheten först och bunkerförbrukningen är av marginell betydelse den korta tid det tar att manövrera till kaj.»
- När fartyget går in i begränsade farvatten startas extra hjälpmotorer för att höja säkerheten. Detta medför en ökad förbrukning, vid manövrering används de trustrar fartyget är utrustat med. Givetvis används inte mer kraft än nödvändigt. Säkerheten har prio ett vid manövrering och därför är alla resurser i drift.»
- Köra mjukt.»
- Man kan undvika de kraftigaste maskinkraftsändringarna. Vid dåligt väder/kraftig ström bestämmer de faktorerna hur man ska manövrerea»

21. Har du minskat din bunkerförbrukning under hamnmanövrering?

9 svarande

Ja» 2 22%

Nej» 7 77%

Genomsnitt: 1.77

22. Om ja på fråga 21, hur minskade du bunkerförbrukningen?

- Med ökad erfarenhet använder man inte mer kraft än nödvändigt.»
- Använder så få maskiner som möjligt, utan att ge avkall på säkerheten.»
- Har ej gjort mätningar som kan påvisa att detta skulle ha skett.»
- För att minska på bränsleförbrukningen vid hamnanlöp då ska man minska på antalet maskiner och bog propellrar då börjar man utsätta fartyget för ökad säkerhetsrisk. Rederiets policy är att framföra fartyget säkert »
- Har alltid försökt att köra mjukt.»

23. Om ja på fråga 21, hur vet du att bunkerförbrukningen minskades?

- Mindre manövrer-lägre förbrukning. Common sense»
- Bunkerprogramet»
- Rapporter från bunker inköpen»

24. Finns det några riktlinjer från ditt rederi om hur fartyget skall manövreras vid hamnanlöp med hänsyn taget till bunkerförbrukningen?

- Bara att de vill använda diesel för huvudmaskin så lite som möjligt (vi kör på IFO annars).»
- Nej»
- Nej.»
- nej»
- Fartyget ska manövreras säkert i första hand»
- Nej.»
- Nej. det vore självmål.»
- Nej»
- Nej.»
- Hålla ekonomifart om det är möjligt»

25. Vad kan rederiet göra för att minska fartygets bunkerförbrukning?

- Att inneha moderna fartyg med bra manöveregenskaper typ high-liftroder, effektiva bogpropellrar osv.»
- Vi har bunker möten flera gånger årligen där vi följer upp bunkerförbrukningen och diskuterar hur vi kan förbättra oss ytterligare. Även föreläsningar med branchen T.ex. SAJ-instrument etc.»
- Förändring av turlista så att medelfarten kan sänkas. Installera instrument i fartygen för att avgöra dynamiskt trim så att man under sjöresa kan justera till mest lämpliga trim. Tillse att det går att koppla landström vid hamnuppehåll loss / last.»
- Bottenborsta fartygsbotten från beväxtligheter flera gånger per sommar = sparar massor med bränske»
- Se till så man ankommer och avgår i tid samt.»
- Många saker under resa men ej i hamn. Vi har kommit långt i bränsleekonomi inom rederiet och Vi kör ganska optimalt jämn fart under resan samt med anlöp inom någon minuts avvikelse mot turlista. »
- Effektivare elproduktion på sjöresorna, fartreduktion, använda terminaler som ligger utanför slussar så man slipper förseningar som måste tas igen under sjöresan.»
- Borstning, överväga byte av propellrar m.m.»
- Inte stressa folk att köra hårt, låt ankomst/ avgång ta någon minut extra utan att börja gapa.»

26. Övriga kommentarer:

- Jag tror att den största minskningen av bränsle förbrukningen kan göras under sjöresorna, som t.ex. istället för att köra 95% man kör 90%. Farskillnade är nästan försumbar men bränsleskillnaden är märkbar.»
- Jag tror att man bara marginellt kan spara bränsle under manövrering.»
- Vikingline är mycket medvetna vad gäller bunkerförbrukning. Besparing av bunker är inte bara en ekonomisk utan även en miljö åtgärd.»
- Svårt ämne ni skriver om, å det är bra för rederier konsentrerar sig på förbrukning pilot/pilot å det kanske behövs mer fokus på manövrering kanske. Lycka till!»
- Besparingar på att ha mindre antal maskiner i drift vid anlöp ökar risken för haveri och nedrustar säkerheten. Vi jobbar åt andra hållet.»

Tack för din medverkan!

* obligatoriska frågor

Kursutvärderingssystem från